Vilket är arbetsmiljölagens syfte?

Vilket är arbetsmiljölagens syfte?
Den skall förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt se till att en god arbetsmiljö uppnås.

Vem omfattas av arbets-miljölagen?
Huvudregeln är att allt arbete hos en arbetsgivare omfattas (2 §). Det spelar ingen roll om arbetsgivaren är privat eller offentlig, en privatperson eller ett företag/bolag. Det är också oväsentligt om det är fabriksarbete, kontorsarbete eller annan typ av arbete.

Vad är egentligen god arbetsmiljö?
Lagens formuleringar är ofta allmänt hållna, eftersom arbetsmiljölagen skall tillämpas på så många olika typer av arbetsplatser. Ofta förekommer allmänna formuleringar som lämplig och tillfredsställande. I arbetsmiljölagens andra kapitel finns rambestämmelser om vad som gäller för…

…arbetsmiljön: "Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar."

… planering av arbete: "Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö." … arbetslokaler: "Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt."

… arbetshygieniska förhållanden: "Luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall vara tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande."

…maskiner och redskap: "Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall."

Användning av arbetsutrustning
AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning. Föreskriften skiljer sig från tidigare föreskrifter om användning av arbetsutrustning genom att särskilda krav på lyftanordningar, lyftredskap och truckar tagits bort. Det är ett led i en större revidering av Arbetsmiljöverkets regler (är specificerat i särskilda föreskrifter). Det som är nytt är framförallt kravet på arbetsgivaren att skall utföra en dokumenterad riskbedömning av sin arbetsutrustning. Det som har tillkommit är vissa krav som tidigare fanns i föreskrifter som nu utgått. Det finns krav på att arbetsgivaren skall underhålla och kontrollera arbetsutrustningen. Gäller: Generellt för all typ av arbetsutrustning och är minimikrav för användning av arbetsutrustning. Exempel på punkter som behandlas: Undersökning och riskbedömning Krav på produkter Krav på användning Information till arbetstagare. Underhåll och kontroll Ersätter tidigare föreskrift: AFS 1998:4 Användning av arbetsutrustning Börjar gälla:

Undersökning o Riskbedömning
3 § Undersökning och riskbedömning skall göras för att bedöma om den arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för det arbete som skall utföras, eller om den har anpassats till det på lämpligt sätt så att den kan användas med betryggande säkerhet. De riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen skall undersökas och bedömas. 4 § En förnyad undersökning och riskbedömning skall genomföras 1. om uppföljningen enligt 6 § visar att befintliga risker inte stämmer med tidigare riskbedömning, 2. om vidtagna åtgärder inte gett förväntat resultat eller 3. vid förändringar i arbetsprocesser eller verksamheten.

Åtgärder och uppföljning
5 § Med utgångspunkt i riskbedömningen skall alla nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Kraven i 7–21 §§ skall alltid vara uppfyllda. Uppföljning 6 § Riskbedömningen och de vidtagna åtgärderna skall följas upp regelbundet för att klargöra om riskbedömningen är riktig och att åtgärderna gett förväntat resultat

Krav på produkter 7 § Om en arbetsutrustning omfattades av svenska föreskrifter, som överför EG-direktiv till svensk rätt när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift inom EES, gäller följande. Utrustningen får användas endast om den uppfyller kraven på beskaffenhet och information om användningen som finns i de föreskrifterna som gällde för den när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift. Detsamma gäller en arbetsutrustning som omfattades av motsvarande föreskrifter i något annat land inom EES. Vad beträffar märkning, interaktiv programvara och bruksanvisning gäller vid användningen dock alltid de krav på språk som följer av de svenska föreskrifterna. 8 § En arbetsutrustning, som inte omfattas av 7 §, skall uppfylla kraven I bilaga A när den används. En arbetsutrustning, som endast i vissa avseenden omfattas av krav enligt 7 §, skall i övrigt uppfylla kraven i bilaga A när den används.

Krav vid användning Allmänt
9 § Arbetsutrustning skall förvaras, installeras, placeras och användas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall föreligger. 10 § En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för. 11 § Vid användning av arbetsutrustning skall kraven i bilaga B vara uppfyllda. 12 § Tillämpningen av utfärdade instruktioner skall följas upp fortlöpande.

Bilaga A Tekniska krav - Allmänna krav, belastningsergonomi, manöver/styrsystem, start, stopp, nödstopp, utkast, utsug, fastspänning, materialbrott, skyddsanordningar, varningssystem, hög/låg temperatur, underhåll, arbetsområden, brandrisk/ utsläpp etc. - Ytterligare krav särskilda arbetsutrustningar åkande arbetande, förarhytt, drag, kraftöverföring, tippning, självgående arb.utrustning, etc

Bilaga B Organisatoriska krav
- Allmänna krav, montering, installation, demontering, service, underhåll, rengöring, besiktning, inställning av skydd, driftstörningar, blixtnedslag etc. - Ytterligare krav särskilda arbetsutrustningar förare, trafikregler, arbetande till fots, persontransporter, luftväxling, yttre faktorer, säkring mot oavsiktlig rörelse, pumpning av däck etc

Forts… Ergonomi 13 § En arbetsutrustning skall användas med lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser och även i övrigt på ett ergonomiskt lämpligt sätt.

Information 14 § Arbetstagare skall göras medvetna om 1. de risker för ohälsa och olycksfall de utsätts för när de använder arbetsutrustningen, 2. riskerna från den arbetsutrustning som finns i deras omedelbara närhet på arbetsplatsen, 3. de eventuella förändringar som påverkar den arbetsutrustning som finns i deras omedelbara närhet på arbetsplatsen och som de kan beröras av, även om de själva inte direkt använder utrustningen.De skall få nödvändiga instruktioner och information om användningen,onormala situationer som kan förutses, i tillämpliga fall erfarenheter som man gjort under tidigare användning av arbetsutrustningen samt vilken personlig skyddsutrustning de skall använda. De instruktioner som följer med arbetsutrustningen vid leverans skall vara tillgängliga för de arbetstagare som berörs, och vid behov kompletteras med skriftliga eller muntliga instruktioner. Information och instruktioner skall vara begripliga för de arbetstagare som berörs.

Särskilda risker 15 § Om en arbetsutrustning kan medföra särskild risk för ohälsa eller olycksfall, skall arbetet ordnas så att bara de som har till uppgift att använda utrustningen får göra detta. De som sköter kontroll, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll av en sådan anordning skall vara särskilt utsedda.

Dokumentation 16 § En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda arbetsutrustning enligt 15 § skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. Den arbetande som inte omfattas av första stycket men använder arbetsutrustning enligt 15 § på ett gemensamt arbetsställe skall ha motsvarande dokumentation tillgänglig på arbetsstället.

Underhåll och kontroll
17 § Så länge en arbetsutrustning används skall den underhållas så att den uppfyller gällande krav. När det finns en underhållsjournal till arbetsutrustningen skall den hållas aktuell. 18 § Om säkerheten beror på hur installationen har utförts, skall arbetsutrustningen kontrolleras efter installation men innan den tas i bruk första gången, för att säkerställa att den är korrekt installerad och fungerar väl. Detsamma gäller när utrustningen har flyttats och monterats på en ny plats.

Forts… 19 § En arbetsutrustning som slits, åldras eller utsätts för annan negativ påverkan som kan leda till farliga situationer skall genomgå regelbundna kontroller och vid behov regelbundna prov. 20 § Varje gång något ovanligt har inträffat som kan påverka säkerheten hos en arbetsutrustning negativt, t.ex. ombyggnad, olycka, olika naturfenomen eller långa stilleståndsperioder, skall särskilda kontroller göras.

Resultat dokumenteras
21 § Resultaten av kontroller enligt 18–20 §§ skall dokumenteras och en bedömning göras av vilka åtgärder som behöver vidtas. När en arbetsutrustning används utanför företaget skall den åtföljas av ett bevis på när den senaste kontrollen utfördes.

Användning av traktorer AFS 2004:6
3 § En traktor skall uppfylla kraven enligt Bilaga 1 till dessa föreskrifter. Kraven enligt Bilaga 1 gäller inte traktorer som, då de släpptes ut på marknaden eller togs i drift, omfattades av Vägverkets föreskrifter om traktorer (VVFS 1993:1 eller VVFS 2003:26). Kraven enligt Bilaga 1 gäller inte heller traktorer för vilka ett EU-typgodkännande har utfärdats. 4 § När en traktor används skall kraven enligt Bilaga 2 till dessa föreskrifter vara uppfyllda.

5 § Den som arbetar med en traktor skall – känna till traktorns konstruktion samt dess säkerhetsanordningar ochegenskaper i den omfattning som behövs för en säker användning I olika arbetssituationer, – använda lämplig arbetsteknik för att undvika ohälsa och olycksfall samt – ta hänsyn till de särskilda risker för ohälsa och olycksfall som terrängen och väderleken kan medföra.

6 § Maskiner och redskap som kopplas till en traktor skall vara anpassade till denna så att kombinationen utgör en säker arbetsenhet. 7 § Ett överrullningsskydd på en traktor skall undersökas regelbundet med avseende på sprickbildning eller annan skada. Är överrullnings-skyddet så skadat att hållfastheten påverkas får traktorn inte användas förrän detta bytts ut eller reparerats. Ett överrullningsskydd som har blivit väsentligt deformerat skall kasseras. Ett överrullningsskydd skall efter reparation ha minst samma hållfasthet som före skadan.

8 § Vid förarplatsen får inte finnas oskyddade trycksatta hydraulslangar från maskiner eller redskap som är kopplade till traktorn. 9 § När en traktor används skall första förband medföras. Första förbandet skall vara lättåtkomligt och skyddat mot yttre skada.

Användning av traktorer AFS 2004:6 Bilaga 1
Tekniska krav 1 Överrullningsskydd 1.1 En hjulburen traktor med en tjänstevikt av 600 kg eller mer skall ha överrullningsskydd. 1.2 Ett överrullningsskydd skall vara så konstruerat att föraren och i förekommande fall andra personer som vistas på traktorn har tillfredsställande skyddsutrymme om traktorn välter eller överstegrar. Andra personer får vistas på traktorn endast om denna är utrustad för detta.

2 Förarhytt 2.1 En förarhytt skall in- och utvändigt vara utförd så att utstående delar, hörn och kanter inte medför skaderisker. 2.2 Förarhyttens dörrar skall inte oavsiktligt kunna gå upp eller slå igen.

3 Förarplats Förarsitsen skall vara utformad så att föraren inte utsätts för skadlig belastning.Den skall vara väl förankrad och placerad på sådant avstånd från väggar, tak och liknande ytor att föraren kan arbeta obehindrat och utan risk att skada sig. Förarsitsen skall gå att reglera och vara vibrationsdämpande.

4 Manöverorgan och kraftuttag 4.1 Motorn på en traktor skall kunna startas via startmotor endast om kraftöverföringen till drivhjulen är frånkopplad. 4.2 En traktor med differentialspärr skall ha indikator som tydligt anger när spärren är inkopplad. 4.3 Separata bromsfunktioner för höger och vänster hjul skall kunna kopplas ihop. 4.4 Ett manöverorgan utanför förarhytten för lägesreglering av trepunktskoppling skall vara utfört och placerat så att ingen kan skadas när redskap kopplas till och från traktorn. Manöverorganet skall vara utfört som hålldon.

Organisatoriska krav 1 Allmänt 1.1 En traktor får användas under den kalla årstiden endast om förarplatsen går att värma upp. Vid kortare arbetspass under den kalla årstiden får dock en traktor utan uppvärmningsbar förarplats användas. 1.2 En traktor med förarhytt får användas vid varm väderlek endast om lämplig temperatur kan hållas i hytten. 1.3 Lösa föremål får inte ligga på golvet runt förarplatsen. 1.4 Om det finns risk för oavsiktlig, farlig rörelse efter det att föraren har lämnat förar- eller manöverplatsen skall traktorn eller till traktorn kopplade maskiner eller redskap säkras.

2 Särskilda arbeten 2.1 En traktor som används vid skogsarbete skall ha skydd som hindrar att föremål kan tränga in till förarplatsen. 2.2 Föraren skall skyddas mot risker från bekämpningsmedel eller damm. 2.3 Används en traktor med förarhytt vid körning på isbelagt vatten eller på fryst mosse så skall förarhytten ha taklucka. 2.4 Det är inte tillåtet att vistas under redskap i trepunktkopplingen eller under frontlastare om dessa befinner sig i upplyft läge och inte har säkrats.

3 Undantag En traktor behöver inte ha överrullningsskydd när den – används vid körning inomhus där rumshöjden är så låg att överrullningsskyddet inte får plats, – används stationärt, – används i fruktodling eller – körs kortare sträckor i direkt anslutning till sådan användning som nu har angivits.

…farliga ämnen och skyddsutrustning: "Ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet." Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. "I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov skall finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt för första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Fordon för personaltransport skall vara lämpat för ändamålet." => Arbetsmiljöverket kan meddela gränsvärden och kontroll av arbetsmiljön (18 § Arbetsmiljöförordningen).

… arbetsplatsbyggnadens utformning: "Om konstruktion och utformning av byggnad är särskilt föreskrivet i plan- och bygglagen (1987:10) och med stöd därav meddelade föreskrifter."

… arbetstider: "Om arbetstid finns bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673) och med stöd av denna meddelade föreskrifter. Särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga finns i 5 kap. 5 §." För att närmare veta vad som gäller i fråga om arbetsmiljö får man ofta gå till arbetsmiljöförordningen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter på området. Föreskrifterna anger mer i detalj vilka krav och skyldigheter som finns på arbetsmarknaden.

Vem har huvudansvaret för arbetsmiljön?
Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt lagen (3:e kapitlet 1a §) samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger dock på arbetsgivaren. Lagen kan dock inte ange konkret vem på arbetsplatsen som har ansvaret för arbetsmiljön. Ofta lägger en arbetsgivare ut ansvaret för arbetsmiljön på en eller flera arbetstagare. Dessa ska då sköta arbetsmiljöarbetet, dvs vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att arbetstagarna skadas på arbetet.

Arbetsgivaren skall se till att varje arbetstagare får god kännedom om hur arbetsmiljön ser ut och om vilka risker som kan vara förbundna med arbetet ifråga. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs. Man skall också informeras av sin arbetstagare om om/hur man kan undgå riskerna i arbetet (3:e kapitlet 3 §). Arbetsgivaren skall anpassa arbetsförhållandena efter varje arbetstagares särskilda förutsättningar för arbetet. Man ska då ta hänsyn till att alla människor har olika (fysiska och psykiska) förutsättningar för att utföra arbetsuppgifter är olika. Arbetsgivaren kan därför inte invända att alla måste klara av att göra alla arbetsuppgifter på samma sätt, inom samma tidsram etc.

Vad betyder internkontroll?
I lagens 2a § står att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Internkontroll är ett uttryck för att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är löpande. Allteftersom det uppkommer behov av förändringar (förändringar av arbetsuppgifter, personalens förutsättningar, nya forskarrön etc.) skall man kunna kommunicera med arbetsgivaren. En annan sak är att kontakten med arbetsgivaren ibland ska gå via skyddsombud, skyddskommittéer eller liknande. I internkontrollen ligger också en skyldighet att dokumentera arbetsmiljön. Man skall upprätta sk handlingsplaner där man kan utläsa vilka åtgärder som planerar att vidtas och som har vidtagits. Dokumentationen syftar till att underlätta samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna (deras representanter).

Systematiskt arbetsmiljöarbete
3 § Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. 4 § Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöpolicy 5 § Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall I arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Uppgiftsfördelning 6 § Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Befogenheter och resurser
Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om – regler som har betydelse för arbetsmiljön, – fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, – åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö.

Kompetens Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Riskbedömning 8 § Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.

Tillbud och olyckor 9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Arbetsgivaren skall varje år göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet.

Tillbudsrapportering viktigt
Datum för anmälan (år-mån-dag): ____________________ Datum då tillbudet inträffade (år-mån-dag): ____________________ Tidpunkt då tillbudet inträffade (kl. xx.xx): ____________________ Personer närvarande vid tillbudet (namn och personnummer): ____________________________________________ __________________________ (Om fler personer än två var närvarnade vid tillbudet skriv upp namn och personnummer på baksidan). Utrymme/plats tillbudet inträffat i/på (ex. hus/byggnad, salsnummer):___________________ ___________________________________________________________________________ Händelseförlopp (komplettera gärna med skiss eller foto): Troliga orsaker (ex.spill): Namnteckning anmälare:_______________________________________________________ Namnteckning enhetschef/funktionsansvarig:_______________________________________ Enhetschef/funktionsansvarig för ________________________ (Om flera enhetschefer/funktionsansvariga – namnteckning på baksidan) Datum:___________________

Vilket ansvar har arbetstagaren i arbetsmiljöarbetet?
Även om arbetsgivaren kan sägas ha huvudansvaret för arbetsmiljön kan denne knappast alltid skaffa sig all nödvändig information om arbetsmiljön själv. Arbetstagarna ska enligt lagen samverka med sin arbetsgivare. (3:e kapitlet 1a §). Med detta menas att de ska medverka till och delta i arbetsmiljöarbetet. Naturligtvis ska de följa föreskrifter och använda de olika skyddsanordningar som finns, och de ska också vara försiktiga på annat sätt (3:e kapitlet 4 §, 1 stycket).

Och fallskydd

Vilken arbetsmiljö kan jag kräva som arbetstagare?
Det är svårt att ange exakt vad man kan kräva för standard på sin arbetsmiljö. Det hela får bli rimlighetsbedömningar utifrån det arbete man talar om. I 2 kapitlet 1 § står att man skall ta hänsyn till den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det innebär att kraven på arbetsmiljön förändras över tiden, i takt med att forskning om arbetsmiljön skrider framåt.

I lagen står också att man skall ta hänsyn till den individ som utför arbetet. Alla människor har olika förutsättningar för att utföra sina arbetsuppgifter. Enligt arbetsmiljölagens 3:e kapitel, 3 §, andra stycke är arbetsgivaren skyldig att ta hänsyn till den anställdes särskilda förutsättningar för arbetet han/hon skall utföra. Den som exempelvis har en funktionsnedsättning kan behöva förändringar av sin arbetsmiljö för att hans/hennes arbetsmiljö skall anses godtagbar. Den specialanpassade arbetsmiljön kan tex bestå i: * (förändrade) hjälpmedel, * förändrade arbetsprocesser, * förändrade arbetsrutiner, och/eller * förändrade arbetstider.

Arbetet kan se ut på olika sätt.
I lagen står det att arbetstagare och arbetsgivare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö vad innebär det? Arbetet kan se ut på olika sätt. Normalt sker det löpande, men det kan vara så att arbetsgivaren sammankallar skyddskommittén eller skyddsombuden till regelbundna möten

Vad händer om arbetsgivaren inte anser sig ha råd med arbetsmiljöförbättringar?
Frågan är viktig, eftersom det kan finnas stora pengar att tjäna på att hålla arbetsmiljörelaterade utgifter nere. Lagen säger ingenting om arbetsgivaren kan invända att ekonomin inte klarar av några utgifter för arbetsmiljön. I förarbetena kan man dock läsa att svag ekonomi inte är en godtagbar invändning från arbetsgivarens sida. Man måste ha råd med arbetsmiljöförbättringar om man skall bedriva sin verksamhet. När arbetsmiljöförbättringar är nödvändiga är dess kostnader en del av företagets produktionskostnader. Det är då med andra ord inte frågan om lyxutgift som man kan välja att avstå ifrån.

Är arbetsgivaren skyldig att vidta alla åtgärder som skulle förbättra arbetsmiljön?
Nej, tanken är att man ska göra en avvägning; den förbättring av arbetsmiljön som en viss åtgärd skulle medföra måste vägas mot kostnaden för förbättringen. Detta innebär inte att en stora utgifter är uteslutna; om personalens arbetsmiljö behöver förbättras radikalt för att inte vara livsfarlig är utgiften rimlig. Märk väl att det alltså inte är utgiftens storlek som skall vägas mot vad arbetsgivaren anser sig ha råd med (med tanke på vinst och andra överskott)! Det är personalens förbättrade arbetsmiljö som skall vägas mot kostnaden!

Vad skall jag göra om jag upptäcker att mitt arbete innebär fara för mitt liv eller min hälsa?
Om hotet är allvarligt och omedelbart (dvs akut) skall man genast kontakta sin arbetsgivare eller sitt skyddsombud. Om man tvingas avbryta sitt arbete under den tid man väntar på besked om arbetet ska fortsätta kan man enligt lagen inte bli ersättningsskyldig (3:e kapitlet 4 §, 2 stycket). Arbetsgivaren har alltså inte rätt att göra något löneavdrag eller kräva arbetstagaren på något skadestånd för uteblivet arbete under denna period. Om hotet mot arbetstagarens liv eller hälsa är allvarligt men inte så allvarligt att det kan anses överhängande bör man snarast kontakta sin arbetsgivaren eller sitt skyddsombud. Man har som arbetstagare, i icke-akuta situationer, ingen rätt att avbryta arbetet förrän arbetssituationen blir ohållbar. Förhoppningsvis korrigeras problemet omedelbart så att arbetssituationen inte förvärras ytterligare.

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY
Vad skall en policy innehålla?

Trafiksäkerhetspolicy 1
Företaget går varje år igenom verksamheten och inventerar och identiﬁerar de risker som våra anställda utsätts för vid resor i tjänsten. Alla risker bedöms efter allvarlighetsgrad. traﬁksäkerhetspolicyn och uppdaterar den vid behov.

Våra anställda och uppdragstagare ska ha den behörighet och den hälsa som krävs för att på ett traﬁksäkert sätt köra i tjänsten, genomgå en extra kontroll av de hälsofaktorer som påverkar traﬁksäkerheten vid den årliga hälsokontrollen, genomgå lastsäkringsutbildning vartannat år, om man framför tunga fordon med mer än 3, 5 tons totalvikt.

Våra fordon personbilar har: en tjänstevikt över kg, trepunktsbälte på alla platser, bältespåminnare som signalerar ljud och ljus om bältet inte används när motorn är påslagen, krockkuddar och bältessträckare på såväl förarplats som passagerarplats.

Våra fordon Lätta lastbilar och tunga fordon har: trepunktsbälte på alla platser bältespåminnare som signalerar ljud och ljus om bältet inte används när motorn är påslagen, ABS-bromsar, krockkuddar och bältessträckare på såväl förarplats som passagerarplats.

Övrigt: Våra transporter planeras alltid så att vi inte bryter mot gällande lagstiftning. Vi tar också hänsyn till andra faktorer som påverkar tidsplanering och vägval, exempelvis raster, traﬁkproblem, mörkerkörning och dålig väderlek. Vi utför aldrig uppdrag på ett sådant sätt att det kan leda till att vi bryter mot gällande lagstiftning och/eller vår policy.

Transporter med egen bil i tjänsten: För att få använda eget fordon i tjänsten ska det uppfylla samtliga punkter under rubriken ”personbilar” ovan.

Hyrbil: De bilar vi hyr uppfyller samtliga punkter under rubriken ”personbilar” ovan.

BEHÖRIGHETER Två typer av behörigheter Trafikbehörighet
Arbetsmiljömässig behörighet

Behörigheter 1 Motorredskap – definitioner
Motorredskap klass 1: Motorredskap som är konstruerad för en högsta hastighet som överskrider 30 km/timme och får framföras i max 50 km/timme. Registreringspliktigt

Behörigheter 2 Motorredskap – definitioner
Motorredskap klass 2: Motorredskap som är konstruerad för en hastighet av högst 30 km/timme.

Behörigheter 3 Motorredskap – Trafikbehörighet
Motorredskap klass 1: för att få framföra ett motorredskap klass 1 måste man ha körkort med lägst behörighet B. Detta gäller oberoende av om motorredskapet framförs på eller vid sidan av väg.

Motorredskap klass 2: för att få framföra ett motorredskap klass 2 på väg måste man ha lägst körkort ( A eller B) eller traktor-kort. Samma sak gäller om det kopplas släp till detta fordon.

Motorredskap klass 2: får tillfälligt utan körkort eller traktorkort föras kortare sträcka på väg vid färd till eller från arbets-plats eller mellan gårdsägor eller för liknande ändamål.

Behörigheter 6 Motorredskap – Arbetsmiljömässig behörighet
AML 3 kap § 3 ” arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet”

AML 2 kap § 5 ”maskiner skall brukas på ett sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall”

AFS 2006:4 Bilaga B 3.1 Förare ”En självgående arbetsutrustning får endast framföras av en person som har tillräckliga kunskaper för att framföra den säkert”

Trafikförsäkring Motorredskap klass 1:
Enligt trafikskadelagen TSL är ett motor-redskap klass 1 trafikförsäkringspliktigt. Det vill säga att det skall vara försäkrat för att trafikskadeersättning skall utgå.

Trafikförsäkring Motorredskap klass 2:
Enligt trafikskadelagen TSL är även motor-redskap klass 2 med tjänstevikt över 2000 kg trafikförsäkringspliktigt. Det vill säga att även oregistrerade klass II redskap skall vara trafikförsäkrade för att trafikskadeersättning skall utgå. Lagen tillämpas inte på motorredskap klass 2 med tjänstevikt under 2000 kg.

Trafikförsäkring Släpfordon:
Släpvagn som dras av motorredskap klass 1 eller 2 är inte trafikförsäkringspliktigt. Dragfordonets försäkring täcker dock skador som orsakas i trafik för hela fordonskombinationen.

Fordonsskatt Motorredskap med tjänstevikt högst 2000 kg
Ej skattepliktiga: Registrerade mopeder Motorredskap med tjänstevikt högst 2000 kg Traktor som är registrerad i skatteklass II ( jordbrukstraktor) Släpvagnar med en skattevikt av högst 750 kg

Vilket är arbetsmiljölagens syfte?

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Vilket är arbetsmiljölagens syfte?"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Vilket är arbetsmiljölagens syfte?

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Vilket är arbetsmiljölagens syfte?"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss