Varför fungerar Scrum – Egentligen? Ett gruppdynamiskt perspektiv

En presentation över ämnet: "Varför fungerar Scrum – Egentligen? Ett gruppdynamiskt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Varför fungerar Scrum – Egentligen? Ett gruppdynamiskt perspektiv
Jörgen Fors PMP, Fujitsu Services AB

2 Vem är jag, Jörgen Fors? Certifierad projektledare (PMP), projektrevisor, utbildare inom projektledning 17 år inom IT/Telecom, varav 13 som projektledare Bakgrund som teknisk officer inom flottan Sambo, tre barn, två hundar, fyra katter, en kanin och villa utanför Karlskrona. Det finns att göra även utanför jobbet...  Tel: Mail:

3 Scrum@Yahoo case study
90 projects, 900 people, 30 months What happens here? Why? Produktiviteten ökar 36% - Varför? Ingen som egentligen vet... Vad händer inom Team Morale och specifikt i de team som anger sämre moral än tidigare? Team productivity increased an average of 36%, based on the estimates of the Product Owners. 85% of team-members stated that they would continue using Scrum if the decision were solely up to them. (Henrik Kniberg)

4 Vad ger Scrum (inte) teamet?
Vision Process Scrum Ramverk Organisation Organisation Avgränsning Ledarskap 4 4

5 Fundamental Interpersonal Relationship Orientation Will Schutz
Lite teori, gruppen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation Will Schutz

6 FIRO Lite teori, gruppen ”Vilken roll har jag i gruppen?” ROLLSÖKNING
TILLHÖRA SAMHÖRIGHET ”Får jag vara med i gruppen?” ”Hur hjälper jag gruppen bäst?”

7 Tillhöra-fasen: ”Får jag vara med i gruppen?”
Individen: fokuserar på att tillhöra eller inte tillhöra gruppen är mycket artig försöker orientera sig inom gruppen försöker få acceptans för sig själv beslutar sig för att acceptera eller inte acceptera andra inom gruppen motiveras av att känna sig tillräckligt viktig för att tillåtas vara medlem av gruppen

8 Rollsöknings-fasen: ”Vilken roll har jag i gruppen?”
Individerna: fokuserar på att bestämma sin relativa position inom gruppen har ofta ett konfronterande eller avvaktande beteende gentemot övriga i gruppen motiveras av att känna sig tillräckligt kompetent för att kunna påverka gruppen

9 Samhörighets-fasen: ”Hur hjälper jag gruppen bäst?”
Individerna: fokuserar på hur nära eller långt ifrån andra i gruppen de vill vara agerar öppet och delar både tankar och känslor motiveras av att känna sig älskade och omtyckta av den övriga gruppen

10 Gruppens effektivitet
Gruppen blir fullt effektiv först sedan den nått samhörighet Gruppen är, per definition, inte i nästa fas förrän alla individer i gruppen nått denna fas ROLLSÖKNING TILLHÖRA SAMHÖRIGHET

11 Mera teori, Individuellt beteende
Relationship Awareness Theory Elias Porter

12 Mera teori, Individuellt beteende
Alla människor vill ha relationer med andra människor. Interaktion med och relationer till andra ger vår värld mening Därför uttrycker vårt beteende, vår innersta önskan att umgås med andra

13 RAT-axiom RAT tittar på hur vi etablerar och underhåller relationer, för att få en positiv självkänsla och värde som människa Beteenden är verktyg som används för att nå resultat eller bekräfta vår självkänsla Beteenden används också för att ”mota bort” saker vi inte tycker om Motiv kommer ur vår önskan om stark och positiv självkänsla Vårt individuella värdesystem för motiv är lika hela livet och är grunden för allt beteende

14 Triangeln RAT delar in individuellt beteende i tre huvudtyper
Osjälvisk - vårdande Resultorienterad - styrande ”S:t BERNHARD” ”LEJON” ”UGGLA” Analytisk - självständig

15 Triangeln Alla har lite grann av varje huvudtyp Osjälvisk - vårdande
Resultorienterad - styrande Jörgen Analytisk - självständig

16 Triangeln Beteendet ändras vid konflikt Osjälvisk - vårdande
Resultorienterad - styrande En Jörgen i konflikt Analytisk - självständig

17 Triangeln Beteendet är (nästan) alltid likadant och förutsägbart!
Osjälvisk - vårdande Resultorienterad - styrande En lugn uggla blir ett styrande lejon... Analytisk - självständig

18 Svag eller stark? Alla beteende kan vara en styrka hos individen och en tillgång för gruppen! Överdrivna beteenden ses av andra som en svaghet En vanlig källa till konflikter är att individer med olika beteende-typ försöker värdera och döma varandra S:t Bernhard och lejon ser t ex ofta ugglor som ointresserade och känslokalla RAT fyller ett syfte i att känna sig själv och andra, för att förebygga konflikter... ... men fyller också ett annat syfte, kopplat till FIRO!

19 Scrum & Tillhöra-fasen
Individen: motiveras av att känna sig tillräckligt viktig för att tillåtas vara medlem av gruppen behöver tydligt ledarskap, för att känna trygghet och våga ta steget till Kontroll behöver uppgiftsstyrning, snarare än målstyrning Scrum ger: avgränsad grupp - Teamet avgränsad uppgift - ”Vad” Scrum ger inte: tydlig uppgiftsstyrning - ”Hur” tydligt ledarskap aktiviteter/process för att klargöra målet! LEJON Resultatorienterad & styrande TILLHÖRA

20 Stöd i Tillhöra-fasen Avgränsad grupp Tydlig ”Vad” Principer Kärnor
Transparens Kort feedback loop Strikt prioritering Ständig förbättring Själv-organiserande team Timeboxing Face-to-face kommunikation Enkla verktyg Tät & regelbunden leverans av komplett system Planer behövs, men är alltid fel Kärnor 3 roller: Produktägare Scrummaster Team 3 artefakter: Product backlog Sprint backlog Sprint burndown 3 aktiviteter: Sprintplaneringsmöte Daily scrum Sprint review Demo Återblick Avgränsad grupp Tydlig ”Vad”

21 Saknat stöd i Tillhöra-fasen
Principer Transparens Kort feedback loop Strikt prioritering Ständig förbättring Själv-organiserande team Timeboxing Face-to-face kommunikation Enkla verktyg Tät & regelbunden leverans av komplett system Planer behövs, men är alltid fel Kärnor 3 roller: Produktägare Scrummaster Team 3 artefakter: Product backlog Sprint backlog Sprint burndown 3 aktiviteter: Sprintplaneringsmöte Daily scrum Sprint review Demo Återblick Utpekat ledarskap Tydlig ”Hur”

22 Scrum & Rollsöknings-fasen
Individen: motiveras av att känna sig tillräckligt kompetent för att kunna påverka gruppen tar direktiv som en utmaning av sin egen rang i gruppen får absolut inte uppgiftsstyras, uppgifter behöver ”säljas in” Scrum ger: tydligt ramverk & rutiner tidsbegränsning (=press att prestera) Scrum ger inte: konflikthantering! aktiviteter/process för att klargöra roll i gruppen ROLLSÖKNING Scrum UGGLA Analytisk & självständig

23 Saknat stöd i rollsökningsfasen
Principer Transparens Kort feedback loop Strikt prioritering Ständig förbättring Själv-organiserande team Timeboxing Face-to-face kommunikation Enkla verktyg Tät & regelbunden leverans av komplett system Planer behövs, men är alltid fel Kärnor 3 roller: Produktägare Scrummaster Team 3 artefakter: Product backlog Sprint backlog Sprint burndown 3 aktiviteter: Sprintplaneringsmöte Daily scrum Sprint review Demo Återblick Konflikthantering/ Rangordning/ Rollfördelning

24 Scrum & Samhörighets-fasen
Individen: motiveras av att känna sig älskade och omtyckta av den övriga gruppen ger och får respekt grundat på egenvärde och kompetens vill ha målstyrning och hjälp att riva hinder Scrum ger: tydligt ramverk & rutiner för målstyrning förstärkning av samhörighet (daily scrum, co-location) realistiska mål (gruppen har ju satt dom själva!) Osjälvisk & vårdande S:t BERNHARD SAMHÖRIGHET

25 Scrum, fördelar och fällor
Dagliga rutiner och tydligt mål ger snabb övergång till Rollsökning Press att prestera kan göra att svagare individer förskjuts Gruppen kan inte lämna Tillhöra innan alla är i Rollsökning eller svaga är utstötta/bortlyfta Scrummastern måste, i högre grad än andra ledare, kunna byta ledarstil Scrums syn på SM som ”tjänare till teamet” passar enbart i Samhörighet Varje förändring av gruppsammansättning kastar tillbaka gruppen till Tillhöra Tid för återhämtning beror på gruppens mognad

26 Så varför fungerar Scrum då?

27 så varför fungerar Scrum då?
Scrum skapar en mycket effektiv gruppdynamisk miljö: Tydlig grupp Inbyggda förstärkningar av grupptillhörighet Tydlig målstyrning Självbestämande Scrum innehåller fällor: Tar inte hänsyn till gruppdynamik/-mognad Ställer stora krav på anpassat ledarskap Målstyrning fungerar bäst i Samhörighet

28