Inledning och bakgrund

En presentation över ämnet: "Inledning och bakgrund"— Presentationens avskrift:

1 Inledning och bakgrund
TRIS RIB för nätverk LUPP – CoordCom standard Förstudie CIA systemleverantörer seminarium syntes STEPP GIS-seminarium TRIS - SiS förberedelse

2 Förstudien - förarbete
Startades på initiativ av TRIS Föregicks av en tids diskussioner och funderingar Förstudie CIA-LUPP Avtal med SIS-STANLI Mål: vad vill vi med en eventuell standard? underlag för att bjuda in fler aktörer initiera ett standardiseringsarbete

3 Startade i september 2003 och avslutas under februari 2004
Förstudien - arbetet Startade i september 2003 och avslutas under februari 2004 Arbetsgrupp: 5 personer + projektledare från STANLI Referensgrupp: Räddningstjänster Leverantörer SOS Alarm AB Räddningsverket Intressesammanslutningar (Ag GeoRäSam etc) (varav några passiva deltagare)

4 1 arbetsmöte med referensgruppen Informationsseminarium
Förstudien - arbetet Arbetsgruppsmöten Två modelleringsseminarier med referensgruppen (extern modelleringskonsult) 1 arbetsmöte med referensgruppen Informationsseminarium

5 Rapport Resultat från modelleringsseminarierna
Förstudien - resultat Rapport Resultat från modelleringsseminarierna Andra aktörers syn på och intresse för ett standardiseringsprojekt Förslag till fortsatt arbete, standardiseringsprojekt eller i annan form etc

6 Förstudie och modulering
Reflektioner Göteborgskravallerna förståelse för standardiseringsprocessen tidsskalor utveckling, ny lagstiftning, utbildning resurser Projektanalys samsyn och behov omedelbar nytta oro och farhågor avgränsningar system, teknik och språk ett litet exempel

7 Informationsstrategi
Behov och problem Överenskommelser (standarder) får dålig spridning Brandbefälens bristande intresse att följa standarder/regler Ledningsfunktionen från extern organisation. Centrala nationella spetsfunktioner. Vi saknar samma info till samtliga samtidigt? Oklart vem som behöver vilken information Informations- samverkan över organisations- gränserna begränsad Hantering av central resp. lokal informaion Viktiga mätvärden saknas. Nyckeltal En enhetlig hantering av termer och begrepp i en helhet. Att kunna mäta/ analysera/ jämföra andra kommuner/ regioner Ensning ó mångfald Lägesupp- fattning. Olika organisationer förstår vad som menas. HT är olika i olika län HT kan ändras under insatsen. HT måste vara dynamisk. Språkförbistring mellan olika alarmerings- centraler. (Problem först vid samverkan eller samman- ställning). Folk förstår inte varandra, begrepp är okända Räddnings- tjänst annan (Inget problem inom organisationen) Begrepps- nomenklatur - vad avses? Språk - term Ordets betydelse IT-strategiskt: - delsystemen finns men kan ej samverka Utbyte av data mellan IT-systemen Överföring av system utbyte mellan system inom egen organisation Vi ägnar mycket tid åt att lösa nomenklatur/ begreppsfrågor idag, om och om igen... Komplexa - dyra IT- lösningar L&Ls processer är inte dokumenterade Höga besluts- fattare förstår inte den långsiktiga konsekvensen av små, operativa beslut. Suboptimering. IT och kommunikation. Vi kan inte skaffa gemensamma IT-lösningar eftersom vi har olika terminologi Hur förhåller sig kosekvensen av ”mitt” beslut till helheten? Bättre nyttjande av organisationens befintliga information => tillgängliggöra Dubbel- inmatning Otydliga mottagare för informationen ger bristande motivation Nationella statistik- producenter. Möjlighet att samköra och jämföra Ointresse för datafångst ger dålig datakvalitet Problem med datajäm- förelse inter- nationellt Händelse- typerna i larm- situationen och avrapportering en överens- stämmer inte Tidigare arbeten sprids inte arbeten har inte förvaltats Hur hantera olika begrepps- uppsättningar i liknande verksamhet? Hur bör problematiken hanteras? Olika arbetssätt - olika termer Folk missförstår varandra, samma begrepp betyder olika saker Riktlinjer för val av IT och kommunikation saknas Tekniska överförings- problem, beroende på val av olika tekniska lösningar Väldefinierade gränssnitt (och motsvarande hårdvara) Svårigheter med interaktion mellan IT- stödsystem Informationsutbyte med externa aktörer: - andra räddnings- tjänster - andra myndigheter/ mellan kommunala förvaltningar. Mellan organisationer. Mellan system Enhetligt sätt att beskriva situationen (läget) saknas Informationsstrategi Teknik gränssnitt kommunikation Implementation och förankring IT - strategi Implementation Analys underlag kvalitet tillgänglighet Samverkan Språkbruk Förståelse

8 Möjligheter Utveckling Framtidsutsikter kommunalt ansvar ny myndighet
RAKEL fler aktörer STEPP resursbrist Utveckling dialog mellan myndigheter dialog med leverantörer nya tekniska plattformar NBF teknisk mognad

9 Intressenter Förvaltningsledning Inköpare Utvecklare Analys
Samverkans- person mot andra myndigheter Utbildare Utbildnings- ansvarig Olycks- förebyggare Ledning av kommunal Räddningstjänst Utförare, t.ex. brandpersonal SOS-operatörer Larm-lednings- operatörer Olycksutredare Verksamhetsutvecklare Organisationsutvecklare Driftpersonal ”Tjänste”-utvecklare Regelskrivande myndigheter Utformare av ledningsfunktion Inköpare av IT-system Kravställare (IT-system) Upphandlingsfunktion Avtalsförhandlare Den som upphandlar utvecklingssystem Utvecklare intern IT Systemutvecklare (IT-system) IS/IT-beställare/ utvecklare Systembyggare Teknikutvecklare Insatsledning Rapportören Informatörer - snabbare och säkrare informationsförmedling - relevanta, lättillgängliga data för snabb förmedlng - enhetligt och gemensamt underlag för läges- beskrivning, i relevant urval Standard för Larm och Ledning Vem inom din organisation skulle kunna använda begrepps- och informationsstandard, för Larm och Ledning inom kommunal räddningstjänst, till vad? Analysfunktioner Dimensionering Insatsplanerare Tillsynsfunktion Tillsynsmyndighet Uppföljare Statistikbearbetare Analytiker Forskare Förvaltnings- chef - möjlighet till fri inmatning av strukturerad information - jämförbara, relevanta, lättillgängliga data - högkvalitativt besluts- underlag - ett verktyg för utformning av datafångst - förståelse för verksam- heten - jämförbara, relevanta data - enhetligt och gemen- samt underlag för läges- beskrivning, i relevant urval - strukturerad information underlag för lägesbeskrivning, i relevant urval - förståelse för verksamheten - ett verktyg för utformning av datafångst - strukturerad information i olika tidsskalor - terminologi - jämförbara, relevanta, lätt- tillgängliga data - möjlighet till fri inmatning av strukturerad information - förenklad, och därmed billigare, IT-utveckling - jämförbara relevanta, - enhetlig, gemensam struktur för information (=>) - referens att infoga i krav- specifikation - enhetligt och gemensamt underlag för systemutveckling sekundär Förvaltningsledning Inköpare Utvecklare Analys Uppföljning Utbildare Insatspersonal Tillsyn Olycksförebyggande

10 Målinventering Högre effektivitet Högre kvalitet Samverkan Förståelse
Standarden ska spridas och användas ska kunna användas och vara nyttig som den är Få bort merarbete i form av inmatning av data. Snabbare och effektivare räddningsinsatser, väl anpassade till hjälpbehovet Bättre informations- underlag vid beslutsfattande i olika roller => beslutsfattande Effektivare samverkan vid räddningsinsatser där flera räddningstjänst- organisationer deltar Syfte: Att åka i samma rör i olika tidsskalor Underlätta utvärdering av insatser Enklare att dela information samverkan mellan organisationer och system Synergieffekter vid nyttjande av sammanställda data Mindre friktion och hinder vid samverkan tolkning av Lättare att förstå varandra Tydliggöra begrepp Definiera viss terminologi Standarden ska anknyta till andra relevanta standarder, t.ex. UN, NATO, Polisens, Sjukvårdens IT-utveckling IT- utnyttjande Väl fungerande informationsmodell för räddnings- tjänstens data (larm och ledning) Vägledning för att hantera systemmiljön Effektivisera data- överföring system- Fastställa gemensamma format för ( ) Högre effektivitet Högre kvalitet Samverkan Förståelse STEPP: s Syfte och Filosofi Billigare system Billigare system

11 Målanalys Effektivare Standardens förvaltning och utveckling
ska spridas och användas Standarden ska kunna användas och vara nyttig som den är Få bort merarbete i form av inmatning av data. Snabbare och effektivare räddningsinsatser, väl anpassade till hjälpbehovet inom ramen för givna medel Bättre informations- underlag vid beslutsfattande i olika roller Effektivare samverkan vid räddningsinsatser där flera räddningstjänst- organisationer deltar Syfte: Att åka i samma rör i olika tidsskalor Underlätta utvärdering av insatser Enklare att dela information Effektivare samverkan mellan organisationer och system Synergieffekter vid nyttjande av sammanställda data Mindre friktion och hinder vid samverkan Effektivare IT- utveckling IT- utnyttjande Väl fungerande informationsmodell för räddnings- tjänstens data (larm och ledning) Vägledning för att hantera systemmiljön Fastställa gemensamma format för ( viss ) Standarden skall vara användbar och nyttig för standardens olika intressenter (se intressentmodell) skall vara användar- vänlig införande av standarden Begrepps- modellen begriplig för verksamhets- kunniga Tillämpnings- modellen skall vara begriplig för system- utvecklarna skall innehålla många exempel som förklarar de valda lösningarna bidrar till ? Standarden ska bidra till ett effektivt användande av egen och andras Begreppsmodellen skall tydliggöra begreppen och definiera viss teminologi Standarden skall underlätta tolkning av varandras data Standarden ska göra det enklare att mellan skilda system dela Tillämpningsmodellen skall beskriva hur metadata, inklusive data om kvalitet, skall uttryckas Standard för metadata (ISO1915) STANLIs tillämpningsdirektiv för metadata skall beskriva struktur för överföring mellan självständiga IT- Representation av förändringar i datamängder (GUM, SS637007) Rules for application schema (ISO 19109) (ISO 19108) beslutsfattande skall anknyta till andra relevanta standarder, t.ex. UN, NATO, Polisens, Sjukvårdens anknyta till andra relevanta standarder, t.ex. UN, NATO, Polisens, Sjukvårdens Standarden skall få en bred spridning och använding inom Svensk räddningstjänst Tydliggöra begrepp Definiera terminologi Lättare att förstå varandra tolkning av Effektivisera data- överföring system- skall beskriva en väl fungerande struktur, innehåll och form för informationsutbyte och tillämpningar Andra standarder etc. som ger underlag till arbetet Mål som arbetsgruppen kommer att arbeta för Mål som tillämpningen av standarden bidrar till, men som ligger utanför arbets grup- pens direkta uppdrag Symbolförklaring skall ha en support- organisation innehålla en beskrivning av hur standarden skall förvaltas och utvecklas skall leva länge utvecklings- bar skall marknads- föras Mål hämtade direkt från måninventeringen Standardens förvaltning och utveckling Högre kvalitet Billigare Innehåll

12 Standardiseringens avgränsningar
Ursprunglig modell processen larm och ledning Andra modeller roller räddningsverksamhetens organisationer geografi fem skeden informationsbehov system

13 Processbeskrivning Organisationer Samverkan Skeden Rutiner Resurser
- handlings- plan - kommunens risktopografi Förbereda - riskanalys Utalarmera - informera ledning Hantera inkommande larm Genomföra insats Följa upp - tillgängliga resurser * egna och andras * i princip tillgängliga * för stunden tillgängliga - enheter - personal - utrustning - statistik från tidigare inträffade händelser - vad som har hänt - var det har hänt - larmplan - åtgärdsplan - kundplan - resursernas tillstånd, läge, verksamhet (status) - generella instruktioner - extern information, ex.vis väder, trafik - relevant objektsinformation händelseinformation - insatta resurser - tilldelade resurser - tillgängliga resuser - insatsdokumentation: * händelserförlopp * beslut/åtgärder * skadeutveckling * lägesinformation - insatsdokumentation - resursernas tillstånd vid larm - samtidigt pågående verksamhet - belastningsläge på larmcentral Media (t.ex. SR), Polis, Ambulans. Vägverket, Kommunala förvaltningen, Vaktbolag, Fastighetsförvaltare - vad har det hänt - egna vidtagna åtgärder - gjord bedömning Gemensamma informationsresurser Organisationer Samverkan Skeden Rutiner Resurser Information Data

14 Presentationsmodell

15 Geografisk information – Väg- och järnvägsnät – Begrepps- och tillämpningsmodell

16 Geografisk information – Väg- och järnvägsnät – Begrepps- och tillämpningsmodell
trafikslag kategori av trafik som betraktas som likartad *trafikslag : Namn 1:1 beskrivning : Text 0:1 trafikeras av 1:M (trafikerar 1:M) Ex. NVDBs vägnät Cykelbanenätet Spårnätet SJ fjärrtrafik SL trafiknät SL pendeltåg Linje Nynäshamn - Bålsta Ex. Biltrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Busstrafik trafiknät sammanhållet system av nätkomponenter för trafikändamål --- nätnamn : Namn 1:1 nätägare : Namn 0:1 trafikerar 0:M (trafikeras av 0:M) består av 1:M (ingår i 1:1) nätkomponent nätförbindelse eller nätknut trafikelement det som färdas i ett trafiknät (fordon eller fotgängare ) färdas i 1:M (möjliggör färd för 0:M) Ex. Fordon, fotgängare kategoriseras som 0:M (är kategori för 0:M)

17 Geografisk information – Väg- och järnvägsnät – Begrepps- och tillämpningsmodell

18 Geografisk information – Väg- och järnvägsnät – Begrepps- och tillämpningsmodell

19 Modell STEPP Händelse Händelsetyp Objektsbaserat Händelsetyp
Händelsebaserat

20 Modell STEPP Objekt Olycka Händelse Händelsetyp Objektsbaserat
Händelsebaserat

21 Modell STEPP Objekt Olycka Resurser Händelse Händelsetyp
Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat

22 Modell STEPP Insats Objekt Olycka Resurser Händelse Händelsetyp
Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat

23 Modell STEPP Insats Objekt Olycka Resurser Händelse Organisation
Roller Objekt Olycka Resurser Kompetenser Enheter Händelse Utrustning Händelsetyp Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat Materiel

24 Modell STEPP Insats Objekt Olycka Resurser Händelse Infrastruktur
Organisation Fastigheter Roller Objekt Olycka Resurser Evenemang Kompetenser Hotbilder Enheter Händelse Befolkning Utrustning Händelsetyp Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat Materiel

25 Modell STEPP Polis Insats Objekt Olycka Resurser Händelse
Räddnings- tjänst Modell STEPP Ambulans- sjukvård Polis Insats Infrastruktur Organisation Fastigheter Roller Objekt Olycka Resurser Evenemang Kompetenser Hotbilder Enheter Händelse Befolkning Utrustning Händelsetyp Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat Materiel

26 Modell STEPP Polis Externa Resurser Insats Objekt Olycka Resurser
Räddnings- tjänst Modell STEPP Ambulans- sjukvård Externa Resurser Polis Insats Infrastruktur Organisation Fastigheter Roller Objekt Olycka Resurser Evenemang Kompetenser Hotbilder Enheter Händelse Befolkning Utrustning Händelsetyp Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat Materiel

27 Modell STEPP Polis Externa Resurser Insats Objekt Olycka Resurser
Räddnings- tjänst Insatsrapport Ambulans- sjukvård Utredning Efterbearbetning Statistik Externa Resurser Polis Insats Infrastruktur Organisation Fastigheter Roller Objekt Olycka Resurser Evenemang Kompetenser Hotbilder Enheter Händelse Befolkning Utrustning Händelsetyp Objektsbaserat Händelsetyp Händelsebaserat Materiel

28 Modell STEPP Infrastruktur Fastigheter Evenemang Hotbilder Befolkning
Nedanstående exempel är hämtat från Ikaros och ursprungligen från en lista framtagen från föregångare till nuvarande datasystem Infrastruktur Fastigheter Detta exempel är hämtat från standarden avseende väg och järnväg, men man kanske kan hitta underlag från andra källor såsom den nationella vägdatabasen och liknande. Evenemang Hotbilder Hur beskriver vi hot eller kanske med ett bättre ord risker. Här finns det säkert en del kraft att hämta från Ikaros RIA, Core Risk och Riskera. Befolkning Ett sådant här begrepp kanske enbart skall åsättas en definition utifrån att företeelsen kan föranleda särskild planering för räddningstjänstinsats eller för att underlätta dialogen med med våra samverkansparter ambulanssjukvård, polis m fl Kan det finnas anledning att skilja på begreppet i förhållande till hur vi vill använda informationen, t ex beroende på karaktären på objekt där människorna befinner och vad dom gör. Om inte tar vi bara bort rubriken.

29 Modell STEPP Organisation Roller Kompetenser Enheter Utrustning
Vad är en enhet? Ett sätt att beskriva det på är benämningen i form av en lista släckbil maskinstege tankbil osv Men man kan också beskriva enheten som ett fordon med viss bemanning och tillhörande utrustning. Å andra sidan är det inte intressant att få med bemanning om dessa inte har den kompetens som efterfrågas. Då kanske man skall fundera över taktisk enhet som då beskriver förmåga enheten har vid varje specifikt tidpunkt Organisation Roller Kompetenser Enheter Utrustning När någon säger att vi inte ska ”standardisera” roller vad menar man då. Är det faktiskt roller man då menar eller kan det vara annat. Man kan lätt hitta begrepp i ovanstående lista där betydelsen enbart beror på i vilket sammanhang man använder begreppet. T ex kan begreppet ”Brandingenjör” utöver ovanstående användas som utbildning, ansvar och kanske ytterligare något Vad är skillnaden på utrustning och materiel? Ex på utrustning: klippverktyg slang pump Vad blir då exemplen för materiel? Materiel

30 Förstudien - erfarenheter
Många är intresserade av området ’termer och begrepp’ men det är svårt att komma igång med arbetet Rätt urval av personer i arbetsgrupper och referensgrupper är viktigt Svårt att få nyckelpersoner att avsätta tid för arbetet Det finns olika syn på lämpligheten i att standardisera Bra att använda metodstöd för modelleringsarbete Svårt med avgränsning

31 Avgränsningsfilosofi
Projekt STEPP Framgångsfaktorer finansiering ekonomiska och personella resurser förankring och acceptans förståelse för nyttan med standardisering långsiktigt Avgränsningsfilosofi organisationsneutral modell insatsrelaterat systemoberoende Fortsatt arbete seminariedokumentation rapport TRIS styrgrupp Standardiseringsprojekt SiS