Förord Bildkomposition

En presentation över ämnet: "Förord Bildkomposition"— Presentationens avskrift:

1 Förord Bildkomposition
Gå närmre det ni skall fotografera mycket närmre Tänk efter innan ni tar bilden Vad händer om man vrider på kameran? Ta och lägg några extra sekunder på varje bild Ta alternativ exponeringar

2 Bildkomposition Liggande

3 Bildkomposition Liggande
Liggande rektangulära bilder är det mest klassiska bild formatet. Den liggande rektangeln vilar och förstärker det horisontella draget, som känns allmänt lugnande. Att vi uppfattar det liggande och horisontella som vilsamt beror på ögonens placering. Vi orienterar oss utmed horisontlinjer, så som vi lärt oss att läsa en tidning. Från vänster till höger.

4 Bildkomposition Stående

5 Bildkomposition Stående
Den stående rektangeln är mer aktiv och dynamisk. Människor, träd och det mesta som växer strävar uppåt. Det som rör sig vertikalt, i höjdled känns expansivt. Hos den stående rektangeln finns också en nedåtgående, fallande kraft, t ex äpplet som ramlar ner från trädet.

6 Bildkomposition Kvadrat

7 Bildkomposition Kvadrat
Kvadraten är liksidig och har en fast, statisk form, som symboliserar det oföränderliga. Man kan säga att begränsningen är en form och kvadraten representerar en väldigt tydlig begränsning. Den är den perfekta inhägnaden. Kvadraten ger ett intryck av lugn och värdighet. Det är i princip svårare att skapa dynamik och spänning i en kvadratisk bild än i andra format.

8 Bildkomposition Panorama

9 Bildkomposition Panorama
Panorama bilden är egentligen inget vanligt format, men med den digitala tekniken går det faktiskt att göra en panorama bild ganska enkelt. Det finns tre sätt att göra på. Antingen så beskär man en bild som man tagit. Nackdelen med detta sätt är att bilden inte blir sås stor, storleksmässigt. Det andra sättet är att vid fotograferings ögonblicket ta två bilder som man senare sätter ihop med hjälp av något bildbehandlings program. Det sista sättet är att köpa en special kamera som fotograferar i panorama format.

10 Helkropp, Halvkropp och Ansiktsbild
Bildkomposition Helkropp, Halvkropp och Ansiktsbild När man skall fotografera människor så finns det tre stycken klassiska bilduppsättningar att använda sig utav. Man skall fotografera precis som det låter. Men man skall tänka på att fylla ut bilden med det som är viktigt. I detta fall är det personer som skall visas upp och då är det stående bildformatet bättre anpassat. Helkropp, Halvkropp och Ansiktsbild. Helkropp - Att man fotograferat hela kroppen på en människa. Viktigt att man inte klipper bilden så att fötterna försvinner. För att man skall få bilder som ser bra ut estetiskt skall det vara lite mer luft över huvudet än under fötterna. Halvkropp – Fotograferas från midjan och uppåt. Det man skall tänka på här är att fingrar och händer inte blir avkapade. Även här skall man ha lite luft i bilden ovanför huvudet. Ansiktsbild – Är en närbild på ansiktet där bara ansiktet syns. Bilden jag visar upp är inte som den klassiska regelrätta ansiktsbilden skall se ut. Men som jag skrev ovan så skall man fylla bilden med det som är viktigt. Och i detta fall är händerna viktiga. Så därför har jag valt ett liggande format.

11 Bildkomposition Helkropp

12 Bildkomposition Halvkropp

13 Bildkomposition Ansiktsbild

14 Bildkomposition Närbild (Close up)
Närbild eller Close up är en väldigt spännande komposition man kan använda sig utav. En bild som inte berättar vad som händer direkt utan sätter den mänskliga hjärnan lite på prov blir oftast väldigt intersant. Close up kallas även för extrem närbild och kryper ännu närmre objektet än vad en vanlig närbild gör.

15 Bildkomposition Närbild (close up)

16 Bildkomposition Grodperspektiv
Grodperspektiv är när man fotograferat en bild lite underifrån. Med hjälp utav att gå lite lägre ner än det man fotograferar får man känslan av att objektet eller personen på bilden är lite ”mäktigare” betraktaren.

17 Bildkomposition Grodperspektiv

18 Bildkomposition Fågelperspektiv
Fågelperspektivet är det man får om man fotograferar någonting lite snett uppifrån. Då får vi som betraktare mer makt än det som porträtteras på bilden. Det man skall tänka på är att man behöver oftast inte ta bilden så där jätte högt eller lågt från det ursprungliga perspektivet. Tänk på bilder av barn. Om en vuxen person skulle stå upp och ta bilder av småbarn skulle alla bilder vara i fågelperspektiv. Därför sitter eller ligger man så man kommer ner på samma nivå som barnen i sig.

19 Bildkomposition Fågelperspektiv

20 Horisontalkomposition
Bildkomposition Horisontalkomposition Horisontal komposition bygger på linjer eller rörelser i sidled. Den är vilande och harmonisk och saknar större dramatik. I precis som den liggande rektangeln läser vi bilden från höger till vänster.

21 Horisontalkomposition
Bildkomposition Horisontalkomposition

22 Bildkomposition Vertikalkomposition
Vertikalkompositionen utgår från det växande/uppfarande eller fallande/störtande och den vertikala riktnigen förstärks av bildens stående format. Vertikalen kan också vandra in i bildrummet, t ex i form av en väg som löper från bildens underkant. Vertikalen är genom sitt samspel med tyngdlagen mer dramatisk än horisontalen. En vertikal som går från överkant till underkant rasar genom bildytan medan en vertikal, som står fast på marken, strävar mot himlen.

23 Bildkomposition Vertikalkomposition

24 Hög/Låg horisontlinje
Bildkomposition Hög/Låg horisontlinje När vi fotograferar utomhus skänker oss naturen en rad olika ytor. De mest uppenbara är marken och himlen. Förhållandet mellan dem påverkar bilden. Om man placerar horisontlinjen rakt över bilden, så att marken tar lika mycket plats som himlen, får man en tam bild. Då har man inte tagit ställning till vad man vill poängtera. Om man där emot begränsar markytan och låter himlen växa rymmer bilden ett ställningstagande. Då aktiveras himlen i förhållande till marken och bilden laddas. Samma sak gäller motsatsen, när man ger marken större utrymme än himlen.

25 Bildkomposition Låg horisontlinje

26 Bildkomposition Hög horisontlinje

27 Förgrund, Mellanplan och Bakgrund
Bildkomposition Förgrund, Mellanplan och Bakgrund En fotograferad bild är nästan alltid uppdelad i olika lager. Oftast räknar man en bilds uppbyggnad i tre olika lager. Förgrund, Mellanplan och Bakgrund. Om inte bilden har dessa tre så har den iallafall två av dessa plan. Vilket plan som är vilket är upp till betraktaren att avgöra. Det är dessa plan i bilden som gör att bilden får liv. En bild som inte har några plan blir platt och saknar djup. Vilket gör bilden ointressant.

28 Förgrund, Mellanplan och Bakgrund
Bildkomposition Förgrund, Mellanplan och Bakgrund

29 Bildkomposition Inramning
Att använda sig av saker runt det man skall fotografera kan göra bilden mer intressant. Detta blir då en naturlig inramning. Det kan vara att man fotograferar igenom en buske och använder sig av löv i förgrunden som ramar in själva motivet. På detta sätt har man enkelt skapat ett djup i bilden och har byggt upp bilden i flera plan.

30 Bildkomposition Inramning

31 Bildkomposition Diagonalkomposition
Diagonalkompositionen har en rörelse eller riktning som går från det ena hörnet till det motsatta. Riktningen kan vara snett uppifrån eller snett nerifrån. En diagonalkomposition kan också låta blicken vandra in i bildrummet, på djupet. Om en person står i förgrunden och en annan snett bakom får man en djupkänsla i bilden. I diagonalkompositionen ökar dramatiken och blicken aktiveras.

32 Bildkomposition Diagonalkomposition

33 Bildkomposition Centralperspektiv
Centralperspektivet går ut på att alla linjer dras mot en viss punkt i centrum av bilden. Horisontlinjen befinner sig i betraktarens ögonhöjd och linjerna löper in mot samma punkt.

34 Bildkomposition Centralperspektiv

35 Bildkomposition Cirkelkomposition
Cirkelkompositionen uppskattas av många konstnärer. Cirkeln kan vara expanderande eller sammandragande och skapa en känsla av obruten rörelse. Den är en symbol för evighet och ett skönhetens tecken.

36 Bildkomposition Bildkomposition Cirkelkomposition Diagonal komposition

37 Korskomposition och Korsande diagonaler
Bildkomposition Korskomposition och Korsande diagonaler Korskompositionen bygger på en klassisk bild och har gamla anor. Korset är i sig en statisk form, men i mötet mellan de båda linjerna eller rörelserna uppstår en kraftmätning. Orienteringen i rummet underlättas av korset, som delar upp ytan i uppe/nere och vänster/höger. Korsvägen symboliserar också ett vägval. Korset har funnits betydligt längre än i den kristna symboliken. Korsande diagonaler uppfattar vi som laddade eftersom två rörelser kolliderar med varandra där linjerna bryts. De korsande diagonalerna ger genom sina markerande rörelser en mer dramatisk komposition än korset.

38 Korskomposition och Korsande diagonaler
Bildkomposition Korskomposition och Korsande diagonaler

39 Bildkomposition Triangelkomposition
Triangelkompositionen bygger naturligtvis på trekantseffekter. Konstnärer har genom åren gärna använt sig av den vilande triangeln när man avbildat t ex familjer. En sådan konstruktion verkar stabil och trygg i sin vila. Den balanserande triangeln står i stället på sin spets och ger ett oroligt intryck, som om den riskerade att falla. Det blir disharmoni i bilden, men kompositionen kan ändå fungera genom att den innehåller flera linjer, som löper mot varandra. Blicken följer linjerna i bilden och skapar sitt eget helhetsintryck.

40 Bildkomposition Triangelkomposition

41 Bildkomposition Gyllene tal
Gyllene tal är inget svårt att förstå sig på. Gyllene tal är ojämna tal, och med hjälp av att använda sig av ett ojämnt antal personer eller saker som skall fotograferas, så kan man lättare få till en snygg uppställning. Som blir mer intressant för åskådaren att titta på. Man har mycket lättare för att få en skön harmoni i bilden men även kunna jobba fram bilder som det händer lite saker i, och som inte är så platta och ”uppstyltade”.

42 Bildkomposition Gyllene tal