Distriktsläkardagar Borås oktober 2007

En presentation över ämnet: "Distriktsläkardagar Borås oktober 2007"— Presentationens avskrift:

1 Distriktsläkardagar Borås 23-24 oktober 2007
Eva Nordin-Olson Distriktsläkare Mora Vårdcentral

2 Historisk bakgrund Synen på personer med utvecklingsstörning
Bondesamhället Lutherska kristendomen Sätt ut dem i skogen” Industrisamhället Humanism, barmhärtighet ”Skydda från samhällets faror” ”Träna, bidra till egen försörjning” Rasbiologin, folkhemmet ”Utrota”, ”isolera” Steriliseringslagar, Giftemålsförbud Anstalter

3 1944 De bildbaras lag ”Träna, utveckla, leva bättre liv”
Pedagogik 1944 De bildbaras lag ”Träna, utveckla, leva bättre liv” 1954 Vårdinstitutioner 1956 FUB Socialpsykologi institutioner 16000 personer ”Vad är ett bra liv” 1967 Omsorgslagen Rättighetslag Skolplikt Små enheter 1973 RFA

4 1975-1990 Normalisering, Integrering
1985 Intagningsstopp Lilla gruppens princip 1986 Ny omsorgslag Anstalter avvecklas Från patient till medborgare Gruppbostäder Från objekt till subjekt FN:s standardregler Kommunalisering Jämlika levnadsvillkor 1994 LSS Delaktighet, Självbestämmande Tillgänglighet Leva som andra Lika värde, Mänsklig rättighet Institutionerna avvecklade FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för funktionshindrade

5 Samverkan i praktiken Så gör vi i Mora
Modell för samverkan i vårdteam med primärvårdens läkare och kommunens sköterskor för vuxna i bostad med särskild service enligt LSS Mora Vårdcentral och Mora Kommun Eva Nordin-Olson, Distriktsläkare, Mora Vårdcentral 23 oktober 2007

6 Historik Specialsjukhus Vårdhem Omsorgsläkare Vårdhemsläkare
Avveckling av institutioner och kommunalisering Kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i gruppbostäder Läkaransvar kvar i landstinget

7 Särskilda medicinska behov
Dubbelt så många hälsoproblem som normalbefolkningen Handikapprelaterade Generella problem Syndrom relaterade Livsstilsrelaterade

8 Europeiskt manifest Rotterdam 2003 Grundläggande rutiner vid hälso- och sjukvård för personer med utvecklingsstörning Optimal tillgång och tillgänglighet. Primärvårdens läkare i centrum Kunskap om utvecklingsstörning och specifika hälsoproblem Specialistfunktion för uppbackning och råd, ibland ”ta över” Multidisiplinär ansats Proaktivt förhållningssätt

9 Mora Kommun Ca 20 000 invånare
1976 – 1992 Vårdhem för 50 vuxna med utvecklingsstörning Mitten av 90-talet särskilda sjuksköterskor för gruppbostäder enligt LSS 1992 – 1998 läkaransvaret fördelat på alla distriktsläkare (ca 10) efter geografiskt områdesansvar Sedan 1998 en distriktsläkare ansvarig för alla gruppbostäder

10 Bostad med särskild service för vuxna (LSS) i Mora Kommun
11 gruppbostäder för personkrets 1 i LSS (utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd) 48 personer, år 1-6 boende/gruppbostad Viss profilering Unga vuxna med autism Unga vuxna med utvecklingsstörning Omfattande flerfunktionshinder på tidig utvecklingsnivå Äldre med utvecklingsstörning

11 48 personer, år Måttlig till svår utvecklingsstörning 40% autism i kombination med utvecklingsstörning 30% epilepsi 95% kronisk medicinering 50% psykofarmaka

12 Bakomliggande orsaker
25% Downs syndrom 25% andra specifika syndrom Fragilt-X PKU Retts syndrom Sjögren-Larssons syndrom Tuberös skleros Itos hypomelanos Meningoencephalit 50% okänd orsak

13 Organisation Kommun Landstingets primärvård
Sjuksköterskor 2 LSS, 1 Socialpsykiatri Sjukgymnast Arbetsterapeut Resurspedagog Landstingets primärvård Distriktsläkare Landstingets vuxenhabilitering Psykolog Sjukgymnast Kurator Sjuksköterska Fritidsledare

14 Arbetsmodell Kombination av planerad tydlig struktur med fasta rutiner och hög flexibilitet med individuella lösningar Vårdteam med kommunens sköterska och landstingets läkare Sköterskan ”spindel i nätet” Planerad tid varje vecka Hög tillgänglighet telefon, sms, mail

15 Bärande principer Individuellt perspektiv Helhetsperspektiv Kvalitet
Kompetens God patient kännedom Kontinuitet Samordning Flexibilitet Tillgänglighet

16 Planerad tid varje vecka
Sittrond Mottagningsbesök Hembesök Provtagning Planerade uppföljningar Samordnad vårdplanering

17 Vårdplanering Anhöriga och God man Kontaktperson i gruppbostaden
Enhetschef Kontaktperson i daglig verksamhet Kommunens sköterska Distriktsläkare ++ vid behov ex Kommunens resurspedagog, arbetsterapeut, sjukgymnast Vuxenhabilitering m fl

18 Vårdplanering Strukturerad mall
Allmänt hälsotillstånd, psykiskt och fysiskt Funktionsförmåga Stödinsatser, hjälpmedel, aktiviteter Livsstilsfaktorer Psykosocial situation Medicinsk och/eller psykiatrisk tilläggsproblematik Medicinering, mm Hälsokontroll Riktade medicinska undersökningar, behandlingar Uppföljning och utvärdering

19 Undersökningar och provtagningar
Individualisera Samarbeta med personal, resurspedagog m fl Förbered Anpassa kommunikation, bemötande och förhållningssätt Använd kommunikations hjälpmedel Träna/lära jfr annat i livet Etiska dilemman

20 Specialistkonsultation
Remisser Beskriv funktionsnedsättningen/förmågan, behov av anpassning och stöd Annat sätt Telefon, brevkonsultationer ”Specialistronder” exv Epilepsi Vårdplanering utan patient

21 Fördelar Helhetsperspektiv, individperspektiv
Samverkan/samordning på individnivå Mindre av parallella spår Förbättrad kontinuitet Hög tillgänglighet God kännedom om personerna Bättre anamnes Förebyggande perspektiv Minskat akuta vårdbehov Minskad medikalisering Effektivare resursanvändning Höjd kvalitet och medicinsk säkerhet

22 Nackdelar/ risker/ svårigheter
”Eldsjälar” – kompetens kopplat till enskilda individer Svårt förankra i organisationen Når bara de i gruppbostad Svårt att få gehör för behov av att prioritera gruppen Ersätter inte behov av läkarkompetens inom vuxenhabiliteringen Nödvändigt med en specialistnivå att konsultera Motverkar normalisering och integrering? - NEJ!

23 Eva Nordin-Olson, Distriktsläkare, Mora Vårdcentral
Ann-Chatrin Norrbom, Sjuksköterska, Mora Kommun Karin Graaf, Sjuksköterska, Mora Kommun

24