En digitalt samverkande offentlig förvaltning ger medborgarnytta och effektivitet Offentliga rummet 2014 ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda.

En presentation över ämnet: "En digitalt samverkande offentlig förvaltning ger medborgarnytta och effektivitet Offentliga rummet 2014 ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda."— Presentationens avskrift:

1 En digitalt samverkande offentlig förvaltning ger medborgarnytta och effektivitet
Offentliga rummet 2014 ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter!” Förord i regeringens strategi ”Med medborgaren i centrum”

2 Agenda 10:00 – 10:30 Inledning 10:30 – 12:00 Koncept för samverkan
12:00 – 13:00 Lunch 13:00 – 13:30 13:30 – 14:00 Tjänstekatalogen 14:00 – 14:25 Kaffe 14:25 – 14:45 Information och informationsutbyteskatalogen 14:45 – 15:05 Process (livshändelser, livssituationer) 15:05 – 15:25 Utveckling i samverkan 15:35 – 16:00 Sammanfattning och avslutning Detta handlar dagen om: Föreläsare/ansvarig Anders Rydén Lantmäteriet Magnus Lingström Transportstyrelsen Lars Wahlund Pensionsmyndigheten Lars-Åke Johansson Arbetsförmedlingen

3 Samverkan Varför ska vi samverka?

4 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

5 ”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt” Samordning och arbetsdelning har en lång tradition i den svenska förvaltningen. De två sträcker sig faktiskt ända bak till 1600-talet, till själva formerandet av en statsförvaltning skild från kungen. Arkitekten bakom denna arbetsdelning mellan kungen och statsförvaltningen är Axel Oxenstierna och den finns uttryckt i 1634-års regeringsform, Sveriges första. I denne skapades reglerna för Riksrådet och de fem "kollegier" eller riksämbetena. Dessa var Hovrätten, Krigsrådet, Amiralitetet, Kansliet och Räknekammaren. I artikel 17 står det följande (min fetmarkering): ”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt” På nusvenska står det att fem riksämbeten instiftas, att de i kungens och rikets tjänst ska räcka varandra handen samt att det skulle vara förbjudet för presidenterna för kollegierna att blanda sig in i varandras tjänsteutövning och ärenden. Rötterna till den typiskt svenska arbetsdelningen i funktioner finns här i den renodlade styrelsens former som i århundraden har varit normgivande för den svenska statsförvaltningen. Effekterna på strukturerna i förvaltningen kan spåras än idag i de autonoma och, i förhållande till regeringen, decentraliserade förvaltningar. Saxat ur samordningsbloggen:

6 Digital samverkan Oxenstierna 2.0
”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt” Oxenstierna 2.0 Samordning och arbetsdelning har en lång tradition i den svenska förvaltningen. De två sträcker sig faktiskt ända bak till 1600-talet, till själva formerandet av en statsförvaltning skild från kungen. Arkitekten bakom denna arbetsdelning mellan kungen och statsförvaltningen är Axel Oxenstierna och den finns uttryckt i 1634-års regeringsform, Sveriges första. I denne skapades reglerna för Riksrådet och de fem "kollegier" eller riksämbetena. Dessa var Hovrätten, Krigsrådet, Amiralitetet, Kansliet och Räknekammaren. I artikel 17 står det följande (min fetmarkering): ”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt” På nusvenska står det att fem riksämbeten instiftas, att de i kungens och rikets tjänst ska räcka varandra handen samt att det skulle vara förbjudet för presidenterna för kollegierna att blanda sig in i varandras tjänsteutövning och ärenden. Rötterna till den typiskt svenska arbetsdelningen i funktioner finns här i den renodlade styrelsens former som i århundraden har varit normgivande för den svenska statsförvaltningen. Effekterna på strukturerna i förvaltningen kan spåras än idag i de autonoma och, i förhållande till regeringen, decentraliserade förvaltningar. Saxat ur samordningsbloggen: Digital samverkan

7 Anslag för gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Regeringen avser stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen Delegationen ska i nära samspel med statssekreterargruppen för e-förvaltning, samordna och utveckla det fortsatta arbetet med e-förvaltningen Anslag för gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse Ny e-förvaltningsstrategi Regeringen beslutar att det inom Regeringskansliet ska tillsättas en statssekreterargrupp med uppgift att stärka samordningen i Regeringskansliet av frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning. Regeringen konstaterar att den lånefinansieringsmodellen som är etablerad inom staten även kan tillämpas vid myndighetsgemensam utveckling av e-tjänster En behovsdriven e-förvaltning som minskar företagens administrativa börda, förenklar vardagen och ökar Sveriges utvecklingskraft Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service A vision whereby European governments are recognised for being open, flexible and collaborative in their relations with citizens and businesses. E-legitimationsnämnden ska stödja och samordna elektronisk identifiering och signering (e legitimationer) i den offentliga förvaltningens e-tjänster

8 Med Medborgaren i Centrum
Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter! Digitala agendan för Sverige ”IT i människans tjänst” Med Medborgaren i Centrum ”Myndigheterna till för medborgaren” ”Förändringar ges en samlad inriktning och sker på ett strukturerat sätt” ”En offentlig förvaltning” ”Enskilde Medborgaren behov och önskemål centrum” ”Medborgaren i högsätet” ”Underlätta vardagen för människor och företag” Förord i regeringens strategi ”Med medborgaren i centrum” 2011 presenterade regeringen den Digitala agendan. Agendans mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Ett år senare fördjupade regeringen sina mål i de delar av agendan som handlar om e-förvaltning och presenterade en e-förvaltningsstrategi - Med medborgaren i centrum. Strategins mål är enklare, öppnare och effektivare.

9 ”Med medborgaren i centrum”
Regeringen har definierat en lyckad framtida offentliga förvaltningen på tre centrala värden: Enkelhet ”De lösningar som utvecklas ska vara användarvänliga och enkla att använda” Öppenhet ”Vi ska ta hjälp av det digitala för att stärka demokratin och, öka transparensen och bidra till mer tillväxt genom öppna data” Innovationskraft ”Myndigheter ska samverka mer med varandra och med kommuner, företag och andra organisationer för att kunna låta fler delta utvecklingen av innovativa digitala tjänster” Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter!

10 Samverkan med medborgare och företagare i fokus
Verksamhetsprocesser Elektronisk id och signatur Mina meddelanden Mina ärenden Min hälsa Mina uppgifter Mina fullmakter Min ekonomi Min pension Digitala tjänster Kundresa Omställning Informeras Har behov av stöd Agerar Ny fas i livet Situation Händelse Arbete Skola Hälsa Företag Familj Åldrande Vårdnad Samhälle Utgångspunkten är privatpersoner och företag i centrum – våra kunder, det är dom vi är till för. Privatpersoner och företag kan befinna sig i olika situationer där olika behov av offentliga tjänster uppstår. Dessa, våra kunder, kan kan hamna i nya situationer beroende på händelser som inträffar och där nya behov uppstår. I en viss situation med vissa behov inleds en kundprocess där kunden samverkar med olika offentliga och privata aktörer för att fylla sina behov. I denna samverkan kan kunden välja att använda sig av olika offentliga och privata e-tjänster som gör att kunden samverkar med offentliga och privata aktörers verksamhetsprocesser. Målbild 2020 Välfärdstjänster baserade på och ordnade utifrån privatpersoners och företagares (kunder) behov, som är enkla och säkra att använda och tillgängliga via flera kanaler.

11 Idag är det oftast medborgaren som koordinator kontakterna med offentlig förvaltning
Idag är det ofta medborgare och företag som får koordinera sina myndighetskontakter när något ska göras gentemot offentlig sektor. En stor del av informationsutbyten sker via papper. Detta både privatperson/företag till offentlig förvaltning, offentlig förvaltning till privatperson/företag och offentlig förvaltning till offentlig förvaltning. Det finns en stor potential för digitala och effektiva informationsutbyten.

12 Målbild 2020 Samverkan med medborgare och företagare i fokus
”Privatpersoner och företag förväntar sig god service genom enkla kontaktvägar till offentlig sektor. Det handlar om att snabbt, enkelt och med hög säkerhet kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande när man vill, var man vill och hur man vill – på sina egna villkor.”

13 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt
De olika delmålen i e-förvaltningsstrategin.

14 Vad behöver förbättras?
Strategier finns det tillräckligt av – nu är det läge att få till verkstad Idag upplever medborgaren att han eller hon är budbärare mellan olika myndigheter, kommuner, landsting och andra organisationer. Vill få ett bättre helhetsstöd. Utgå från medborgarens livshändelse.

15 ”Kundens” processer och livshändelser
Företag Privatperson Kundens processer, livshändelser och behov Söka tillstånd Starta eget Söka vård omsorg Invandra till Sverige Söka arbete Söka studieplats Söka boende Bli efterlevande Digitala möten med medborgare och företag KANALER Myndighetsvisa digitala möten Sektorsvisa digitala möten Privata aktörers digitala möten Myndighetsspecifika tjänster och information Förvaltningsgemensamma tjänster och information Privata tjänster och information e-legitimation Mina ärenden Mitt arkiv E-tjänster Mina fullmakter Mina meddelanden Mina uppgifter E-tjänster Bastjänster Notifiering Positionering xxx Bastjänster Förutsättningar för samverkan (vägledningar, standarder och arkitektur)

16 Tjänster och information från en enskild organisation
Enklare Öppnare Effektivare Arbete Hälsa Fritid Boende Familj Utbildning xx xx Enskilt Gemensamt Näringslivet Tjänster och information från en enskild organisation Gemensamma tjänster och information Tjänster och information från privata sektorn I strategin pekar regeringen på att tjänster ska byggas utifrån medborgarnas behov och livssituationer, vilket kräver att offentlig sektor samverkar för att ta fram gemensamma tjänster. Det är inte heller effektivt att varje myndighet bygger en egen lösning för ett behov som är gemensamt i kontakten med andra myndigheter. I strategin nämns det arbete som pågår inom E-delegationen och de insatser som är på gång, till exempel Mina fullmakter. Flera av de insatser som nu är på väg att realiseras är sprunget ur en förstudie som gjordes på uppdrag av E-delegationen om behovet av nationella Mina sidor. Användarundersökningar visade att den som har många kontakter med offentlig sektor, gärna vill ha samlad information och ser att detta skulle förenkla vardagen. Nationella mina sidor bedömdes vara ett för stort projekt att realisera på en gång. Delegationen beslutade därför att starta de funktioner som bedömdes generera mest nytta. Detta resulterade i projekten Mina meddelanden (som redan var på gång), Mina ärenden och Mina fullmakter. Var och en av projekten bedömdes att realisera stora nyttor, men den största nyttan förväntas uppnås när tjänsterna kan användas tillsammans. Utvecklingen inom e-förvaltning kan alltså ske antingen inom en enskild organisation, gemensamt inom offentlig sektor när det finns ett gemensamt behov eller av privat sektor. E-delegationen arbetar med att underlätta förutsättningarna för samverkan, men också för utvecklingen i en enskild organisation eller inom privat sektor. Det sker bland annat genom att ta fram vägledningar, metod, standarder och arkitektur. Utskottet för Digital samverkan – bygga räls utan att ta hänsyn till varje organisations teknik. När det finns gemensamma behov, undersök i första hand om det finns en tjänst som går att återanvända, bygga på , om det är standarder eller api:er som ska tas fram. I sista hand bygga en tjänst från grunden. e-legitimation Mina ärenden E-arkiv och e-diarium Mina fullmakter Mina meddelanden Effektivare informationsförs. xx xx xx Förutsättningar för samverkan (vägledning, metod, standard, arkitektur)

17 Vilka är med i E-delegationen?
16 myndigheter och SKL

18 Vilka är med i E-delegationen?
Staffan Widlert Transportstyrelsen Christina Gellerbrant Hagberg CSN Anders Danielsson Migrationsverket Bengt Kjellson Lantmäteriet Bengt Svenson Rikspolisstyrelsen Claes Ljungh Kammarkollegiet Gunilla Nordlöf Tillväxtverket Mikael Sjöberg Arbetsförmedlingen Per Mosseby SKL Annika Bränström Bolagsverket Katrin Westling Palm Pensionsmyndigheten Det här är E-delegationen. Vi består av generaldirektörerna från de 16 mest it-intensiva myndigheterna och en representant från Sveriges kommuner och landsting. Vårt uppdrag är att driva på e-utvecklingen. Vi rapporterar till it-ministern Anna-Karin Hatt. Vårt uppdrag sträcker sig under fem år fram till och med 2014. Översta raden: Staffan Widlert – Transportstyrelsen Christina Gellerbrant Hagberg – CSN Anders Danielsson - Migrationsverket Bengt Kjellson - Lantmäteriet Bengt Svenson - RPS Mellersta raden: Gunilla Nordlöf - Tillväxtverket Mikael Sjöberg – AF Per Mosseby – SKL Annika Bränström – Bolagsverket Katrin Westling Palm – Pensionsmyndigheten Claes Ljungh - Kammarkollegiet Nedre raden: Therese Mattsson – Tullverket Björn Jordell – Riksarkivet Ingemar Hansson – Skatteverket Leif Denneberg – Jordbruksverket Helena Lindberg – MSB Dan Eliasson - FK Therese Mattsson Tullverket Björn Jordell Riksarkivet Ingemar Hansson Skatteverket Leif Denneberg Jordbruksverket Helena Lindberg MSB Dan Eliasson Försäkringskassan

19 Vad gör E-delegationen?
Utreder Vidareutvecklar framtagen strategi Rättsliga förutsättningar för e-förvaltning Följer upp effekter Öppen data (PSI) och sociala medier Samordnar/koordinerar Tar initiativ till och samordnar strategiska utvecklingsinsatser (Mina meddelanden, Mina fullmakter, Ekonomiskt bistånd, Nationella utvecklingsportföljen) Bistår regeringen i internationellt arbete Stödjer Digital samverkan Vägledningar Utredning och samordning Delrapporter 2 ggr/år Slutrapport senast den 31 december 2014

20 Förvaltningsgemensamma tjänster
Vision och målbild REGERINGEN ”Så enkelt som möjligt för så många som möjligt” Styrning Beredning Genomförande E-delegationen Annika Brännström (ordf), Bengt Kjellson (LM) Andra uppdrag och aktörer kring e-förvaltning Cesam Digitaliseringskom-missionen E-legitimationsnämnden Informationshanterings-utredningen Innovationsrådet PSI-utredningen Statens servicecenter Uppdrag till myndigheter om minskat uppgiftslämnande för företag Uppgiftslämnarutredning-en Utvecklingsmyndigheter Öppna data.se Strategiska förstudier Annika Brännström (ordf) Delegationsutskott Samverkan Lennart Johansson (ordf) Delegationens arbetsgrupp Sekretariatet Hans Söderlund (ordf) Arbetsutskott Informationssäkerhet Framtidsgrupp Digital samverkan Affärsmodeller Förvaltningsgemensamma tjänster Program SOFT Övriga insatser utanför SOFT Övriga grupper Programråd Gunnar Wennerholm (ordf) Expertgrupp rättsliga frågor Effektiv IT-drift Mina meddelanden IT-standardiserings rådet (vilande) Nationell tjänstekatalog Mina ärenden Enligt regeringens direktiv har delegationen i uppdrag att arbeta med e-förvaltning sociala medier och vidareutnyttjande av offentlig information (PSI-direktivet). E-delegationen arbetar med: förstudier och projekt Interoperabilitet att ta fram vägledningar och riktlinjer att följa upp. För närvarande pågår följande projekt/förstudier: - Mina meddelanden - Mina fullmakter - Mina ärenden - E-arkiv och e-diarium - Effektiv it-drift - Effektiv informationsförsörjning - Tjänstekatalogen Mina fullmakter Visningstjänst Ställföreträdartjänst Fullmaktsnod Delegationens referensgrupp Andra nationella projekt och initiativ Vissa initierade av e-delegationen och andra drivs av olika aktörer inom offentlig sektor. E-arkiv och e-diarium Effektivare informationsförsörjning

21 Kommuner, landsting, utvecklingsmyndigheterna mfl
E-delegationen tar hand om den ”mjuka infrastrukturen” E-delegationen arbetar främst med mjuk infrastruktur, utvecklingsmyndigheterna med gränssnittet mot brukarna. Utreder Vidareutvecklar framtagen strategi Förutsättningar för e-förvaltning 3.0 Följer upp effekter Öppen data (PSI) och sociala medier Den ”hårda” infrastrukturen sköts av andra tex PTS telekombranschen

22 E-delegationen fokuserar på det förvaltningsgemensamma
MYNDIGHETS-SPECIFIK VERKSAMHET SEKTORSGEMENSAM SAMVERKAN FÖRVALTNINGSGEMENSAM SAMVERKAN CeHis, Geodatasamverkan, Utvecklings-myndigheter, RIF m.fl. E-delegationen

23 Förvaltningsgemensamma tjänster
Mina meddelanden Mina fullmakter (försäkringsbranschen) Mina ärenden Effektivare informationsförsörjning E-arkiv och e-diarium Planeringsverktyg Vägledning och guidning

24 Digital samverkan Om medborgare och företag ska sättas i centrum behöver myndigheter, landsting och kommuner förbättra sin förmåga att samverka digitalt Inom E-delegationen arbetar vi med att förbättra förutsättningarna för det Bland annat med vägledning och stöd inom områdena koncept och struktur, samverkande processer, informationsförsörjning och tjänstebaserat informationsutbyte

25 Digital samverkan organisation (en del av E-delegationen)
Arbetsgruppen LO Kommunikation LO Koncept & struktur LO Vägledningar Metod & stöd LO Process LO Information LO Tjänst LO Krav, juridik och säkerhet Ledning AU Referensgrupp Projekt- och förvaltnings samordning LO = Leveransområde

26 Vad ska Digital samverkan åstadkomma?
Ge förutsättningar för att lyckas med Regeringens vision om en digitalt samverkande offentlig förvaltning genom att: Sätta medborgaren i centrum Medborgaren ska bara behöva lämna uppgifter en gång. Underlätta för myndigheter att utbyta information. Livshändelser utifrån medborgaren behov och situation Skapa plattform för flexibla digitala tjänster hos myndigheter för möjlighet till snabbare omställning och innovation Ge andra aktörer möjlighet att delta och bidra i den digitala offentliga samverkan

27 Uppdragsbeskrivning, Digital samverkan
Uppdraget omfattar utvecklingen av ett ramverk för digital samverkan som inkluderar perspektiven process, information och tjänst, samt samverkansmodell. Ramverket ska ge tydligare förutsättningar och riktlinjer för ökad digital samverkan mellan offentliga aktörer. Detta inkluderar att: ta fram en beskrivning för digital samverkan (LO: Koncept och struktur) vidareutveckla tjänstekatalogen (LO: Tjänster) ta fram ramverk för digital samverkan (LO: Koncept och struktur tillsammans med övriga LO) beskriva samverkansform baserat på framtaget koncept (LO: Koncept och struktur) beskriva koncept och metod för samverkande processer samt påbörja etablering av en livshändelsekarta för offentlig förvaltning (LO: Processer) fortsätta etablering av en förvaltningsgemensam informationshantering (LO: Information) etablera en struktur för arkitekturstöd (LO: Metod & stöd) tillhandahålla arkitekturstöd i överenskommen omfattning (LO: Metod & stöd) förvalta och vidareutveckla vägledningen för Digital Samverkan (LO: Vägledningar). löpande kommunicera leveranser och resultat till uppdragets intressenter (LO: Kommunikation)

28 Vad har vi åstadkommit? En strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning Lämnat förslag på E-legitimationsnämnden, Statens servicecenter och Utvecklingsmyndigheter Ett antal vägledningar och riktlinjer för sociala medier Ett antal förstudier/projekt till förvaltningsgemensamma tjänster Förstärkt samordning - inrättat ett programråd och programkontor En nationell utvecklingsportfölj Följer upp utvecklingen av myndigheters e-förvaltning Driver nätverk och flera olika forum på sociala medier Arrangerar seminarier och konferenser

29 Vägledningar Metod för utveckling i samverkan Digital samverkan
Verksamhetsutveckling och juridik Nyttorealisering Sociala medier Effektiv it-försörjning Direktåtkomst Behovsdriven utveckling Webbutveckling Återanvändning av offentlig information (PSI) Finansieringsformer m.m. Delegationen tar fram en rad vägledningar inom olika områden. Några av de mest aktuella är Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier Vägledning för nyttorealisering Vägledning för behovsdriven utveckling Vägledning för webbutveckling (tidigare 24-timmarsvägledningen) Vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information (PSI-direktivet) Till några av dessa vägledningar finns nätverk och koncernstödsgrupper knutna som man kan ta stöd av. Kontakta E-delegationens kansli för mer information.

30 Principer Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning
Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En enklare vardag för medborgare Digitala tjänster ska utformas efter användarnas behov REGERINGENS STRATEGI ARKITEKTURPRINCIPER Hämta information vid källan Tillgängliggör öppna data/PSI Låt informationsägaren välja säkerhetsnivå DELMÅL Digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda Det ska bli lättare att hitta rätt digital tjänst Det ska bli lättare att hitta och använda öppna data Fler ska kunna tillhandahålla statens digitala tjänster Möjligheter till insyn och delaktighet i verksamheten ska öka Statsförvaltningens informationsutbyteska bygga på gemensamma standarder Statsförvaltningens informationssäkerhet ska förbättras Statsförvaltningens verksamhet ska effektiviseras genom ökad digitalisering Öka medborgarnas möjligheter att påverka GRUNDPRINCIPER Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster Bygg tjänsteorienterat Säkerställ informationens tillgänglighet och riktighet Ha rätt spårbarhet och sekretess Undersök rättsliga förutsättningar Anpassa till olika gruppers och individers behov Tillgängliggör och återanvänd tjänster på ett enhetligt sätt Låt behov och nytta vara styrande Låt digitala möten ske på användarnas villkor Digitala möten Tjänstesamverkan Säkerhet Använd öppna standarder Använd rätt autentiseringsnivå Ge en uppgift en gång G1 G2 G4 D2 D3 D4 T1 T2 T3 T4 T5 S1 S2 S3 S4 S5 Öppna upp för externa innovatörer G5 Låt digitala kanaler vara det primära alternativet D1 Tillämpa subsidiaritet och proportionalitet G3

31 Digital Samverkan är en del av ett större sammanhang
EU Sverige Digitala agendan ”IT i människans tjänst” Digital agenda Nationell E-strategi ”Med medborgaren i centrum” European Interoperability Strategy Sektor Organisation Nationell strategi för samverkan Sektors E-strategi Organisations E-strategi Vägledning Digital samverkan European Interoperability Framework Sektors samverkans modell Beskrivning digital samverkan Organisations ramverk för samverkan Ramverk för samverkan Samverkans- modell Sektors ramverk för samverkan European Interoperability Architecture Förvaltnings-gemensamma tjänster Sektors- gemensamma tjänster Organisations tjänster

32 Framtiden för E-delegationen…