Estetiska omdömen Föreläsning 4

En presentation över ämnet: "Estetiska omdömen Föreläsning 4"— Presentationens avskrift:

1 Estetiska omdömen Föreläsning 4
Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Dagens föreläsning Teorier om estetiska omdömen: Personlig subjektivism Intuitionism Emotivism Relativism Kritisk singularism Objektivistisk naturalism Instrumentella teorier: Beardsley Goodman Dickie Vi ger skäl för våra uppfattningar. En teori om vad vi gör när vi pratar om ett verk måste kunna göra reda för detta! Institution enhet avdelning | Namn

3 Personliga subjektivismen
Estetiska omdömen beskriver talarens gillande/ogillande (inte att förväxla med emotivism; skillnad beskriva/uttrycka känsla). Semantik (kognitivism): ”Tavlan är vacker” = Jag gillar tavlan. ”Musikstycket är dåligt” = Jag gillar inte musik stycket. Vi finner olika konstverk vackra, vilket kan tyckas ge oss skäl att våra uppfattningar är avhängiga vårt gillande. Skäl: Jag gillar tavlan pga av dess färgkombination. Institution enhet avdelning | Namn

4 Subjektivism: problem
1. Kan inte göra reda för det faktum att vi tenderar att emellanåt vara oense. John: Tavlan är vacker. Lisa: Tavlan är ful. Eftersom John och Lisa pratar om sina egna gillanden kommer de inte vara oense. John och Lisa är oeniga. Alltså är subjektivismen falsk. 2. ”Tavlan är vacker, men jag gillar den inte.” 3. Öppna frågans argument Är vi verkligen oense? Institution enhet avdelning | Namn

5 Emotivism Värdeomdömen ger uttryck för våra känslor (inte att förväxla med att beskriva sina känslor). Semantik (icke-kognitivism): ”Tavlan är vacker” = Hurra för tavlan! ”Musikstycket är dåligt” = Bu för musikstycket! Problem: Vi ger skäl för våra estetiska uppfattningar. En emotivist kan inte förklara detta. Svar: Estetiska uppfattningar måste ha en grund, exempelvis form, färgkomposition eller dylikt. Grunden är vårt skäl för uppfattning. Varför är tavlan vacker? I kraft av någon av tavlans (naturliga) egenskaper. Institution enhet avdelning | Namn

6 Intuitionism Ontologisk tes: Estetiska egenskaper är enkla oanlyserbara icke- naturliga egenskaper (realism). Semantisk tes: Estetiska termer går inte att definiera. Estetiska omdömen gör anspråk på att beskriva estetiska egenskaper (kognitivism). Epistemologisk tes: vi får kunskap om de relevanta egenskaperna via intuition (intuitionism). Objektivism: Om vi är oense om huruvida ett verk är vackert eller inte så har högst en av oss rätt. Problem: Vad är icke-naturliga egenskaper? Vad är det som gör en tavla vacker? Superveniens. Institution enhet avdelning | Namn

7 Relativism Det finns principer: vad som gör tavlan vacker är A, B och C. Dickie: What makes a view relativistic is that its principles are not themselves justified but decided for (139). Vad för slags tes är Dickies relativism? Metaetik: sanningsvillkoren är relativa (talaren, samhället, kultur etc) snarare än absoluta. Ex. Det är fel att stjäla = Stöld ogillas i vårt samhälle. Tavlan är vacker = tavlor av ett sådant slag gillas i vårt samhälle Institution enhet avdelning | Namn

8 Kritisk singularism Värdetermers funktion: När vi använder värdetermer i estetiska omdömen så är det inte fråga om något värdeomdöme, utan omdömets enda funktion är att dra vår uppmärksamhet till någon egenskap i verket. ”Tavlan är vacker” syftar till att dra vår uppmärksamhet till någon egenskap i verket. Inga estetiska principer (partikularism?): Alla konstverk är unika och därför kan vi inte säga att ett konstverk är bättre än något annat. En egenskap i ett verk kan vara positiv medan samma egenskap i ett annat verk kan vara negativ. Icke-kognitiv funktion – jämför exempelvis med Davidsons uppfattning om metaforers funktion. Uppmaning: se här! Institution enhet avdelning | Namn

9 Objektivistisk naturalism
Ontologi: Estetiska egenskaper består i naturliga egenskaper (realism). Semantik: Estetiska termer refererar till den naturliga egenskapen ifråga (kognitivism). ”Tavlan är vacker” = (1) tavlan har en viss form; (2) tavlan har kapacitet att ge upphov till en estetisk upplevelse. Problem: öppna frågans argument. Institution enhet avdelning | Namn

10 Instrumentalistiska teorier
Försöker inte definiera begrepp på det traditionella sättet, utan menar att konst ska värderas utifrån deras förmåga att generera värdefulla upplevelser. Beardsley: En frigjord eller avskild estetisk upplevelse. Goodman: En kognitiv upplevelse. Dickie: Mer komplicerad uppfattning; element från både Beardsley och Goodman. Vad är det som gör ett konstverk bättre eller sämre? Dess förmåga att ge upphov till upplevelser av något slag. Institution enhet avdelning | Namn

11 Beardsleys instrumentalistiska teori om värde
Syfte: att visa hur kritik fungerar snarare än att analysera begrepp. Vilka principer ligger till grund för kritik? Enhetlighet i ett verk är alltid (i någon utsträckning) bra Intensitet i ett verk är alltid (i någon utsträckning) bra Komplexitet i ett verk är alltid (i någon utsträckning) bra Ett konstverk är bättre än ett annat om de tre kriterierna är uppfyllda i högre grad. Objektivistisk naturalism? (1) Tavlan är vacker = tavlan har egenskap enhet, intensitet eller komplexitet (metafysik); (2) Tavlan är vacker = tavlan är kapabel att producera bra estetiska upplevelser (semantik). Institution enhet avdelning | Namn

12 Beardsley forts. Ett konstverk är värdefullt (instrumentellt) i kraft av dess förmåga att ge upphov till en estetisk upplevelse. Det finns en slags estetisk upplevelse som kan isoleras och beskrivas. Värdet hos en estetisk upplevelse är källan till konstnärligt värde. Subjektiva egenskaper hos en estetisk upplevelse. Uppmärksamheten fixerad på objektet Upplevelsen har en viss intensitet Upplevelsen är koherent (enhetlighet) Upplevelsen är komplett (enhetlighet) Upplevelsen är komplex. Estetiska upplevelser orsakas av av dessa egenskaper hos verket. Institution enhet avdelning | Namn

13 instrumentalism Vad för slags värde har estetiska upplevelser? Beardsleys instrumentalism: Estetiska upplevelser har värde i kraft av att de kan producera (ge upphov till) välbefinnande. Problem Beardsley: Beardsleys teori kräver att den estetiska upplevelsen orsakas av egenskaper i verket, vilket utesluter att referenser bortom verket kan vara relevanta (exempelvis moraliska eller historiska aspekter). Institution enhet avdelning | Namn

14 Goodman Konst ska värderas utifrån dess förmåga att ge upphov till estetiska upplevelser. Konstverk är symboler och kognitiva (pekar bortom sig själva). (skillnad Beardsleys avskildhetstanke). Ett konstverk är bra i den utsträckning det avbildar (signifies) det som avbildas (signifies). Ett konstverk är en symbol som symboliserar något i kraft av beskrivning, representation, uttryck, exempel eller en kombination. Symboler syftar till tanke (symbols are for cognizing). Det huvudsakliga målet med konst är tänkande för sin egen skull. Njutning etc beror på detta. Konst ska värderas utifrån sitt kognitiva syfte. Institution enhet avdelning | Namn

15 Goodmans instrumentalism
Vad för slags värde har estetiska upplevelser? Goodmans instrumentalism: estetiska upplevelser har värde i kraft av att de kan producera (ge upphov till) kognitiva upplevelser som är värdefulla. Problem: Finns det konstverk som inte är symboler, dvs., verk som inte refererar bortanför sig själva (instrumentalmusik; abstrakt konst). Finns det konstverk som ger upphov till estetiska upplevelser utan att referera bortom sig självt? Institution enhet avdelning | Namn

16 Dickies instrumentalism (intrinsikalism?)
Konst ska värderas utifrån dess förmåga att ge upphov till estetiska upplevelser. Dickies instrumentalism: Estetiska upplevelser har instrumentellt värde i kraft av att de ger upphov till en känsla av välmåga. Dickies intrinsikalism: Estetiska upplevelser har intrinsikalt värde, dvs., de är värdefulla i sig. Vid de tillfällen då en estetisk upplevelse har instrumentellt värde beror det på att den första har intrinsikalt värde. Alltså: det värde det framförallt är fråga om när det gäller estetiska upplevelser är intrinsikalt värde. Institution enhet avdelning | Namn

17 Dickie och principer Principer:
Enhetlighet i ett verk (avskilt från andra egenskaper i verket) är alltid värdefullt (principen är berättigad därför att alla värderar upplevelser av enhetlighet som värdefull). Sanningsenlighet i ett konstverk (avskilt från andra egenskaper i verket) är alltid värdefullt (principen är berättigad därför att vi intrinsikalt värderar upplevelser av sanning. Ett sympatiskt avbildande av något med negativt värde (moraliskt etc) (avskilt från andra egenskaper i verket) har alltid negativt värde. Hot om relativism: Har Dickie rätt? Värderar alla estetiska omdömen på samma sätt? Institution enhet avdelning | Namn