Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen Stefan Ingves, 13 juni 2012.

En presentation över ämnet: "Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen Stefan Ingves, 13 juni 2012."— Presentationens avskrift:

1 Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen Stefan Ingves, 13 juni 2012

2 Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank
Palmstruch får privilegier för Stockholms Banco Sedlarna förbjuds och Stockholms Banco börjar avvecklas Svea Hovrätt dömer Palmstruch för vanvård av banken Stockholms Banco börjar ge ut kreditivsedlar Riksdagen beslutar grunda Riksens Ständers Bank 1656 1661 1664 1668

3 Översikt Balans mellan nytta och risker i finanssektorn
Den globala finanskrisen Bankernas roll i skuldkrisen Ett nytt ramverk Avslutning

4 Balans mellan nytta och risker i finanssektorn
Den globala finanskrisen Bankernas roll i skuldkrisen Ett nytt ramverk Avslutning

5 Bankerna är viktiga i samhällsekonomin
Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter Bankerna är helt centrala i samhällsekonomin. Bankerna är de enskilt viktigaste aktörerna i det finansiella systemet Tre grundfunktioner Sparande till investeringar Betalning Riskhantering Genom dessa funktioner är det finansiella systemet och särskilt bankerna en mötesplats för hushållens och företagens ekonomiska aktiviteter. Kanske kan man likna det vid ekonomins motorvägskorsning. I finanssektorn möts hushållens och företagens inkomster och utgifter som trafikflöden i alla väderstreck. Det krävs en robust konstruktion för att det samspelet ska fungera smidigt. Ju högre hastighet som ska tillåtas, desto större måste säkerhetsmarginalerna vara.

6 Bankernas grundfunktioner är samma som det finansiella systemets
Riksbankens definition av finansiell stabilitet ”Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och [har dessutom] motstånds-kraft mot störningar som hotar dessa funktioner.” Omvandling av sparande till investering Tillhanda- hållande av betalnings- tjänster Hantering av risk Varför vi bryr oss – finansiella sektorns uppgifter Eftersom betalningar i ekonomin idag främst görs via bankkonton är bankerna mycket centrala aktörer i det finansiella systemet. Funkar inte bankerna finns det inga andra aktörer som kan se till att betalningarna slussas vidare. Vad är det då bankerna gör? För det första står de för kreditförsörjning, de ser till att det går att ta lån och att man har någonstans att göra av sina sparpengar De fördelar också risker – genom att låna ut till många olika aktörer fördelar de risken att någon inte ska kunna betala tillbaka effektivare än en privatperson skulle kunna ha gjort. De förmedlar dessutom betalningar, istället för att man måste gå med kontanter till någon vid varje köp kan man använda fakturor eller för över pengar direkt till någons konto vilket ökar effektiviteten i samhället. Det skulle bli ganska många hundralappar om de svenska bankerna skulle skyffla 500 miljarder kronor till varandra. Tänker jag rätt skulle stapeln bli 50 mil hög.

7 Banker tjänar pengar på skillnaden mellan inlåning och utlåning
Låna in billigt Låna ut dyrt Bank Banker tjänar pengar främst på skillnaden i avkastning mellan inlåning och utlåning. Liksom de flesta företag vill bankerna köpa in billigt och sälja dyrt. Skillnaden mellan utlåningsränta och inlåningsränta kallas räntenettot och är bankernas främsta intäktskälla. De som behöver förvara sina pengar ett tag vinner ofta på att ha någon enkel motpart i stället för att behöva leta företag som behöver låna pengar. Bankerna specialiserar sig på att bedöma risken i att låna ut pengar – och kan risksprida bättre genom större portföljer än privatpersoner. Bankerna tjänar också pengar på att låna in på kort tid – exempelvis i form av våra lönekonton – och låna ut på längre sikt – exempelvis till våra bostäder. Eftersom det är billigare att låna på kort än på lång sikt tjänar banken pengar också på så sätt. Bankerna tar också avgifter för att förmedla betalningar. De intäkterna kallas avgiftsnetto. Stordrift och specialisering – kreditbedömning, riskspridning, operativ drift Löptidsomvandling – att låna på kort tid är billigare än att låna på lång tid

8 Banker har litet eget kapital
I förhållande till bolag i andra sektorer har bankerna ett litet eget kapital. Delvis är det naturligt, i och med att bankernas kärnverksamhet är att låna in pengar, det vill säga ta på sig skuld. De flesta av er känner säkert till hävstångsprincipen från redovisning och finansering. Då förstår ni också att bankerna kan tjäna mycket pengar på att hålla nere soliditeten. Samtidigt finns det en risk i detta. Därför finns regler i Sverige, i EU och internationellt kring hur stort eget kapital bankerna måste ha. Källa: Dagens Industri

9 Bankers centrala funktioner gör dem speciella – och sårbara
De svårundgängliga funktionerna… …har sin spegelbild i särskilda risker Omvandling av sparande till investering Banker är sårbara Kreditrisker Likviditetsrisker Litet eget kapital Tillhanda- hållande av betalnings- tjänster Hantering av risk Banker är smittsamma Inbördes beroende på tillgångssidan Inbördes beroende på skuldsidan Beroende av högt förtroende Vi såg tidigare att bankerna och det finansiella systemet som helhet fyller helt nödvändiga funktioner. Samtidigt leder bankers natur till risker. Banker är sårbara genom att alla problem i ekonomin för eller senare slår mot banksystemet – de är så att säga högst i näringskedjan Kreditrisker är påtagliga för bankerna, som ju lever på utlåning. Det finns också risk att statliga garantier gör att bankerna inte tar full hänsyn till dessa. Eftersom banker lånar in på kort tid och lånar ut på längre tid finns likviditetsrisker. Om insättarna och andra som lånat ut till bankerna snabbt vill ta ut sina pengar kommer bankerna att få problem. De kan behöva täcka utflödet av pengar genom att sälja tillgångar snabbt, ofta med förlust. Under krisen hösten 2008 och vintern 2009 var utländska banker väldigt tveksamma att låna ut pengar, bland annat till de svenska bankerna. Då de svenska bankerna i hög grad lånar på de internationella marknaderna fick de problem. Vi ska återkomma till det. I detta finns också en viktig aspekt som har med valuta att göra. Ofta lånar bankerna i andra valutor än svenska kronor, och under krisen var tillgången på dollar mycket dålig. Det lilla egna kapitalet gör bankerna sårbara. Blir tillgångarna mindre värda kan det egna kapitalet bli så litet att banken egentligen borde gå i konkurs. Med en soliditet på 4 procent finns inga jättemarginaler om stora låntagare ställer in sina betalningar. Som jag redan antytt är bankerna smittsamma. Bankernas tillgångar är till stor del lån till andra banker. Om dessa banker får problem riskerar bankerna att göra kreditförluster. Bankernas skulder är till stor del lån från andra banker. Om de banker som ger lån plötsligt inte vill fortsätta sin utlåning kan de banker som lånat pengar få problem. De kan behöva dra ner på sin utlåning eller sälja sina tillgångar, vilket driver ner priser och kan skapa problem i andra banker, och så vidare. Bankerna är alltså beroende av förtroende. Det klassiska exemplet är en bank run eller uttagsanstormning på svenska. Rykten om att en bank har problem kan leda till att folk vill ta ut sina pengar, vilket kan ge banken problem – även om den inte hade problem till en början. Och eftersom bankerna hänger samman är hela systemet väldigt beroende av förtroende. + litet eget kapital

10 Banker är inte vanliga företag
Egenskaper Konsekvens Policyrespons Systemviktighet Svårt med vanlig konkurs Särskild reglering Sårbarhet Särskild tillsyn Banker har alltså en rad egenskaper som skiljer dem från vanliga företag – även stora och viktiga företag som Volvo, SKF eller AstraZeneca. Om ett vanligt företag inte kan möta sina betalningar får det ansöka om konkurs. En konkursförvaltare räknar då ihop värdet av det som finns i företaget och delar ut det till arbetstagare, myndigheter, leverantörer och andra med fordringar på företaget. Hotet om konkurs är som ni vet en viktig disciplinerande faktor i en marknadsekonomi. Om en bank ställer in betalningarna kan konsekvenserna i det finansiella systemet – och därmed för våra möjligheter att få lön och att betala hyra – bli enorma. Banker, i alla fall av en viss storlek, är viktiga för hela det finansiella systemet. De är också, som vi har sett, sårbara och smittsamma. Av dessa anledningar är det svårt med en vanlig konkurs för banker, åtminstone för stora banker och i tuffa tider. Därför måste man hitta andra disciplinerande mekanismer - som hårdare reglering och noggrann tillsyn. Egentligen skulle det också behövas en särskild ’konkurslagstiftning’ för banker. Smittsamhet Behov av särskild obeståndsprocess

11 Det är skillnad mellan privata och samhällsekonomiska kostnader
Modigliani-Miller (1958): Ett företags värde är oberoende av dess finansieringsform Undantag från M-M Privat kalkyl Samhällsekonomisk kalkyl Aktiebolag Skydd från konkurs Konkurs bärs av låntagare Skattesköldar Avdrag för lånekostnader Det offentliga subventionerar lån Implicita garantier Möjlighet till statlig räddning Risker för skattebetalare Sammanfattning Stora fördelar med lånefinansiering Fördelarna med lån balanseras av nackdelar

12 Balans mellan nytta och risker i finanssektorn
Den globala finanskrisen Bankernas roll i skuldkrisen Ett nytt ramverk Avslutning

13 En svag finanssektor gjorde bolåne-krisen i USA till en global finanskris
(tiotals biljoner USD i minskat börsvärde) Komplexitet och intransparens Förluster i amerikansk bolånesektor (några biljoner USD) Förtroendetapp Låg soliditet Finansiell sammanvävning

14 Krisen möttes med delvis likartade åtgärder i alla OECD-länder
Regeringar och parlament Centralbanker Automatiska stabilisatorer Garantiprogram för finanssektorn Stöd till banker i kris Låga räntor Extraordinära likviditetsåtgärder Utlåning på längre tid Fler accepterade säkerheter Internationella samarbeten för valutalikviditet Likviditetsåtgärder för centrala marknader

15 Svenska myndigheter vidtog en rad åtgärder för att skydda Sverige
Det svenska perspektivet hösten 2008 Svenska myndigheters åtgärder Extra emission av statsskuldväxlar Inrepning av bostadsobligationer Utvidgad insättargaranti Lagstiftning kring bankstöd Sänkt reporänta Extraordinära likviditetsåtgärder Swaplinor med Fed och ECB Swaplinor med Island, Lettland och Estland Nödkredit till Carnegie och Kaupthing

16 Krisen har kostat enorma belopp
Direkta offentliga kostnader för stöd till finanssektorn Svensk BNP i förhållande till trend före 1990-talskrisen Procent av BNP USA 0,7 Storbritannien 1,0 EU 0,7 Källor: Haldane (2010), European Banking Federation, Reuters EcoWin och Riksbanken

17 Balans mellan nytta och risker i finanssektorn
Den globala finanskrisen Bankernas roll i skuldkrisen Ett nytt ramverk Avslutning

18 Finanskris blir skuldkris
Utveckling av offentlig bruttoskuld, procent av BNP, Källor: IMF, Eurostat

19 Svagare statsfinanser
Krisen skapar en ond cirkel mellan offentlig, real och finansiell ekonomi Svagare statsfinanser Svagare realekonomi Svagare banker Minskad trovärdighet i garantier Försvagning av budgetsaldo Budget- åtstramningar Bank- stöd Kredit- förluster Minskad kreditgivning

20 Banker har haft svårt att finansiera sig på marknaden
Europeiskt stressindex Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

21 Den svenska lösningen på market for lemons i bankkris
Sortering av banker Hantering av insolventa banker Alla banker Insolventa banker (Nordbanken & Gotabanken) ”Dåliga banker” Securum & Retriva Banker med stödbehov Friska banker ”Bra bank” (Nordbanken, senare Merita Nordbanken och Nordea) Långsiktigt solventa

22 Balans mellan nytta och risker i finanssektorn
Den globala finanskrisen Bankernas roll i skuldkrisen Ett nytt ramverk Bakgrund Basel III Makrotillsyn Avslutning

23 Systemrisk hanteras inte säkert genom individuell diversifiering
Diversifierade motparter och portföljinnehav? Motpart A Kopplingar mellan banker Bank Motpart B Problem Motpart C Investering 1 Investering 2 Investering 3

24 Governancerisker har kommit i fokus
I vilken utsträckning sammanfaller privata och samhällsekonomiska incitament? Finns incitament till transparens? Vem bär risken? Ägarna, långivarna, det offentliga? Vems riskjusterade avkastning belönas? Fångar riskmodeller verklig risk?

25 Basel III tar sikte på flera områden
Reviserade kapital-täckningskrav Likviditets-krav Brutto-soliditets-krav Högre krav på systemviktiga banker OTC-derivat Bail-in Krishanteringsramverk för krisande banker Redovisnings- regler

26 Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet
Likviditet på kort sikt Likviditet på lång sikt Liquidity Coverage Ratio Net Stable Funding Ratio Högkvalitativa likvida tillgångar Tillgänglig stabil finansiering > 100 % > 100 % Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar Behov av stabil finansiering Vi såg hösten 2008 hur bristen på förtroende på finansmarknaderna snabbt ledde till likviditetsproblem. Att bankerna ska kunna hantera likviditetsproblem på kort och lång sikt har därför varit en prioritering för att öka den finansiella stabiliteten. Baselkommittén inför, för första gången, kvantitativa krav på likviditeten hos banker. Två likviditetsmått – ett kortsiktigt och ett långsiktigt. Det kortsiktiga måttet bygger i princip på att varje bank ska ha tillräckligt likvida tillgångar för att kunna överleva i minst 30 dagar. Det är svårt att tycka att ett sådant krav är orimligt. Det långsiktiga måttet sätter i princip en gräns för hur stor skillnad det får vara mellan löptiden i en banks tillgångar respektive skulder. Detta begränsar därför löptidsrisken i en bank.

27 Basel III höjer kapitaltäckningskraven på bankerna
Krav på kärnprimärkapital i Basel III och Basel II 9,5 % Kontracyklisk buffert 0-2,5 % 7 % 2,5 % Konserverings- buffert 4,5 % Minimikrav Smärtsamma insikter om det finansiella systemets sårbarhet och dess betydelse för den reala ekonomin ligger bakom den globala Basel III-överenskommelsen. Behov av större och bättre krockkuddar. Höjda krav på kapital – framför allt på kärnprimärkapitalet, Common Equity Tier 1, i Basel III. Minimikravet på bankernas egna kapital sätts till 4,5 procent av de riskvägda tillgångarna – mer än en fördubbling av reglerna i Basel II. En kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 procent och en kontracyklisk buffert skapar en kraftfullare stötdämpare. Den kontracykliska bufferten byggs upp i goda tider för att ge fallhöjd vid konjunkturnedgångar. Kapitaltäckningskraven kompletteras också med ett rent bruttosoliditetsmått, som innebär att det egna kapitalet inte får understiga 3 procent av de totala tillgångarna. Under tidigare regelverk har annat och sämre kapital, kunnat stå för en stor del av kapitaltäckningen. Additional Tier 1, det vill säga andra instrument som täcker förluster medan banken är aktiv (going concern) Tier 2 finansieringsinstrument som kan täcka förluster när banken fallerar (gone concern) – icke-säkerställda skulder med lång löptid som inte kan återkallas. Sammantaget stärks bankernas kapitalställning och förtroendet för banksystemet. 2 % Basel III Basel II

28 I Sverige ska storbankerna ska ha minst 5 procentenheter högre kapital från 2015
CET1/RWA CET1/RWA 12,0-14,5 % Kontracyklisk buffert 12,0 % Kapitalkonserveringsbuffert 10,0 % 9,5 % Kontracyklisk buffert Systemriskpåslag 2015 7,5 % Kapitalkonserveringsbuffert 4,5 % 4,5 % Basel-minimum Basel-minimum Basel III-regelverket Sverige från 1 januari 2015

29 Makrotillsynens två dimensioner
Systemviktiga institut Interaktion Intrafinansiella exponeringar System Kreditexpansion Ökad skuldsättning Åtstramning Likviditetstorka Prisfall Tid

30 Valet av makrotillsynsverktyg beror på dimension
Makrotillsyns-användning av existerande verktyg Nya makrotillsyns- verktyg Verktyg för att hantera strukturrisker Kapitaltäckningsregler Limiter för aktiviteter och exponeringar (inklusive loan-to-value) Planer för återhämtning och avveckling (RRPs) SIFI-påslag Likviditetskvoter Verktyg för att hantera cykliska risker Loan-to-value-limiter Kontracykliska kapitalbuffertar Likviditetskvoter

31 Allt fler ekonomier formulerar ett tydligt ansvar för makrotillsyn
Ansvar för tillsyn hos Bank of England Särskild direktion för frågor om finansiell stabilitet Makrotillsynsansvar hos ESRB Representation av centralbanker och tillsynsmyndigheter Finansinspektionens och Riksbankens Samverkansråd för makrotillsyn Permanent lösning under utredning Samverkan kring finansiell stabilitet och krisförberedelser

32 Balans mellan nytta och risker i finanssektorn
Den globala finanskrisen Bankernas roll i skuldkrisen Ett nytt ramverk Avslutning

33 Avslutning i tre reflektioner
Man måste skilja på privatekonomiska och samhällsekonomiska kostnader av finansiell reglering Problem i banksektorn kan inte lösas om man inte tar tag i dem Banker behöver låna ut mer av egna pengar och mindre av andras