Umeå universitet 34000 studerande (varav 1200 forskarstuderande) 4060 anställda 299 professorer 4 fakulteter 24 centrumbildningar 54 institutioner 150.

En presentation över ämnet: "Umeå universitet 34000 studerande (varav 1200 forskarstuderande) 4060 anställda 299 professorer 4 fakulteter 24 centrumbildningar 54 institutioner 150."— Presentationens avskrift:

1 Umeå universitet 34000 studerande (varav 1200 forskarstuderande) 4060 anställda 299 professorer 4 fakulteter 24 centrumbildningar 54 institutioner 150 program, 2000 kurser

2 Kulturgeografi i Umeå Forskning Utbildning –Grundutbildning –Magister och Masters examen –Forskarutbildning Samverkan med näringsliv och samhälle Deltagande i samhällsdebatten

3 Institutionen idag 6 professorer 8 lektorer 22 doktorander 4 forskarassistenter 3 postdok 4 tekniker/administratörer 3 projektassistenter

4 Befolkningsgeografi Utvecklingsgeografi GIS (Geographic information systems) Samhällsplanerarprogrammet Turismprogrammet Och en del andra kurser… Grundutbildning

5 Avancerad nivå: Magister/Masterprogram Masterprogrammet i Turism Masterprogrammet i Samhällsplanering

6 Metodinriktningar Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Geografisk systemanalys –Makromodeller –Mikrosimulering GIS-applikationer

7 Geografiska befolkningsdatabaser (ASTRID m.fl) Individdata Hela befolkningen Rik information om socio-ekonomiska förhållanden Hög rumslig upplösning (bostad och arbetsplats) Tidsperioden 1960 - 2007

8 Forskningsområden Rörlighet och migration Befolkning Global och regional utveckling Ekonomi och arbetsmarknad Samhällsplanering Turism

9 Några av våra frågeställningar: Hur har invandrare från Östeuropa integrerats i det svenska samhället under de senaste decennierna? Har ungdomar i Tanzania tillgång till mikrofinansiering? Hur kommer Europa att anpassa sig till klimatförändringar? På vilket sätt skiljer sig svenska, norska och finska kommuner när det gäller kommunala tjänster? Vilka faktorer differentierar nyttan av den fysiska närheten till arbete, utbildning, inköp, familjemedlemmar osv.? Hur stor är gruppen ’osynliga’ invånare (fritidshusägare) på landsbygden och vilka framtidsplaner har de för sina fastigheter? Hur påverkar migration hälsan hos invandrare respektive de som stannar hemma i Nicaragua? Hur påverkas barns hälsa av förändringar i familjens sammansättning? Hur kommer det förnyade intresset för naturtillgångar (främst mineraler) att påverka utvecklingen i norra Sverige?

10 Rörlighet och migration Projekt: Bort från periferin - om flyttningar, försörjningsstrategier och platsdiskurser i den norrländska landsbygden (VR) De östeuropeiska svenskarna - integration och flyttningsbiografier i framväxande migrationssystem (FAS) Umeå SIMSAM nod: Registerdata om barndomen– kunskapsbas för hållbar hälsa och välfärd (VR) Arbetskraftsrörlighet och klusterdynamik (VINNOVA)

11 Globala utvecklingsfrågor Projekt: Att skaffa sig uppehälle bland unga: Förutsättningar och möjligheter för mikrofinansiella tjänster för unga i Tanzania (SIDA/SAREC) Att flytta till hälsan– hur migration påverkar hälsa och sociala förhållanden i Nicaragua (SIDA/SAREC) Grunda globaliseringen: Volvoanställdas arbets-, fritids- och politiska liv i Europa, Afrika och Sydamerika - en utökad fallstudie (VR) Odling av teak: en fattigdomsfälla eller ett utvecklingsmedel i Laos (SIDA/SAREC)

12 Klimatförändringar och anpassning Projekt: Anpassningsbarhet till klimatförändringar i skogssystem med multipla användare (FORMAS) Lokal utveckling baserad på traditionella och nya verksamheter inom familjeskogsbruket - hinder och möjligheter (FORMAS) Organisation av anpassning till klimatförändring i Europa: kan modeller och krav för utvecklingen av en framgångsrik anpassningskapacitet identifieras? (VR) Skogsförvaltning med flernivå- och fleraktörsperspektiv i Ryssland och Sverige (SI) Anpassningar av naturresursbaserade samhällen till klimat- och samhällsförändringar– Samisk rennäring i dåtid, nutid och framtid (VR, FORMAS)

13 Samhällsplanering Projekt: Åldrande och livsvillkor: avståndet till äldre föräldrar (VR) Nyttan av närhet (VR) Nya modeller för regional mobilisering - jämförelse och lärande i Kvarkenregionen (ERDF) Kvinnors och mäns livsvillkor i glesa bygder (VINNOVA) Urban geografi, befolkning och hälsan i postsocialistiska Centraleuropa och länderna i före detta Sovjetunionen (MG)

14 Ekonomisk geografi Projekt: Mineralrike norr (Sparbanksstiftelsen Norrland) Geografiska villkor för produktivitet och sysselsättning (VINNOVA) Tillbaka till framtidslandet? - Återkomsten av gruvnäringen och dess konsekvenser för andra näringar och intressen (VR) Resurser och konkurrenskraft i norra periferin (NUTEK) Ekonomisk omvandling och könsförhållanden i två Lao samhällen: gruvdrift i Sepone och turism i Vangvieng (SIDA/SAREC)

15 Turism Projekt: Landsbygdens 'osynliga' befolkning: En analys av fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden (FORMAS) Friluftsliv i förändring: Friluftsliv, naturturism och regional utveckling (Naturvårdsverket)

16 Ett urval…

17 De östeuropeiska svenskarna - integration och flyttningsbiografier i framväxande migrationssystem Hur har migrationen från Östeuropa till Sverige utvecklats under de senaste decennierna? Hur har invandrare från Polen, Ryssland och de baltiska staterna integrerats i det svenska samhället när det gäller arbete, utbildning och familj? Gunnar Malmberg, Kerstin Westin, Jenny Olofsson

18 Rörlighetsstrategier och livslång hälsa - Urban Lindgren Umeå SIMSAM nod: Registerdata om barndomen– kunskapsbas för hållbar hälsa och välfärd Hur ser sambandet ut mellan välmående och hälsa och barnaårens tillgång till olika resurser inom familjen? Vilken betydelse har förändringar i familjens sammansättning, utbytet med äldre generationer, arbetspendling och luftföroreningar för barns hälsa? Hur påverkar olika rörlighetsstrategier (migration, pendling, byte av arbete) familjesituationer och livslång hälsa?

19 Att skaffa sig uppehälle bland unga: Förutsättningar och möjligheter för mikrofinansiella tjänster för unga i Tanzania - Linda Helgesson Hur påverkar ungdomars migrationserfarenheter sina behov av, kunskap om och tillgång till finansiella tjänster? Vilka unga får information och tillgång till mikrofinansiella tjänster?

20 EUR-ADAPT: Organisation av anpassning till klimatförändring i Europa - Carina Keskitalo, Sirkku Juhola, Lisa Westerhoff Vad ser intressenterna som deras möjligheter att anpassa sig till klimatförändringen? Hur ser strukturerna och upplevda krav på anpassning i de olika länderna ut? Kan modeller och krav för utvecklingen av en framgångsrik anpassnings- kapacitet identifieras? Finansieras av Vetenskapsrådet

21 Nyttan av närhet - Kerstin Westin, Einar Holm, Erling Lundevaller Syftet är : Att undersöka hur den fysiska närheten till arbete, utbildning, inköp, rekreation, familjemedlemmar och andra personer förändras för olika grupper i befolkningen i Sverige. Att isolera betydelsen av faktorer som differentierar nyttan av sådan fysisk närhet.

22 Kvinnors och mäns livsvillkor i glesa bygder - Kerstin Westin I projektet granskar vi de tre myterna om den homogena glesbygden, om förstenade könsrelationer i glesa bygder samt en transportpolitik som är anpassad till behov i skilda geografiska miljöer. Den övergripande frågan blir: Om inte kollektivtrafik i glesa bygder fungerat som avsett – hur ska rörligheten arrangeras för att vara anpassad för individens behov?

23 Syftet är att stimulera regional utveckling i Kvarkenregionen genom att: studera regional mobilisering på olika nivåer möjliggöra jämförelser länder och regioner emellan identifiera goda resultat som kan överföras mellan länderna Nya modeller för regional mobilisering - jämförelse och lärande i Kvarkenregionen - Ulf Wiberg

24 Landsbygdens ‘osynliga’ befolkning - Dieter Müller, Roger Marjavaara Hur stor är denna grupp ‘osynliga’ invånare av landsbygden och var befinner sig dessa? Hur och när används fritidsboenden på olika landsbygdsområden idag? Vilka framtidsplaner har fritidshusägare för sina fastigheter och hur avser de att använda dem i framtiden?

25 Friluftsliv i förändring: friluftsliv, naturturism och regional utveckling - Linda Lundmark, Dieter Müller Vilken roll spelar naturturism för att skapa hållbara samhällen utanför de stora städerna? Vilka faktorer bidrar till positiva sociokulturella processor och till att skapa arbetstillfällen?

26 Framtidsplaner: Befolkning, åldrande och arbetskraftsförsörjning Metoder för rörlighetsanalys Regional utveckling och planering Befolkning i utvecklingsperspektiv Turismforskning