Estetik, moral och genus

En presentation över ämnet: "Estetik, moral och genus"— Presentationens avskrift:

1 Estetik, moral och genus
Föreläsning 5 Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Dagens föreläsning Estetik och etik Konst för konstens egen skull
Konst och egenvärde 3. Estetiskt värde vs. moraliskt värde Estetik och genus Historisk uteslutning av kvinnor Geniet Konst, kropp och kvinnlighet Institution enhet avdelning | Namn

3 Konst för konstens egen skull
Oscar Wilde: ”There is no such thing as a moral or an immoral book. Books are well written or badly written. That is all.” (Picture of Dorian Gray, sid 5). L’art pour l’lart (myntat av Théophile Gautier ca 1835; föregångare Victor Cousin, Benjamin Constant, Edgar Allan Poe): paroll för den estetiska hållning som hävdar att varje utomestetisk syftemål (politiskt, socialt, moraliskt eller religiöst) är ett svek mot konsten och äventyrar dess renhet. Konsten har egenvärde! Konsten har ett subversivt syfte. Institution enhet avdelning | Namn

4 G. E. Moores tankeexperiment
Har estetiska objekt egenvärde? In order to arrive at a correct decision on ... this question, it is necessary to consider what things are such that, if they existed by themselves, in absolute isolation, we should yet judge their existence to be good; and, in order to decide upon the relative degrees of value of different things, we must similarly consider what comparative value seems to attach to the isolated existence of each (Moore, Principia Ethica). Vore en skön värld bättre än en ful värld även om ingen någonsin var medveten om någon av dessa världar? Är estetiska objekt enbart värdefulla i kraft av de upplevelser de genererar? Institution enhet avdelning | Namn

5 Anna Odell (okänd kvinna) Lars Vilks (rondellhund)
Konst och provokation Anna Odell (okänd kvinna) Lars Vilks (rondellhund) Elisabeth Ohlson Wallin (Ecce homo) Feministisk kritik (Karen Finlay, Cindy Sherman) Institution enhet avdelning | Namn

6 Estetiskt värde vs. moraliskt värde
  Fish in a blender: En installation beståendes av 10 fungerande mixrar som innehöll levande guldfiskar där betraktaren uppmanades att, om han/hon ville, sätta igång dem. Påverkas den estetiska upplevelsen av huruvida verket är omoraliskt? Påverkas det estetiska värdet av det moraliska värdet? Finns det en koppling mellan moraliska omdömen och estetiska omdömen? Institution enhet avdelning | Namn

7 Estetiskt värde och moraliskt värde forts.
Ett konstverk kan exempelvis uppmana oss att roas av sadism eller känna förakt för homosexuella. En sådan respons är moraliskt opassande därför att vi har moraliska skäl att inte roas av sadism eller känna förakt för homosexuella. Om ett konstverk uppmanar en sådan moraliskt opassande respons är det en brist – en brist i konstverket som sådant (Berys Gaut). Problem: Hur kan ett konstverk uppmana oss till något? Är det beroende av skaparens avsikt? Om man framställer något moraliskt problematiskt på ett förskönande sätt, kan det inte lika gärna uppfattas som ett sätt att problematisera fenomenet (givet att man inte betraktar skaparens avsikt)? Vem avgör? Mer om detta: Jerrold Levinson (ed), (1998). Aesthetics and Ethics, Cambridge University Press. Leni Refenstahl – Triuph of the will – fascistisk propaganda – Om det bara är form som räknas. Vad budskapet är, är irrelevant för värderandet och klassificerandet som konstverk. Ethicism: det estiska omdömet av de attityder som manifesteras i ett verk är en legitim aspekt av den estetiska värderandet av verket. Om det uppvisar etiskt förkastliga attityder är verket i sådan utsträckning estetiskt bristfälligt. Pro-tanto … alltså även om ett verk är moraliskt förkastligt kan det vara bra och även om ett verk är moraliskt prisvärt kan det vara dåligt. Annat möjligt problem: skillnad på estetiska och moraliska attityder. Estetiska attityder, kan man hävda, orsakas av exempelvis enhet, komplexitet och intensitet (Beardsely) och det finns inte rum för något moraliskt där. Alldeles för snävt. Andra egenskaper kan vara relevanta. Institution enhet avdelning | Namn

8 Estetik och genus Feministisk kritik av filosofihistorien generellt:
Historisk uteslutning av kvinnor. 2. Historisk nedvärdering av kvinnor och kvinnligt. Finns liknande problem på det estetiska området? På vilken sätt har ”kön” påverkat idéer kring konst, konstnären och estetiskt värde? Institution enhet avdelning | Namn

9 ”Why have there been no great women artists?” (Linda Nochlin 1988)
De sköna konsterna (fine art; 1700-talet?) = ett konstverks värde handlar om dess estetiska värde. Konst som uppskattas för sin skönhet eller andra estetiska egenskaper är skild från konst som producerats för ett praktiskt syfte (möbler, tyg, kläder osv). Skillnad konstverk/hantverk Konsekvens: Begränsar konstbegreppets applikationsområde. Historiskt sätt har kvinnors kreativa insatser främst varit riktade mot produktionen av varor som är knutna till hemmet/det privata. Institution enhet avdelning | Namn

10 Geniet och kreativitet
De bästa exemplen på ”vacker konst” eller ”stor konst” är produkter av konstnärer med en särskilt kreativ förmåga – GENIET! Rousseau, Kant och Schopenhauer: kvinnors karaktär och mentala egenskaper är för svaga för att producera några genier. Geniet var i besittning av både traditionellt ”maskulina” och ”feminina” egenskaper. (vanliga kvinnliga metaforer: befruktning, havandeskap, födslovärk, föda fram, men även betonande av andra typiska ”kvinnliga” egenskaper: känslor). Fråga: Varför överbryggdes inte klyftan mellan manliga och kvinnliga konstnärer i och med de olika egenskaperna hos geniet? Institution enhet avdelning | Namn

11 Geniet och kreativitet forts.
För en kvinna är havandeskap, starka känslor etc något naturligt – en del av kvinnors biologiska roll. Geniet överskrider naturens gränser och ger upphov till en ny skapelse. Konst genom vilken kvinnor uttrycker sina känslor kategoriseras därför som något mindre anmärkningsvärt. Konsekvens: kvinnor kan inte vara genier. Institution enhet avdelning | Namn

12 Konst, kropp och kvinnligt: subjekt och objekt
Hume: saker som är vi gillar av naturen: musik, glatt humör och ”the fair sex”. Kant: The man develops his own taste while the woman makes herself an object of everybody’s taste. Burke: The grace and delicacy of line that mark beautiful objects are reminicent of the curves of the female body. Division of labor: kvinnor har inte tillåtits att skapa konst (mannens uppgift), utan kvinnor/kvinnokroppen har setts som objekt för beskådan. Kvinnor har inspirerat konstnären (hans musa), men inte fått utrymme att skapa konst. Institution enhet avdelning | Namn

13 Konst, kropp och kvinnligt
Strategier för att problematisera och/eller omkullkasta normer, stereotyper och feminina ideal (Cindy Sherman, Annie Leibovitz, Karen Finley). Institution enhet avdelning | Namn

14 In a different voice? Producerar kvinnliga konstnärer verk med en annan röst än manliga konstnärer? Jämför omsorgsetik (Gilligan) Kvinnors upplevda erfarenhet (lived experience/embodied experience) påverkar lingvistisk struktur mm (exempelvis ett mindre objektivt och linjärt berättarsätt) (Cixous, Irigaray, Kristeva). En alternativ estetisk krävs. Institution enhet avdelning | Namn

15 Strategier: översikt Förkasta manliga värden
Kvinnor och män är lika kapabla att realisera maskulint kodade värden. Omhulda den hittills kvinnligt kodade sidan. Kombinera manliga och kvinnliga värden. Förneka att det finns något grund för att se ”maskulina” och ”feminina” värden som kopplade till kön. Tänka om de begreppsliga dikotomierna. Mer på temat: Feminist Aesthetics, Stanford Encyclopedia of Philosophy Korsmeyer, Carolyn (2004). Gender and Aesthetics: An Introduction. London: Routledge. Institution enhet avdelning | Namn