VAFÖR IDROTT OCH HÄLSA I SKOLAN !?

En presentation över ämnet: "VAFÖR IDROTT OCH HÄLSA I SKOLAN !?"— Presentationens avskrift:

1 VAFÖR IDROTT OCH HÄLSA I SKOLAN !?

2

3 Vad är kunskap? Läroplanens kunskapssyn
Kunskap är konstituerad av människor och bärs av människor men finns också nedlagda i exv. texter, kultur, språk osv. Kommer till uttryck på olika sätt som Fakta information (veta att) Förståelse tolkning( veta varför) Färdighet utövande ( veta hur) samt Förtrogenhet omdöme ( veta vad)

4 Upplöser ett hierarkiskt tänkande
Upplöser ett hierarkiskt tänkande. De fyra F´en är olika aspekter som tillsammans uttrycker innebörden av kunskap, av att kunna något. Kunskaper inkluderar färdigheter. Fakta förutsätter någon form av förståelse. Att utveckla sin förståelse sker i ett sammanhang. Färdigheter utvecklas i det man gör. I varje aktivitet omfattar kunnandet både fakta och förståelse liksom färdighet och förtrogenhet. De sätts i spel på olika sätt inom olika ämnen. Teoretiska – praktiska ämnen Noviser - Experter

5 Konsekvenser av denna kunskapssyn
Skolämnena formuleras inte i termer av stoff utan som ämnesspecifika kvaliteter uttryckta i mål. Upplöser skillnaderna mellan praktiska och teoretiska ämnen. Alla ämnen rymmer både teoretiska och praktiska kunskapsformer.

6 Kunskapsutveckling?

7 Benämningen praktisk - teoretisk
Praktisk – att vara i rörelse Teoretisk – sitta, läsa, prata osv. ¨motoriska grundformer¨, vattenvana, friluftsliv Idrottsskador, träningslära

8 Revidering grundskola / gy 2011
Oktober 2008 – ämnesforum Ämnets funktion – bidra till läroplanens övergripande mål Vad kan ämnet i sig bidra med utöver vad läroplanen anger Uppföljning ämnesbeskrivning

9 De gymnasiegemensamma ämnena Idrott och hälsa
Ämnena är gymnasiegemensamma för att de anses bidra med kunskaper av särskild vikt för möjlighet till aktivt deltagande i samhällslivet och för den personliga utvecklingen Vissa innehåll / syften anges i propositionen och i tidigare utredningar som motiv till ämnets ställning

10 Befästa och vidareutveckla det som uppnåtts i grundskolan genom
Ytterligare komplexitet, nyansering, problematisering. Kunskap för personlig utveckling och för deltagande i samhällslivet. Utvidgning inom ämnets territorium. Progressionen kan, men behöver inte i alla ämnen, bäras av att eleverna möter nya kunskapsområden inom ämnet

11 En nyckelroll i fullgörandet av gymnasieskolans uppdrag
Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet

12

13 SAMHÄLLSMEDBORGAREN Rekreation, motion stor betydelse för hälsan – idrott, olika former av motion, friluftsliv Historiskt perspektiv – utveckling av rörelseaktiviteter samt friluftsliv vår uppgift är att ge eleverna erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem Fysisk aktivitet – mångkulturellt samhälle

14

15 FORTSATTA STUDIER ¨Ämnet ska även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter¨ Idrott A i gymnasieskolan Behörighetskrav till gymnasium resp. högskola Lärande i ett livslångt perspektiv Gymnasieprogram där kroppen används mest – där lyckas idrottsämnet sämst…

16

17 PERSONLIGA UTVECKLINGEN
Utveckla den fysiska, psykiska och sociala förmågan samt ge kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan Skapa förutsättningar för alla Finna ¨förlorad ¨rörelseglädje Mer aktiva val – flickorna väljer bort för att sedan vara mer aktiva senare i livet?

18

19 Övriga fysiska aktiviteter
HÄLSA Övriga fysiska aktiviteter Idrott H Ämnet idrott och hälsa Hälsa - ett oerhört stort område – ämnet idrott och hälsa ? Idrott – den verksamhet som idrottsrörelsen bedriver – ämnet idrott och hälsa? Fysiska aktiviteter – det som vanligtvis inte benämns som idrott exv. cykelutflykter, promenader – det som ¨platsar¨inom ämnet

20 ÄMNETS SPECIFIKA SÄRDRAG Kärnan idrott,lek,allsidiga rörelser
Uppläggning och genomförande av motion och fysisk träning – eget ansvar Hälsofrågor och etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv Utveckla allsidiga rörelseaktiviteter – olika förutsättningar – lägga grund för en aktiv livsstil Kunskap om avarter trender inom vår tids kroppsövningskultur, ifrågasätta idealbilder som sprids via media – jämställdhetsperspektiv

21

22 Konstruktion av kursplaner
Syfte och mål Syftet ska svara på dels varför ämnet finns i skolan, dels vilka ämnesspecifika kunskaper undervisningen i ämnet syftar till att utveckla Målen ska vara ämnesspecifika, konkreta, betygsgrundande och med tydlig koppling till syftet

23 Samlade läroplaner 2. Mål och riktlinjer
Innehållet i princip oförändrat Generella kompetenser i stället för mål att sträva mot och mål att uppnå

24 Idrott och Hälsa Ämnets syfte
Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för samhällets utveckling.  Ämnet förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och dess samband med välbefinnande och hälsa.  Kunskaper i  rörelseaktiviteter och om en hälsosam livsstil är grundläggande för  att vi ska kunna ta ansvar för vår hälsa. Ämnet behandlar också frågor om etik och moral i relation till idrotts- och motionsutövande. Undervisningen i ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppslig förmåga, samt  förmågan att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppslig förmågan. Vidare ska undervisningen syfta till att utveckla elevernas intresse för och förmåga att använda och uppleva olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som en källa till främst fysiskt men även psykiskt och socialt välbefinnande. Undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete. Den ska också utveckla kunskaper om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter.  Undervisningen ska också bidra till att eleverna blir hälso- och miljömedvetna samt kan delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle. Begreppet  kroppslig  förmåga  innefattar  rörelseförmåga  (t.ex.  komplexa rörelser, precision, takt)  samt  fysisk förmåga (t.ex. kondition, styrka)  och dessas  påverkan/sammanhang  av psykiska och sociala faktorer. Undervisningen utvecklar  också kunskaper om samspelet mellan människa, teknik och miljö ur ett perspektiv på  den kroppsliga förmågans betydelse. Undervisningen ska utgöras av fysisk aktivitet utformad så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar.  Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att planera, genomföra, utvärdera och anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov syften och mål.  Eleven utvecklar kunskaper i ämnet  genom  att erfarenheterna av fysiska aktiviteter  värderas i  relation till fakta och teorier.  Utemiljöer och naturen är en viktig arena för  undervisningen.  Undervisningen ska motverka diskriminerande föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt och belysa konsekvenserna av olika kroppsideal.

25 Idrott och Hälsa 1 Kursen Idrott och hälsa 1 ska omfatta punkterna 1-8 i ämnet Idrott och hälsa.  Kursen bygger vidare på de förmågor som uppnåtts i grundskolan.  Centralt innehåll Fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga. Träningsmetoder och dess effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.  Rörelse till musik samt dans. Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter, inspiration och spänningsreglering. Metoder och redskap för friluftsliv.  Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv. Åtgärder vid skador, nödsituationer till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud. Kosthållning, droger och dopingpreparats betydelse för hälsa och prestation. Spänningsreglering och mental träning. Samspel mellan situationens krav och människan ur ett ergonomiskt perspektiv, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

26 Idrott och Hälsa 2 Kursen Idrott och hälsa 2 ska omfatta punkterna 1-9 i ämnet Idrott o hälsa. Kursen bygger vidare på de förmågor som uppnåtts i Idrott och hälsa 1. Centralt innehåll Aktiviteter som är betydelsefulla för kulturarvet Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Idrott och motionsaktiviteter som samhällsfenomen. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Dans som ett socialt och kulturellt verktyg. Hälsobegreppets grunder och hälsofrämjande arbetssätt. Olika kroppsideals påverkan på människor och riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning, ätstörningar, doping och idrottsskador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Grundläggande ledarskap för att utveckla individers och gruppers kroppsliga förmåga.

27 Undervisningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla följande:
1. Den allsidiga kroppsliga förmågan i olika fysiska sammanhang. 2. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter i skilda miljöer. 3. Förmåga att  genomföra och anpassa utevistelser  utifrån  olika förhållanden och miljöer 4. Förmåga att  hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter. 5. Förmåga att diskutera och värdera fysiska aktiviteter ur ett hälsoperspektiv. 6. Kunskaper om fysiska aktiviteter och naturupplevelser ur ett kulturellt och socialt perspektiv. 7. Förmåga till etiska ställningstaganden kring frågor om bland annat genus, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande. 8. Förmåga att  bedöma och förutse situationens  rörelsekrav och att anpassa sig till dessa. 9. Förmåga att leda individer och grupper i aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan.

28 Idrott och hälsa – ett bildningsämne?
Ett kunskapsämne som ger kroppslig/fysisk kompetens och hälsokompetens. Kunskapens kvaliteter måste bli tydligare – vi måste skilja på utbildning och fysisk aktivitet. Undervisningen ska bidra till att eleverna ser vad det får för positiv betydelse för en själv och att de också kan ta ansvar för sin egen hälsa Eleverna ska kunna veta vad de lärde sig på dagens lektion i idrott och hälsa.

29 PROGRESSION Har vi någon progression i ¨lärandet¨?
Aktiviteterna ändras… Gymnastik, motorik – lägre åldrar Bollspel, fysisk träning – äldre eleverna

30 Validering - Kunskapsproduktion
Aktiviteter utanför skolan får inte vara grund för att lyckas i skolan Svettig är inte ett mått på kunskap, ej kopplat till lärandet Fyra F´en Fakta, färdigheter, förtrogna med att vara fysiskt aktiva, förståelse för helheten Arbetar vi med dans eller lär vi oss tre danser?

31 Frågeställningar Samarbete Simning HLR
Progressionen grundskola – gymnasiet Kan rörelseförmågan bli mer än komplex???

32 Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven visar komplexa rörelseförmågor i danser, lekar, spel, idrotter och rörelseuppgifter till musik med  kontroll och säkerhet. Eleven använder dessa för att anpassa sig till nya situationer och till de krav detta ställer på (rörelseförmåga,) rytm och kreativitet. Han eller hon utför rörelsen med balans, precision och tempo. Han eller hon  visar fördjupade kunskaper om styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och kost.  Dessutom visar eleven  omfattande kunskaper  inom något av  dessa områden.  Detta innebär att eleven använder sig av relevanta termer, kan koppla ihop teori och praktik, omsätta teori till praktik samt förklara och motivera  valda rörelseaktiviteter.  Eleven kan också beskriva, förklara och dra slutsatser om  samband mellan  rörelseaktivitet och hälsa. Baserat på  sina kunskaper kan eleven själv välja en  metod bland flera, planera och genomföra  rörelseaktiviteter med ett gott resultat. Om  aktiviteten inte  ger önskat resultat  kan eleven, för att nå målet ändra  förutsättningarna för  aktiviteten.  Efter  genomförd aktivitet kan eleven avge ett utvecklat omdöme om sin insats utifrån egna frågeställningar. Eleven identifierar och visar förmåga att förebygga risker vid  rörelseaktiviteter. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge och kan  simma  under vattenytan. Eleven kan hantera nödsituationer, med alternativa hjälpredskap enligt principen förlängda armen, i och vid vatten. Eleven kan planera, organisera och genomföra friluftslivsaktiviteter under olika årstider med det krav på hänsyn som Allemansrätten anger. Eleven använder också friluftsredskap och utrustning på ett ändamålsenligt sätt och med ett gott resultat. Eleven kan, utifrån markeringar på karta för eleven okänd miljö, orientera sig till och själv markera ut platser. Eleven använder och litar till sin rörelseförmåga. Han eller hon tar sig gärna an nya utmaningar och övar målmedvetet för att utveckla sin rörelseförmåga i både bekanta och obekanta miljöer.

33 Ny betygsskala

34 RÄTTVISA OCH LIKVÄRDIGA BETYG
Rättvisa: Varje elev får möjlighet att fullt ut visa sina kunskaper? RÄTTVISA: Varje elev får möjlighet att fullt ut visa sina kunskaper? LIKVÄRDIGHET 1: Varje lärare tolkar elevens kunskaper på samma sätt LIKVÄRDIGHET 2: Varje lärare tolkar betygskriterierna så att betygsgränsen hamnar på samma ställe

35 Tack för mig !