Kateterisering av urinblåsa

En presentation över ämnet: "Kateterisering av urinblåsa"— Presentationens avskrift:

1 Kateterisering av urinblåsa
Landstingshuset Luleå Britt-Inger Holmbom Hygiensjuksköterska Norrbottens läns landsting

2 Kateterisering Strikt indikation Ordineras av läkare Formell kompetens
Ska göras med rätt teknik av personal med reell kompetens Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter KAD Enstaka Intermittent Urininkontinens , hög vårdtyngd inte indikation för KAD. Dokumenteras indikation, planerad liggtid, omprövning Intermittent kateterisering minskar risken för VUVI Risken för VUVI ökar med ca 10 % för varje dygn som patienten har KAD

3 Steril metod Steril – fri från levande mikroorganismer
Vid insättning av kateter och blåssköljning i samband med kirurgiska ingrepp På operation Två personer Varje verksamhet väljer fritt steril eller ren rutin Handlar om hur materialet som används ska vara beskaffat. Allt ska vara sterilt. Kräver assistent Kan sättas av personal m reell kompetens, delegering.

4 Ren metod Höggradigt ren – en mikroorganism på tusen artiklar
Engångs- och flergångsmaterial förvaras och hanteras korrekt Tvål och vatten eller steril NaCl 9mg/ml Höggradigt rena kompresser och handskar Kateterns sterilitet ska bevaras vid införandet till urinblåsan Fri från sjukdomsalstrande mikroorganismer Instrument - diskdesinfektor Renhetsgraden bibehålls fram till patienten

5 Basala hygienrutiner Förkläde Handdesinfektion Handskar
bytas mellan olika arbetsmoment patients personliga hygien katetersättning

6 Material Steril rutin, ren rutin
Kateter, sterilförpackad. Avpassad längd för kvinna/man Spruta att fylla kateterballong med. 10 ml sterilt vatten alternativt glycerinmix Bedövningsgel. 10 gram / 20 gram Utrustning för personlig hygien Skål, tvål och vatten/tvättkräm/ eller färdig tvättlapp NaCl alternativt sterilt vatten om steril rutin Kompresser Pincett/peang Rondskål eller liknande Handskar 2 par Hygienunderlägg Kateterventil och/eller urinuppsamlingspåse Fixeringsanordning Avpassa längd Kv. 20 cm, man 40 cm Silikonkateter glycerinmix

7 Förberedelser Patientens integritet Information
Kontrollera överkänslighet Desinfektera uppdukningsyta och duka upp materialet Säkerställ att patient förstått given information. Pat bör ha gett samtycke till behandling Latex i handskar o kateter. Bedövningsmedel Uppdukning innan pat blottas

8 Utförande Basala hygienrutiner Hygienunderlägg Tvätta underliv
Byt handskar. Desinfektion Kompresser Bedövningsgel 10/20 gram. 3-5 min verkningstid För in kateter med god marginal Kontrollera att den inte fjädrar Förhindra att katetern glider ut Vid steril metod dukar runt underliv. Tvätta framifrån och bak eller dra bort förhud och runt. Barn spola gosse Bedövningsgel, liten droppe sedan långsamt. För män, slutningsmuskeln slappnar av efter 1 min. då kan resterande sprutas in. Håll emot. Ej antiseptisk gel särskilt om u-odling ska tas Bibehåll kateterns sterilitet Kontrollera att katetern inte hakat upp sig i urinröret

9 Utförande Kontrollera att urin rinner ur katetern
Fyll kateterballong med mäng och typ av vätska som tillverkaren rekommenderar Koppla tömbar urinuppsamlingspåse Slanglängd anpassas Fixering anpassas Urinuppsamlingspåse aldrig över urinblåsans höjd Enstaka/intermittent – steril vätska på sjukhus och institution Kontroll genom att hosta, tryck över blåsan, 10-50ml steril NaCl Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballong fyllts – säkerställer att den inte fyllts i urinröret. Åter in en bit så den inte trycker mot blåsbotten. Urinpåse för slutet system, minskar eller fördröjer uppkomsten av bekteriuri med KAD Kort för uppegående, förlängs till natten. Intermittent – steril vätska pga risk för smittspridning från handfat och kranar

10 Hygien Daglig underlivshygien Dagligt byte av underkläder
Byt urinpåse en gång per vecka Byt kateter vid antibiotikabehandling Hantering av infekterad urin Basala hygienrutiner I urinrör finns körtlar vars sekret behöver tvättas bort Kateterbyte något dygn efter påbörjad antibiotikabeh. – undvika att bakterier överlever i biofilmen. Infekterad urin – risk för spridning av resistenta stammar på vårdenhet via personalens o pat händer

11 VUVI Vanligaste vårdrelaterade infektionen Oftast i samband med KAD
Risk vid insättning Ökar med ca 10 % per KAD-dygn Bakterier kommer in via utsidan (64%), via insidan (36 %) Täta byten av urinpåse Bristande handhygien Risk för bakterieinvasion

12 Urinodling Fyra timmar Rengör Mittstråleprov Blåspunktion Sängliggande
Urinuppsamlingspåse 2 ml urin Kylskåp Eftersträva 4 tim. Helst morgonurin Torka eller tvätta, om flytning eller blödning kompress Mittstråle – kastat i normalfall Blåspunktion, små barn. Eller angeläget få snabbt o säkert prov Sängliggande – nydesinfekterat bäcken Urinpåse barn: Fl. rengör. Go. Spola på o under förhud, kolla varje kvart. Ny påse efter 1 tim

13 Urinodling från KAD Stäng av slang 30-60 minuter innan 70 % sprit
Punktera nedanför förgrening Latex- och silikonkatetrar KAD längre än 1-2 v blandinfektion, olika arter o resistensmönster Febril UVI – ta blododling innan antibiotikabehandling

14 Remiss Antibiotika Blåstid Provtagningsteknik
Antibiotika: pågående, nyss avslutad eller planerad

15 Tack för uppmärksamheten