Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor
2
Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär att medel reserveras för en längre tidsperiod. Sociala investeringar innefattar flera förvaltningar Sociala investeringar innebär ofta ett annat sätt att betrakta insatserna: långsiktigt och samhällsorienterat
3
V AD Ä R SKILLNADEN MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH SOCIO - EKONOMISKT PERSPEKTIV ? Investering: Temporär Något som inte brukar göras Försök som innebär risk Socio-ekonomiskt perspektiv En rutin i en ständig omprövning av den vanliga verksamheten Ett inslag i udgetprcessen
4
O SÄKERHET OM R EDOVISNINGEN ÄR UTKLARAD ? Det är ingen investering i redovisningen Går inte att avskriva Utan en kostnad när den genomförs
5
M ÅSTE DET FINNAS EN FOND ? Nej, men medel måste reserveras i budgeten för en flerårsperiod
6
V EM BESLUTAR OM HUR RESERVERADE MEDEL SKALL ANVÄNDAS ? Fördel om det är representanter från flera olika förvaltningar Beslutsorgan direkt under KS en vanlig modell
7
V ILKA KRITERIER SKALL GÄLLA ? Kriterierna behöver diskuteras brett Beslutas på hög nivå Urvalskriterier: Utanför ordinarie verksamhet Krav på evidens..eller lärande för att vinna evidens Insatserna skall ge större nytta än vad de kostar
8
S KALL DET FINNAS EN ÅTERBETALNING FRÅN DEN FÖRVALTNING SOM ” TJÄNAR ” PÅ INVESTERINGEN ? Inte nödvändigt, men det stärker tanken bakom sociala investeringar Det kan vara en ”fiktiv” återbetalning – en uppföljning av insatser och ”efterkalkyl”
9
O M ÅTERBETALNING – HUR LÅNG TID ? Kort tid – 3-5 år – ger trygghet i att det skapas återflöde …men begränsar vilka projekt som kan komma i fråga Lång tid – 5-10 år – svårt att hantera i budgeten Ofta kommer effekterna på längre tid
10
V EM FÅR SÖKA STÖD FRÅN AVSATTA MEDEL ? Bra om det är flera aktörer i samverkan Egna förvaltningar, men även externa aktörer (civilsamhället)
11
T IDSBEGRÄNSADE FÖRSÖK ELLER ETT NYTT PERSPEKTIV PÅ DET SOM REDAN PÅGÅR
12
U PPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning: Görs det som är avsett? Nås de grupper som avsågs? Utvärdering Vilka effekter medför insatserna jämfört med om de inte genomförts? Nödvändigt för ett lärande som ger bättre verksamhet Kontrollgrupp Förutsätter information Registrering
13
M ÅSTE DET GÖRAS EN SOCIO - EKONOMISK KALKYL ENLIGT I NGVAR N ILSSONS MODELL ? Nej, men modellen ger en referensram för diskussionen En enkel kommunalekonomisk modell kan vara ett alternativ Men en del av tanken med sociala investeringar går förlorad
14
H UR LÅNGSIKTIGT ÄR DET RIMLIGT ATT RÄKNA ? För beslut om återbetalning – högst 5 år För bedömning av insatsernas ”lönsamhet” – 25 år
15
H UR HITTAR VI FORMER FÖR SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER ? Förutsätter en gemensam vilja att samverka Två vägar Flera aktörer bidrar till finansieringen av insatser som genomförs av Gemensamt beslutsorgan
16
Ä R SOCIALA INVESTERINGAR ETT NYTT SÄTT ATT TÄNKA ? Ja Långsiktigt Och i ett samhällsperspektiv
17
K AN EN ENSKILD KOMMUN BÖRJA PLANERA OCH BESLUTA ” SOCIO - EKONOMISKT ”? Ja men det är svårt I samverkan blir det lättare
18
H UR SKALL ETT SOCIO - EKONOMISKT PERSPEKTIV FÖRAS IN I BESLUTSPROCESSEN Två strategier: I efterhand – socio-ekonomiskt bokslut I budgeten – socio-ekonomisk analys skall föregå beslut
19
V AD SKALL SKL GÖRA ? Rapport om sociala investeringar Förslag om hur vi skall jobba vidare Det behövs en samlingspunkt Kompetens i kalkyler m.m. som många kommuner inte själva kan upprätthålla Samla utvärderingar
Liknande presentationer
