Vad händer i Östersjöländerna på miljöområdet?

En presentation över ämnet: "Vad händer i Östersjöländerna på miljöområdet?"— Presentationens avskrift:

1 Vad händer i Östersjöländerna på miljöområdet?
Annika Henriksson

2 Helsingforskonventionen-HELCOM
Egentliga Östersjön Kattegatt Bottenhavet Bottenviken Finska viken Rigabukten Danska sundet Karta: REKO faktabok Skydd av Östersjön Mål - halvering av antropogent kväve från 1985 års nivå (genom rekommendationer till ländernas regeringar) Helsingforskonventionen kom till för att skydda Östersjöns vattenmiljö genom internationella överenskommelser som täcker alla typer av föroreningar från både land, sjöfart och flyg. Konventionen signerades 1974 av länderna runt Östersjön. En ny konvention signerades 1992 av de tidigare signatärerna samt av EG (numera EU). Det styrande organet är Helsingforskommissionen även kallad HELCOM. Fördragsslutande parter till HELCOM är för närvarande Danmark, Estland, EU, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige. Helsingforskommissionen sammanträder årligen. I vissa fall sker det på ministernivå. De beslut som fattas av kommissionen fattas enhälligt och är rekommendationer till regeringarna ifråga. Medlemsländerna förväntas att införliva dessa rekommendationer i den nationella lagstiftningen. Ordförandeskapet i kommissionen växlar mellan medlemsländerna vart annat år i alfabetisk ordning utifrån deras engelska namn. Kommissionen består av fyra kommittéer och en implementeringsgrupp. Dessutom finns det arbetsgrupper och projekt kopplade till det arbete som utförs i kommittéerna.  Exempel på rekommendationer från HELCOM rörande växtnäringsämnen är skyddszoner längs känsliga vattendrag, förbättrad kapacitet och täckning av gödsellager, miljökontroll av större djurenheter, åtgärder för minskning ammoniakförluster från husdjursproduktion, nedbrukning av stallgödsel, ökad utnyttjande av växtnäring i stallgödsel, vinterbevuxen mark, fånggrödor. Ytterligare finns rekommendationer för hur miljöeffekterna ska mätas. Målet med dessa åtgärder är bl.a. att halvera utsläppen av antropogent (människoorsakat) kväve med 50 % från nivån i 1985.  Länkar (Informationssite om Helsingforskonventionen – film kan beställas) Annika Henriksson, AGELLUS

3 Nitratdirektivet 91/676/EEC
Länder ska: Utpeka känsliga landområden och Utarbeta åtgärdsplaner för känsliga områden Regler för spridning och lagring av stallgödsel Upprätta övervakningssystem och kontrollera effekten av åtgärderna Utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed Identifiera känsliga vattenområden och skydda grundvatten, söt ytvatten m.m. EU har ett gemensamt nitratdirektiv sedan 1991 (trädde i kraft 1993) som syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Under Nitratdirektivet ställs diverse minimikrav till medlemsländerna. Varje medlemsland ska vart fjärde år utpeka känsliga landområden som kan ha stor miljöpåverkan på vatten enligt de kriterier som anges i direktivet. Inom de känsliga landområdena ska upprättas handlingsplaner för at minska kväveläckaget och ett övervakningssystem för att kontrollera effekten av åtgärderna. Härunder ska införas regler för: Tidpunkter för användningen av olika gödselmedel Uppbevaringskapacitet för husdjursgödsel Begränsning av gödseltillförsel enligt god jordbrukarsed och under hänsyn till det givna områdets karakteristika. Den enda preciseringen i nitratdirektivet är dock att högsta tillåtna tillförsel av kväve från stallgödsel är 170 kg N/ha och år. Varje medlemsstat ska utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed. Riktlinjerna är obligatoriska inom utpekade känsliga landområden men kan tillämpas på frivillig basis av brukare utanför dessa. Enligt direktivet bör riktlinjer för god jordbrukarsed omfatta följande områden: Enligt nitratdirektivet ska varje medlemsland förteckna de vatten som är förorenade eller som kan bli det om åtgärder enligt åtgärdsprogrammet inte vidtas. Vattenområdena ska förtecknas med ledning av bl.a. följande: Om sött ytvatten som används eller ska användas för utvinning av dricksvatten har högre nitrathalt än 50 mg per liter. Enligt dricksvattendirektivet finns ett riktvärde på 25 mg per liter och en högsta gräns på 50 mg. Om grundvattnets nitrathalt överstiger 50 mg per liter eller kan komma att göra det om åtgärder enligt nitratdirektivet inte vidtas. Om naturliga sötvattensjöar, andra sötvattensamlingar, estuarier (områden utanför flodmynningar där sötvatten och saltvatten blandas), kustvatten och havsvatten är övergödda eller kan bli det om åtgärder inte vidtas enligt direktivet. Annika Henriksson, AGELLUS

4 Länder får själva bestämma innehållet,
God Jordbrukarsed Länder får själva bestämma innehållet, -dock bör definieras: Olämpliga tidsperioder för gödselspridning. Olämpligheten i att sprida på kuperade fält. Gödsel ska inte spridas på vattenmättad, tjälad eller snötäckt mark. Lämpliga spridningsmetoder nära vattendrag. Kapacitet och konstruktion av gödselvårdsanläggningar. Spridningsteknik för handels- och stallgödsel. Annika Henriksson, AGELLUS

5 Annika Henriksson, AGELLUS
Integrerat skydd mot förorening och kontroll (IPPC - direktivet; Integrated Pollution Prevention and Control) Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial ska kräva tillstånd Integrerat skydd mot förorening och kontroll Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark. Direktivet omfattar både produktion och avfall och alla aktiviteter omfattade av direktivet måste inneha tillstånd. Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial hör under direktivet Annika Henriksson, AGELLUS

6 Annika Henriksson, AGELLUS
Birgitta Gunnarsson från Kristianstad läns hushållningssällskap, Rickard Andersson från HS Malmöhus, Christer Nilsson JBT/SLU. Lantbrukaren Grzebski i Ciechocin, Adam Pietrzak ODR Przysiek o Stefan Pietrzak IMUZ Falenty. Annika Henriksson, AGELLUS

7 Annika Henriksson, AGELLUS
Andelen jordbruksmark i Östersjöländerna Annika Henriksson, AGELLUS

8 Totalkvävebelastning på Östersjön för de deltagande länderna
Totalkvävebelastning på Östersjön för de deltagande länderna. Fördelat på floder med mätning, floder utan mätning och kustområden samt punktkällor. Notera storleksordningen på de olika länderna Källa: Helcom, PLC -4

9 Utlakning till Östersjön
Källa: HELCOM, PLC-4 Egen sammanställning ur tabell 5.39, sid 171. Källa: PLC Total kvävebelastning från de olika länderna i förhållande till resp. lands totala avrinningsyta. Annika Henriksson, AGELLUS

10 Fosfor-tillförsel till Östersjön
Ptotal load from monitored rivers, unmonitored rivers and coastal areas as well as from point sources discharging directly into the Baltic Sea in 2000 by Contracting Party based on the load-orientated approach. Källa: Helcom, PLC -4

11 Fosforförlust till Östersjön
Källa: HELCOM, PLC-4 Egen sammanställning ur tabell 5.341, sid 173. Källa: PLC-4, HELCOM Total fosforbelastning från de olika länderna i förhållande till resp. lands totala avrinningsyta. Annika Henriksson, AGELLUS

12 Kväve-förlust till Östersjön
Källa: HELCOM PLC-4, figur 6.1, sid 100 Annual average riverine run-off in m³/s and riverine nitrogen inputs in tonnes into the Baltic Sea from 1994 to 2000 by Contracting Party. Different scales have been used for the various Contracting Parties in the figures. For Denmark the total water-borne nitrogen input into the Baltic Sea is used. Källa: Helcom, PLC -4

13 Fosfor- förlust till Östersjön
Källa: HELCOM PLC-4, figur 6.4, sid 103 Annual average riverine run-off in m³/s and riverine phosphorus inputs in tonnes into the Baltic Sea from 1994 to 2000 by Contracting Party. Different scales have been used for the various Contracting Parties in the figures. For Denmark the total water-borne phosphorus input into the Baltic Sea is used. Källa: Helcom, PLC -4

14 Nitratdirektivet - tillämpning
Känsliga områden: Annika Henriksson, AGELLUS

15 Polen, nitratkänsliga områden (2001)
Beslutades i slutet av Inom dessa områden finns åtgärdsprogram: Gödsling, utbildning, GAP, kontroll av lantbrukare, provtagning, Källa: Rural Development Plan for Poland Min of agric. and rur dev.

16 Estland, nitratkänsliga områden (2003)
The Pandivere heights where there are no permanent water bodies in the middle of the heights over the area of 1375 km² is the most vulnerable zone because of its hydrogeological conditions. There are also 135 sinkholes in the Pandivere area vulnerable to nitrate pollution. It is the biggest karst area in Estonia with good conditions for the formation of groundwater but easily polluted by rainwater draining into bedrock The Adavere-Põltsamaa area vulnerable to nitrate pollution lies in the morainic plain of Central Estonia; where the overburden is narrow everywhere, ranging from 1 to 7 meters (mostly 1–3m, in some places less than a meter). For the most part, groundwater is not or is poorly protected from pollution. The speed of water in aeration zone is great, for which reason diffuse pollution originating from fields and pollution from point sources easily gets into groundwater. Källa: Min. of Agric, Rep. of Est

17 Lettland - nitratkänsliga områden (2001).
The procedures for management of especially vulnerable zones are stipulated by the action programme elaborated by the Ministry of Agriculture, providing for special conditions or observation of the Good Agricultural Practice in agricultural activities. The Action Programme and the necessary amendments to Cabinet Regulation 531 has been passed in the Cabinet of Ministers on March 16, They are in force start from the March 27th, The action programme contains some mandatory measures relating to: period when the land application of certain types of fertiliser is prohibited; capacity of manure storages for livestock manure; limitation of the land application of fertilisers, consistent with good agriculture practice and taking into account the characteristics of the vulnerable zone concerned. A Code of Good Agricultural Practices/ Action Plan includes the measures, prohibitions and restrictions which are obligatory for farmers of vulnerable zones but it is on voluntary basis for farmers of other regions. The revaluation and the assignment of the status of a vulnerable zone shall take place once every 4 years. (Källa: Min. of Agric., Lat. Rep.)

18 Litauen: Karst regioner
Intensive karst, krav på grön mark, gödselgiva och förbud mot vissa bek med skyddszoner

19 Sverige - nitratkänsliga områden
SFS 1979:426 SFS 1998:915 Förordning om miljöhänsyn i jordbruket 3§ om att ta jordbruksmark ur produktion Bla 5§Känsliga området enligt nitratdirektivet är…Blekinge,Skåne Hallands och Gotlands län, kustområdena i Stockholms, Södermanlads, Östergötrland Kalmar och Västra Götalands län samt Öland och Övriga delar Stockholms läns samt delar av Uppsala, Södermanlands, östergötland, Vöstra Götalands, Öreebro och Vöstmanlands län. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka områden som är att anse som kustområden enligt första stycket 1, samt vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län om avses i stycket 2. Detta specificeras i SJVFS 1999:79 (ändrat senast november 2003) Se: Sveriges Bönders Miljöhusesyn

20 Nitratdirektivet - tillämpning
Kombination av Åtgärdsprogram (inom nitratkänsliga områden) God jordbrukarsed inom hela landet Jämförelse med svenska regler: djurtäthet Lagringskapacitet Spridningsförbud Max stallgödselgiva Andra utlakningsåtgärder dokumentationskrav Annika Henriksson, AGELLUS

21 Djurtäthet-jämförelse
Land bas Nöt (mjölk) Slakt svin kyck. Hönor Pol (170 kg N/ha) Lit 1,7 1,2-2,4 2774 Let (1,7de=100 kg N) (1,7-3,4) (12 – 19) (170) Est 2,0(1,5) de 2(1,5) 2(15) 500(375) 200(150) Sv = P/ha 1,6 10,5 470 100 Det finns inte regler om max djurtäthet i alla länder. Det står inte om djurtäthet i nitradirektivet. I Polen använd djurenheter bla för att beräkna gödsellagerkapacitet. Det finns inga regler om max antal djurenheter per ha. Sv: SJVFS 1999:79, gäller gårdar >10 de Lett: endast inom känsliga zoner, mer om spridningsavtal Källor: Litauen; Codes of good agricultural practise Est Let: Regulations of the cabinet of ministers no 531. Förklaring: understruket = lagkrav Understruket kursivt: endast inom känsl zoner Annika Henriksson, AGELLUS

22 Lagringskapacitet Land Kapacitet, mm Drivkraft S Pol Lit Let Est
Lagkrav Pol 4(6) mdr; flytg + urin (all gödsel) På tät platta; fastgödsel (ytterligare) Lit ”tillräcklig” GAP rek 6 mdr bidrag Let Fastg 6 mdr, flytg + urin 7 mdr lagkrav Est 8 mdr, allt täckt Sv: Förordning om miljöhänsyn i jordbruket 1998:915, §6. Även om täckning, påfyllning underifrån, höst- o vinterbevuxen mark, Pol: Lag från 26 juli 2000 om gödselmedel och gödsling. Annika Henriksson, AGELLUS

23 Max N-giva Land stallgödsel Min gödsel Drivkraft Pol Lit Let Est Sv
170 - Lagkrav Lit Maximeras inom Karst- regioner GAP Bidrag Let (170) Grödans beräknade behov Est 170 kg/ha Grödspec, >100 kg delas (140/100) Sv (Behov/balans för säsongen) Sv: SJVFS 1999:79, §6, 1 punkten Pol: lag O.J 2000 No 89 Let: lag reg no 531, 170 kg/ha = 1,7 de/ha. Est: lagkrav Water Act Annika Henriksson, AGELLUS

24 Spridningsförbud Land Period drivkraft Pol 1 dec-28 feb Lagkrav Lit
15 nov – 15 mar GAP Let (15 nov-1 mar) Est 1 nov – 31 mars lagkrav Sv (1 jan-15 feb + extra regler olika områden) Pol: lag O.J 2000 No 89 Sv: SJVFS 1999:79, §6, 6a, 7, Let: 531 Lag no, action programme vz, byggt ut gödsellagerkapacitet; 2005: 10% , 2006 : 30%, 2007: 60%, 2008: 80%. Annika Henriksson, AGELLUS

25 Övriga krav Land Krav Drivkraft Pol Lit
>10 m3 vattenförbrukning tillstånd >200 de egenkontroll Let (Krav på nedbrukning av stg, gödslingsplan) Est Sv >100/>200 de anmälning/tillstånd, miljörapport, egenkontroll Tillsyn Annika Henriksson, AGELLUS

26 God jordbrukarsed Land Krav Drivkraft Pol
2004. Enligt nitratdirektivet + regler om bek medel Lagkrav + bidrag Lit 2000. Enligt nitratdirektivet + GAP, Bidrag Let 2004 Enligt nitratdirektivet Est Sv Olika lagkrav, ej helt dokument Lagkrav Sv: Förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket 1999:79, förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel 1997:2, Naturvårdsverkets föreskrifter samt allmänna råd AR 97:3. Åtgärdsprogram: Säkert Växtskydd. REKO. Greppa Näringen. Annika Henriksson, AGELLUS

27 Användning av kemiska bekämpningsmedel
Land Utbild-ning Sprut-test journal Skydds-avst Drivkraft Pol ja Ja 5 m vägar, 20 m bostäder etc Lagkrav O..J No 11 Rys ? lagkrav Lit 10 m GAP, Bidrag Let 10 m till vatten Est Ja? <4 m/s Sv ”ja” Anpassade Annika Henriksson, AGELLUS

28 Annika Henriksson, AGELLUS

29 Agri-environmental support Estland
General scheme of agri-environmental support: Environmentally Friendly Production Scheme, available to every eligible farmer and a precondition for additional activities (amount of support is ~51 EUR/ha) Additional activities: Environmentally friendly management scheme (support is ~26 EUR/ha) Organic farming (support is ~70 EUR/ha) Estonia has also supported Environmentally Friendly Production Scheme since 2002, when payments were made in 55 rural municipalities. In 2002, support was paid for Environmentally Friendly Production Scheme for 66,650 ha. Support in 2003 was similar to that of 2002, the only exception being the number of rural municipalities in which payments were made –– 56. In 2003, support for the Environmentally Friendly Production Scheme was paid for 75,680 ha. The measures will be implemented nationwide from the year 2004. Agri-environmental support is divided for three steps: Environmentally Friendly Production Scheme, Additional activities and Special activities. An agricultural producer who applies for support for at least one hectare of agricultural land used by the applicant, who complies with Good Farming Practice and the requirements for the activity applied for is eligible for support. Application for agri-environmental support is voluntary for producers; upon application, the agricultural producer assumes the obligation to comply with the requirements for agri-environmental support for five years. The general objectives of the agri-environmental support measures are: to promote the introduction and continued use of environmentally friendly agricultural methods; to preserve and promote biological and landscape diversity; to contribute to providing an appropriate income for those agricultural producers who manage their land in a manner that is beneficial for the environment; to enhance the environmental awareness of farmers. Annika Henriksson, AGELLUS

30 Test av spruta i Lettland

31 Test av spruta i Litauen

32 Annika Henriksson, AGELLUS
SLUTSATSER EU tvingar men ger bidrag Ryssland? Polen < Litauen < Lettland < Estland Små gårdar slås ut Leveranskrav, t.ex. mjölk Polen värnar om småjordbruken, sociala skäl, därför inga krav på djurtäthet, små känsliga zoner. Annika Henriksson, AGELLUS