Projekt Ny Vårdbyggnad Projekt Vårdprocesser

En presentation över ämnet: "Projekt Ny Vårdbyggnad Projekt Vårdprocesser"— Presentationens avskrift:

1 Projekt Ny Vårdbyggnad Projekt Vårdprocesser
Kjell Jäder och Anne-Christine Ahl

2 Landstinget Västmanland
Ägare Landstinget Västmanland 10 kommuner Centralort Västerås * invånare Vi finns nära dig Sverige- och länskarta: För oss västmanlänningar. Västmanlands län består av 10 kommuner med totalt invånare ( ). Invånarantalet per kommun är: Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Till ytan är Västmanland ett av Sveriges mindre, och befolkningsmässigt ligger det på 15:e plats bland landets 19 län. Centralort är Västerås. Regionala frågor i riksperspektiv Landsting, län, regioner? Vad händer? I Skåne, Västsverige, Kalmar och Gotland bedrivs försöksverksamhet med regionala församlingar som övertagit uppgifter från staten och landstingen. . Sjukhus Privata familjeläkarmottagningar Landstingsdrivna familjeläkarmottagningar * Källa: SCB per

3 Projekt Ny Vårdbyggnad
Första etappen i förnyelse av Centrallasarettet, Västerås, enligt generalplan 2004 Ersätter vårdavdelningar tagna i bruk på slutet av 60-talet Ett flertal föreläggande från arbetsmiljöverket

4 Tider 2004 ny generalplan 2005 – 2006 programarbete
Tider 2004 ny generalplan 2005 – 2006 programarbete 2007 upphandling Total-/Partneringentreprenör 2008, juni, byggstart 2010, aug, inflyttning sjukgymnastiken 2010, nov, inflyttning första vårdavdelningen 2012, dec, akuten Beslut upphandla entreprenör och påbörja projektering LS 6 okt -06. Kontrakt entreprenör, NCC, 28 juni -07. Igångsättningstillstånd vårdbyggnaden, etapp 1, LS 4 juni -08. Rivning bassäng juni-juli -08. Grundläggningsarbetena vårdbyggnaden påbörjades aug -08. Igångsättningstillstånd bassängbyggnaden, etapp 2, LS 1 april -09. Våren 2008

5 Projekt Ny Vårdbyggnad
Ny vårdbyggnad inkl datahall ca m2 Ny bassängbyggnad ca m2 Om-/tillbyggnad Akuten ca m2 Ny transformatorstation och reservkraft Projektbudget 595 mkr Inredning/Utrustning 55 mkr

6 Nya vårdbyggnaden Bassängbyggnaden Plan 00: Teknik
Plan 0: Datahall och omklädningsrum Plan 1: Sjukgymnastik, provisorisk akutmottagning Plan 2: Typvårdavdelningar, medicin och ortoped Bassängbyggnaden Plan 00: Teknik Plan 1: 2 st bassänger, träningshall, biutrymmen

7 Huvudentré 2017-04-05 Ny Akutentré Entré Rehab/Bassäng Befintligt
hissbatteri Huvudentré

8 Programskede Generalplaneenhet Sjukvårdsgrupp Enpatientrum Provrum

9 Projektgenomförande Total-/Partneringentreprenad på löpande räkning, med en fast del och en rörlig del med incitament Särskild projektorganisation Gemensamt projektkontor Fastslagen mötesstruktur Tydlig gränsdragningslista

10 Lokalplanering En arbetsgrupp för vårdavdelningarna
”Samma” arbetsgrupp från programskede till inflyttning sjukvårdsgruppen typvårdsgruppen Deltagande från fastighets- och entreprenörsleden i lokalplaneringen Verksamhetsföreträdaren stationerad på det gemensamma projektkontoret

11 Projektering RFP, Rumsfunktionsprogram
PTS, Program för Teknisk Standard Miljöprogram för projekt ny vårdbyggnad Byggvarubedömning Projektnav Gemensamt projektkontor (beställare, verksamhetsföreträdare, entreprenörer, konsulter)

12 Omtag/Förändringar i projektet 2007
8 våningar och bassäng, 1 etapp Ursprungligt utförande NVB Bassäng Akuten

13 Stommen dimensionerad för att kunna byggas på med 5 plan
Teknik Stommen dimensionerad för att kunna byggas på med 5 plan Fläktrum i plan 00 och 0 Full redundans, reservkraft 110 %, central UPS Tyst patientkallelse med handenheter/mobiltelefoner Full redundans på datanätet Helsprinklat Digitala rumsskyltar

14 Belysning, närvarostyrd och dali Värmeåtervinning från datahall
Energi/Miljö Klimatskal Rumsreglering Belysning, närvarostyrd och dali Värmeåtervinning från datahall Uppvärmning bassängvatten med spillvärme från andningsluftskompressorer o frånluften Bassängtäckning Solceller Återanvändning rostfria bassänger, balkonger fönster och dörrar Beräknad energiförbrukning 74 kWh/m2/år (exkl verksamhetsel) 14

15 Konst Ljusgården, lövverk Sjukgymnastikentrén, blomstermosaik
Bassängbyggnaden, keramiska fiskar Patientrummen, screentryck på dörr Våningsentréerna, lös konst 15

16 Lokal- och vårdutveckling
Lokal- och vårdutveckling Vård- och arbetsmiljö Patientsäkerhet Vårdprocesser Samverkan Logistik Den forskning som intresserar sig för vårdmiljöns betydelse för hälsa och vård är på stark framväxt. Den avser både att bidra med kunskap om hur omgivningen påverkan de som är sjuka deras hälsa ohälsa och lidande och hur miljön kan bidra till att människor bibehåller eller återfår upplevd hälsa trots sjukdom. Ett stort antal studier i dag so visar att öb underbem men även obalans i personalens utbildningsnivå är viktiga orsaker till att vårdrelaterade infektioner sprids i vården (Aiken m fl 2002) Inck 16 16

17 Ingenstans där vi kunde prata förtroligt med varandra.
”De sista tunga veckorna, när vi visste sjukdomen skulle segra delade min man rum med andra svårt sjuka. Det fanns inget utrymme för avskildhet. Ingenstans där vi kunde prata förtroligt med varandra. Vi sökte oss till trapphusen, men där var det så kallt. Jag har tänkt mycket på det efter att han avlidit.”

18 Vårdmiljö = Arbetsmiljö
Vårdmiljö = Arbetsmiljö Enkelrum Tysta kallelser Rum för tunga patienter Taklyft möjlig i alla rum Rum för team Ny städmetod Ny logistik 18 18

19 48 vårdplatser i två byggnader
HUS 05 2 ST VÅRDTEAM MED 8 PATIENTER 48 vårdplatser i två byggnader Närliggande mottagning Flexibel övergång vårdplats och dagvård GEMENSAMMA FUNKTIONER Städrutin Utgångspunkten är två städerskor på varje våningsplan, dvs per vårdavdelning och tillhörande mottagning. Maskinstädning av golv 2 ggr/vecka övriga dagar (5) ”fläckning”. Daglig städning: Dagrum Personalrum Desinfektionsrum Patientkök / diskrum Toaletter i korridor Dusch i korridor Korridorer 2ggr/vecka: Team expeditioner Rum avd.chef/sektionsledare Reception Källsorteringsrum 1 ggr/vecka: Förråd Expedition administration Teamgrupprum Läkemedelsförråd Beredningsrum Samtalsrum Konferensrum NVB 4 ST VÅRDTEAM MED 8 PATIENTER MOTTAGNING 19

20 Vårdteam 8 vårdplatser 2 Vårdteam 16 vårdplatser VÅRD- TEAM
Vårdteam 8 vårdplatser Egen wc/dusch Rumsnära förråd Team expedition Team grupprum 2 Vårdteam 16 vårdplatser Läkemedelsberedning Desinfektion Källsortering/nedkast Patient dag-/matrum Rullande förråd 3 större enkelrum VÅRD- TEAM 20 20

21 Enkelrummet Lyft i alla rum Skena för dropphållare
Enkelrummet Lyft i alla rum Skena för dropphållare Rum för isolering och för kraftigt överviktiga Täckt vårdrumspanel Tyst kallelsesystem Liggande dusch TV Vårdrum – enpatient rum ”Titt in ” – städning Städerskan ansvarar för att dagligen gå in i rummet och tillhörande hygienutrymme och kontrollera behovet av städning samt att då utföra detta. Mininivå är städning var tredje dag. Uppföljning planeras genomföras med hjälp av avdelning för vårdhygien. Avser: Tömning av papperskorgar, Handfat, Toalett, Duschutrymme, Golv Vårdrum – flerpatient rum Daglig städning då fler patienter vistas i vårdrummet. Tömning av papperskorgar , Handfat, Toalett, Duschutrymme, Golv Slutstädning – när patient skrivs ut Den absolut viktigaste städningen, ska utföras mellan varje patient dygnet runt. Utföres av vårdpersonal och/eller städpersonal beroende på tillgång till städpersonal. Test av bedömning av tidsåtgång ska ske i provrummet. Utföres alltid först av vårdpersonal Plocka bort allt använt material ur rummet inkl. tvätt Utföres av vårdpersonal och /eller städpersonal Tömning av papperskorgar , Handfat, Toalett, Duschutrymme, Patientnära ytor, Tagställen,Golv Utföres av vårdpersonal efter avslutad städning Renbäddning av sängen Konsekvenser Positivt Städning tillsammans med handhygien är de väsentligaste åtgärderna för att förhindra smittspridning fr.a. av resistenta tarmbakterier. Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbetet (.),. De nya städmetoderna som är utvecklade för vård i enpatientrum innebär en förhoppning om en förbättrad vårdhygien, där varje ny patient erbjuds ett rent rum, en möjlighet till ett förbättrat samarbete mellan vårdpersonal och städpersonal med ett lärande i vardagen, ett stöd vid införandet av patientnärmre vård, kostnadseffektivt ??? Farhågor Att en hög genomströmning på vårdplatserna leder till stort behov av slutstädning vilket kan riskera medföra en icke tillräckligt slutstädning, detta oavsett vilket städmetod som väljs, att vårdpersonalen inte tar ett ansvar för vårdhygieniska frågor kopplat till städning ökade kostnader ????? 21 21 21

22 Nytänkande och helhetssyn utvecklar smidiga vårdprocesser
Nytänkande och helhetssyn utvecklar smidiga vårdprocesser Processorienterad kunskapsbaserad vård Förbättrad vårdprocess: Hjärta och kärl Multisjuka äldre Stroke Den forskning som intresserar sig för vårdmiljöns betydelse för hälsa och vård är på stark framväxt. Den avser både att bidra med kunskap om hur omgivningen påverkan de som är sjuka deras hälsa ohälsa och lidande och hur miljön kan bidra till att människor bibehåller eller återfår upplevd hälsa trots sjukdom. Ett stort antal studier i dag so visar att öb underbem men även obalans i personalens utbildningsnivå är viktiga orsaker till att vårdrelaterade infektioner sprids i vården (Aiken m fl 2002) Inck 22 22

23 Avdelningsnära mottagning
Avdelningsnära mottagning och dagvård Patientens behov av insatser styr, och de olika specialiteterna bidrar med kompetens 23 23

24 Avdelningsnära mottagning och dagvård
Avdelningsnära mottagning och dagvård Patientens behov av insatser styr, olika specialiteterna bidrar med kompetens

25 God vård Patientsäkerhet Metodutveckling Kompetensutveckling Logistik
God vård Patientsäkerhet Metodutveckling Kompetensutveckling Logistik 25 25

26 Helhetssyn och generalistkunskap Tvärprofessionella team
Multisjuka äldre Helhetssyn och generalistkunskap Tvärprofessionella team Geriatrisk riskprofil Senior Alert Kompetensutveckling Vårdplatser i samverkan medicin geriatrik Geriatriska vårdplatser Direktinläggning Faktainhämtning, använd redan framtaget material samt komplettera 26 26

27 Komplett hjärtsjukvård
Integrerad hjärtverksamhet i Sveriges modernaste vårdlokaler Hjärtsjukvårdens alla fält (arytmi/pace, hjärtsvikt/klaffsjukdom, kranskärlssjukdom) Kranskärlssjukvård av högsta klass Nära samverkan mellan ultraljud och röntgen, kärlkirurgiska kliniken och kardiologi, 27

28 Stroke och TIA ”varningsstroke”
Stroke och TIA ”varningsstroke” Samlad strokeverksamhet på ett plan Nära samverkan mellan medicinklinikerna, ultraljud och kärlkirurgi Faktainhämtning, använd redan framtaget material samt komplettera Fyra vpl överförs från Akut strokeenhet till Närsjukhus två vpl för utredning och intervention på hjärtkärlplanet 28 28

29 Patientnärmre vård ”Man arbetar närmare patienten hela tiden. Vi märker att det är en stor trygghet för dem” ”Vi har mycket bättre koll på patienterna. En stor fördel med att vara mer med patienterna är att vi ser mycket mer än vad vi någonsin gjort tidigare” 29

30 Patientnärmre vård Mer tid med patienten Se patientens verkliga behov
Patientnärmre vård Mer tid med patienten Se patientens verkliga behov Mindre administrativt arbete Lagarbete – planera tillsammans Administration överförs till receptionist 65 + dubblats 700´- 1,6 milj Multisjuka ökat 19 % % 2002 65 + (17 % av bef) anv 46 % av vårdtill (60% vårddy) Med utv - 3:e åldern - bättre hälsa, 4:e åldern överlev akuta och kr sjukd. Lm + 60 % under 20 år, M = 6 läkemedel/pat orsak nya läkem och beh.principer Andel äldre med hög utbildning ökar Vpl - 6 % Säbo -17 % Fler stöd av hemtjänst ( +16 %) Sjukare andel med enb hemtjänst - hemtj+hemsjv +. De flesta avlider i eget boende Kundvalssyst 30 30

31 Patientsäkerhet i fokus –
Patientsäkerhet i fokus – ”Inbyggd vårdhygien” Titt in– städning i enkelrum Städning vid behov Miniminivå var tredje dag Slutstädning Mellan varje patient Varje patient - rent rum Vårdrum – enpatient rum ”Titt in ” – städning Städerskan ansvarar för att dagligen gå in i rummet och tillhörande hygienutrymme och kontrollera behovet av städning samt att då utföra detta. Mininivå är städning var tredje dag. Uppföljning planeras genomföras med hjälp av avdelning för vårdhygien. Avser: Tömning av papperskorgar, Handfat, Toalett, Duschutrymme, Golv Vårdrum – flerpatient rum Daglig städning då fler patienter vistas i vårdrummet. Tömning av papperskorgar , Handfat, Toalett, Duschutrymme, Golv Slutstädning – när patient skrivs ut Den absolut viktigaste städningen, ska utföras mellan varje patient dygnet runt. Utföres av vårdpersonal och/eller städpersonal beroende på tillgång till städpersonal. Test av bedömning av tidsåtgång ska ske i provrummet. Utföres alltid först av vårdpersonal Plocka bort allt använt material ur rummet inkl. tvätt Utföres av vårdpersonal och /eller städpersonal Tömning av papperskorgar , Handfat, Toalett, Duschutrymme, Patientnära ytor, Tagställen,Golv Utföres av vårdpersonal efter avslutad städning Renbäddning av sängen Konsekvenser Positivt Städning tillsammans med handhygien är de väsentligaste åtgärderna för att förhindra smittspridning fr.a. av resistenta tarmbakterier. Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbetet (.),. De nya städmetoderna som är utvecklade för vård i enpatientrum innebär en förhoppning om en förbättrad vårdhygien, där varje ny patient erbjuds ett rent rum, en möjlighet till ett förbättrat samarbete mellan vårdpersonal och städpersonal med ett lärande i vardagen, ett stöd vid införandet av patientnärmre vård, kostnadseffektivt ??? Farhågor Att en hög genomströmning på vårdplatserna leder till stort behov av slutstädning vilket kan riskera medföra en icke tillräckligt slutstädning, detta oavsett vilket städmetod som väljs, att vårdpersonalen inte tar ett ansvar för vårdhygieniska frågor kopplat till städning ökade kostnader ????? 31 31 31

32 Nya vårdbyggnaden - ett steg mot framtidens vård
Nya vårdbyggnaden - ett steg mot framtidens vård Aldrig någonsin i Landstingets historia har så många varit engagerade i en sjukhusbyggnad och i processutveckling av vården som ska bedrivas här. Nu fortsätter utvecklingen. Under de kommande åren kommer ytterligare förbättringar av vården genomföras. Den forskning som intresserar sig för vårdmiljöns betydelse för hälsa och vård är på stark framväxt. Den avser både att bidra med kunskap om hur omgivningen påverkan de som är sjuka deras hälsa ohälsa och lidande och hur miljön kan bidra till att människor bibehåller eller återfår upplevd hälsa trots sjukdom. Ett stort antal studier i dag so visar att öb underbem men även obalans i personalens utbildningsnivå är viktiga orsaker till att vårdrelaterade infektioner sprids i vården (Aiken m fl 2002) Inck 32 32

33 Tack och välkommen till
Framtidens vård Nya Vårdbyggnaden