Miljöanpassad upphandling

En presentation över ämnet: "Miljöanpassad upphandling"— Presentationens avskrift:

1 Miljöanpassad upphandling
Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ”Bygg” är resultatet av ett samarbete mellan Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet.

2 Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet har regeringens uppdrag att arbeta med miljöanpassad offentlig upphandling. Miljöstyrningsrådet har regeringens uppdrag att arbeta med miljöanpassad offentlig upphandling, bl a genom att utveckla kriterier för olika typer av upphandlingar, t ex Livsmedel Batterier Byggentreprenader

3 Att bygga miljöklokt är inte en teknisk utan en ekonomisk utmaning!
Utmaningen ”Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat…” Det är viktigt att komma ihåg att vi idag kan bygga hus med väldigt liten miljöbelastning. Vi kan bygga hus som nästan inte behöver någon energi alls för uppvärmning och t o m hus som kan leverera energi. Men sådana hus blir dyra. Om vanligt folk ska ha råd att bo så måste vi kompromissa – göra det som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Upphandlingskriterierna har ett sådant perspektiv. Vi har försökt att göra en klok tolkning av var de bästa företagen ligger idag och höja upp det till ”branschstandard”. Att bygga miljöklokt är inte en teknisk utan en ekonomisk utmaning. Att bygga miljöklokt är inte en teknisk utan en ekonomisk utmaning!

4 Byggsektorns miljöpåverkan
35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m3 luft 20 % direkta/indirekta växthusgaserna 15 % av avfallet Utsläpp.. Bygg- och fastighetssektorn har en betydande miljöpåverkan. Ca 35 % av energin men så mycket som 50 % av elen. Dessutom använder vi oss av stora kvantiteter luft och vatten under brukandet. En intressant siffra är att sektorn endast står för ca 20 % av utsläppen av växthusgaser. Sektorn brukar ibland kallas 40-%-sektorn eftersom den står för nästan 40 % av energiomsättningen och ungefär lika stor andel av materialomsättningen. Den stora miljöpåverkan uppstår i förvaltningsskedet. Hittills har själva byggproduktionen stått för 15 % och förvaltningsskedet för 85 % av miljöbelastningen. Framförallt då genom den stora energianvändningen. I modernt lågenergibyggande ändras de relationerna. Byggandets andel stiger till i storleksordningen 40 %. Det går åt mer material men husen drar mindre energi.

5 Upphandlingskriterier Bygg

6 Kriterierna finns här…
Du hittar kriterierna på MSR: s webbsida! Klicka här! Här hittar du kriterierna på MSR:s webbsida. Klicka dig fram via Upphandling Kriterier Bygg och fastighet Byggentreprenader

7 Materialet är under ständig utveckling!
Nu finns kriterier för Bostäder Lokaler Nybyggnad X Ombyggnad Kretsloppsrådets verktyg för upprättande av miljöplaner. Speglar MSR: s kriterier! Materialet är under ständig utveckling och omfattar nu kriterier för ny-och ombyggnad för såväl bostäder som lokaler samt ett verktyg för att upprätta miljöplaner som ska möta kraven i ”Miljöanpassat byggande”. Samma struktur i kriterierna och miljöplanedokumentet. Materialet är under ständig utveckling!

8 Kriteriernas uppdelning
Energi Vatten Materialval Materialhantering Byggavfall Termiskt inneklimat Fukt Buller Dagsljus Magnetiska fält Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare Kriterierna är indelade i följande kapitel - Energi - Vatten - Materialval - Materialhantering - Byggavfall - Termiskt inneklimat - Fukt - Buller - Dagsljus - Magnetiska fält - Transporter och Arbetsmaskiner - Överlämnande till förvaltning - Överlämnande till brukare

9 Vi har använt det som finns…
Vi hänvisar till bransch- dokument där så är möjligt! Utgångspunkten i projektet har varit att bygga på befintliga system och befintlig kunskap. De olika branschdokument som finns har integrerats i materialet, t ex ByggaF – en metod för fuktsäkert byggande Avfallsriktlinjerna – ”Avfallshantering vid byggande och rivning – Kretsloppsrådets riktlinjer” BASTA – Byggsektorns verktyg för att fasa ut farliga ämnen från byggvaror BVD – Byggvarudeklarationer – en branschstandard för att deklarera byggmaterials miljöpåverkan - R 1:an – Riktlinjer för att formulera krav på innemiljö, framförallt ventilation Vi har inte försökt att uppfinna hjulet utan håller oss till det vedertagna!

10 Lagstiftning Miljöbalken Tolkning av miljöbalken PBL, BBR
Förtydligande av BBR Höja ambitionerna Socialstyrelsens författningssamling Kriterierna tar sin utgångspunkt i lagstiftningen och försöker att undvika sådant som är lagkrav. Detta har dock inte gått att undvika helt. I allt väsentligt utgår kriterierna från miljölagstiftningen, framförallt då Miljöbalken som måste tolkas med utgångspunkt i bl a ”Bästa tillgängliga teknik”. Den nivå där de bästa företagen befinner sig och vad sektorns aktörer kan kräva av varandra och vad omvärlden kan kräva av sektorn! Men också PBL och BBR som är en föreskrift kopplad till PBL tolkas in i reglerna och innebär t ex när det gäller energi en höjning av ambitionerna. I materialet finns också kopplingar till Socialstyrelsens föreskrifter. Tolkning av miljöbalken PBL, BBR Förtydligande av BBR Höja ambitionerna Socialstyrelsens författningssamling

11 Energikrav, nya bostäder
Energiberäkning enligt t ex VIP + IDA Enorm Normalt brukande beräknas enligt ”Sveby”. Krav, kWh/kvm, år Zon I 105 Zon II Zon III Area = Atemp Syftet är naturligtvis att minska energianvändningen och dess klimat- och miljöpåverkan. Det svenska energisystemet med mycket fjärrvärme baserad på förnybara bränslen, kärnkraft och vattenkraft ger oss goda möjligheter att uppnå t ex klimatmålen. Kriterierna är här skrivna med utgångspunkt i de byggnader som inte är elvärmda. I normalfallet fjärrvärme! De nu gällande energikraven i BBR för elvärmda byggnader är så höga att det inte är meningsfullt att gå längre. Kraven ligger generellt ca 30 % under BBR. Energiberäkningarna görs med något av de vanligen använda energiberäkningsprogrammen t ex VIP+, IDA eller Enorm. Det finns flera tänkbara. Normalt brukande beräknas enligt Sveby. Sveby tar fram riktlinjer för hur energiprestanda ska verifieras. Sveby = Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Ni hittar Sveby på

12 Varför 30 % under BBR? Tekniskt möjligt:
Kan göras med befintlig teknik, men drivande Ekonomiskt rimligt: Går att bygga med god projektekonomi Miljömässigt motiverat: Sänker energianvändningen – bra för miljön! Kriteriernas krav på 30 % lägre energianvändning än i BBR baseras på att de stora byggföretagen idag anser att det med rimlig projektekonomi går att bygga 30 % bättre än BBR. Det är vad sektorns stora aktörer menar med Tekniskt möjligt Ekonomiskt rimligt Miljömässigt motiverat!

13 Installera energimätare!
Mätning av energi Mätare ska finnas för: Fastighetens totala Värme El, hushålls- och fastighetsel Varmvatten Brukarens Hushållsel! En viktig förutsättning för att hushålla med energin är att det finns mätare. Kriterierna ställer krav på att mätare ska finnas för: Fastighetens totala - Värme - El, hushålls- och fastighetsel - Varmvatten Brukarens - Hushållsel! Det behövs hastighetsmätare även i ett hus! - Att mäta är att veta! Installera energimätare! Att mäta är att veta!

14 Avgörs i regel i arbetet med detaljplanen
Skydd av vatten Ytvatten och grundvatten ska skyddas mot grumling eller förorening! Kriterierna anger att yt- och grundvatten ska skyddas mot grumling eller förorening. Även i detta fall har dessa frågor i regel klarlagts redan i detaljplanearbetet. Avgörs i regel i arbetet med detaljplanen

15 Ljud/buller Syftet är att: Minimera buller i bostäder och lokaler
Minimera störningarna för omgivningen Ljudfrågorna engagerar människorna. När man t ex frågar hyresgäster om vilket problem de upplever som mest störande så brukar i regel buller (= oönskat ljud) placera sig i topp. Man vill inte störas av grannarnas privatliv eller av t ex trafik- eller byggbuller. Syftet är här att minimera bullret i bostäder och lokaler samt att minimera störningarna gentemot omgivningen. För dem som är verksamma i t ex bygg- och anläggningsverksamhet är det viktigt att minimera bullerstörningarna för kringboende.

16 Ljudkvalitet i byggnader
Installations- buller Stomljud Stegljud Luftljud Rumsakustik Stegljud Trafikbuller Det finns ett stort antal bullerkällor och ljudproblem som byggherre, projektör och entreprenör måste hantera för att vi ska uppnå ljudkvalitet i bostäder och lokaler Trafikbuller av olika slag Buller från installationer Stomljud Stegljud Luftljud, t ex ljud från angränsande rum Rumsakustik Trafikbuller Vibrationer

17 Materialval Syftet är att undvika att miljö- och hälsofarliga material byggs in samt att säkerställa att inbyggda material dokumenteras. Syftet är här att undvika att miljö- och hälsofarliga material byggs in i byggnader. Att mota Olle i grind. Det är också viktigt att det vi bygger in dokumenteras. PCB är ett aktuellt exempel som illustrerar hur viktigt det är att i förväg ta reda på egenskaperna hos de material vi bygger in och att dokumentera var de byggs in. PCB var ett mycket bra byggmaterial som vi använde, framförallt på 1960-talet i t ex Miljonprogrammets hus, t ex i form av fogmassor. Landets fastighetsägare har de senaste ären fått använda mycket pengar att inventera och ta bort. Det har kostat flera hundra miljoner kronor.

18 Hjälpmedel på marknaden
BASTA Kretsloppsrådet Webbportal för BVD Säkerhetsdatablad Bedömningssystem Byggvarubedömningen SundaHus BASTA är ett verktyg med syftet att påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter. Hjärtat i systemet är Egenskapskriterierna. De bygger på den Europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) med fokus på utfasning av de allra farligast ämnena. Genom att begära besked från dina leverantörer att produkterna klarar kriterierna undviker du farliga ämnen när du bygger. På webbsidan hittar du produkter som klarar kriterierna. Observera dock att du bara får veta om produkterna klarar kriterierna eller inte. Inte vilka ämnen som ingår i produkterna. BASTA räcker alltså inte till som dokumentation av inbyggda material. Byggvarudeklarationerna är däremot ett verktyg som kräver en ganska detaljerad redovisning av vad produkterna innehåller och ger en bra dokumentation beträffande de produkter som byggts in. Byggvarudeklarationerna, vars senaste utgåva, BVD 3, kom i juni 2007, är en standard för hur byggvarors miljöegenskaper ska redovisas. Denna standard har förhandlats fram i ett gemensamt projekt där alla byggsektorns aktörer har medverkat. Säkerhetsdatablad är ett annat användbart redskap när det gäller att bedöma bl a kemiska produkters farlighet och lämpliga skyddsåtgärder vid användningen. Ofta är det likartad information som behövs i BVD 3 och i säkerhetsdatabladen. Säkerhetsdatabladen är ett lagkrav enligt en EU-förordning baserad på rekommendationer från ILO (1990). Byggvarudeklarationer och säkerhetsdatablad kan hittas i Kretsloppsrådets webbportal som hittas på Det finns idag två dominerande system som hjälper byggsektorn att bedöma byggvaror – Byggvarubedömningen

19 Program/Projektering
Ex. på kravformulering Verifiering Referens Kommentar Föreskrivna byggvaror skall i angiven omfattning klara BASTA:s egenskapskriterier Där alternativ saknas skall åtgärd föreslås Intygas genom BASTA- registrering Intyg från leverantör BASTA- kriterierna Andra system finns B anger vilka som är acceptabla för projektet

20 ”I angiven omfattning…”
Vilka byggvaror ska man begära BVD för? Bindemedel och bruk Skivmaterial Isoleringsmaterial Tätskiktssystem Tejp och tätningslist Tak- och väggbeklädnader Kemisk-tekniska varor Tryckimpregnerat trä Keramiska varor Golvmaterial Tapeter Innertak- och väggsystem Färg Dörrar, fönster och glasvaror Elinstallationsmaterial Rör och teknisk armatur. Som tidigare nämnts är det ett stort antal produkter som används i ett byggprojekt. Det är i praktiken omöjligt att samla in BVD:er för alla dessa produkter. Byggherren måste därför bestämma sig för vilken detaljeringsnivå han vill ha och ange omfattningen på insamlingen av BVD:er. Den här redovisade listan är inte ett generellt svar på vilka produkter man bör begära in BVD:er för. Vägledande kan vara att fokusera på produkter som används i stora kvantiteter eller kan bedömas ha stor miljömässig betydelse t ex kemisk-tekniska produkter – ”allt som levereras i dunk, tub eller flaska”

21 Materialhantering Krav: Förteckning över kemiska produkter
Säker förvaring av kemiska produkter och bränslen Skydd mot mekanisk påverkan, fukt, temperatur, vatten Skydd av drivmedelstankar Skydd av ventilationskanaler Skydd av kanaler i hålbjälklag Kriterierna för materialhantering ställer krav på att entreprenören ska Föra förteckning över de kemiska produkter som används i projektet. Se till att det finns en säker förvaring av kemiska produkter och bränslen Byggvarorna ska skyddas mot mekanisk påverkan, fukt, temperatur och vatten (regn) Skydda drivmedelstankar Skydda ventilationskanaler (locka dem under transporten och vid mellanlagring, hålla dem rena under byggtiden) - Skydda kanaler i hålbjälklag på motsvarande sätt som ventilationskanaler.

22 Kemiska produkter Kemiska produkter o bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill eller läckage till mark, vatten och avlopp förhindras. Kriterierna ställer krav på att kemiska produkter o bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill eller läckage till mark, vatten och avlopp förhindras. Innebär bl a att drivmedelstankar ska skyddas mot påkörning.

23 Skydd av material Material ska skyddas mot
I ett byggprojekt hanteras stora mängder material. Många av materialen är känsliga för vatten, värme, sol, kyla mm. Det handlar om stora ekonomiska värden och risker för innemiljön om vi bygger in material som skadats av t ex fukt.

24 ByggaF-materialet finns att ladda ner från www.fuktcentrum.lth.se
En metod för fuktsäker byggprocess Inarbetas i verksamhetssystem samt kvalitets- och miljöplan. Anpassas till projektet Byggherrens ansvar! Kriterierna är uppbyggda omkring ByggaF – En metod för en fuktsäker byggprocess. ByggaF har utvecklats i ett samarbete mellan Fuktcentrum och SP. Kretsloppsrådet har medverkat i processen. Materialet täcker in processens alla skeden från program till förvaltning och brukande. ByggaF-materialet består av ett antal dokument och rutiner som bör inarbetas i företagens kvalitets- och miljöledningssystem. Självklart måste dokument och rutiner anpassas till det aktuella projektet. ByggaF pekar tydligt ut att det är byggherrens ansvar att en fuktsäker byggprocess. ByggaF-materialet finns att ladda ner från

25 Fuktsäkerhet Krav på: Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning
Fuktsäkerhetsprojektering Fuktplan Fuktronder Fuktmätning Dokumentation! Krierierna och ByggaF-materialet lyfter fram ett antal viktiga punkter som måste beaktas i byggprocessen. Kriterierna ställer krav på Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsprojektering Fuktplan Fuktronder Fuktmätning Dokumentation!

26 Byggavfall Syftet är att: Minimera byggavfallet
Avfallet ska källsorteras

27 Byggavfall Projektering för att Mängd avfall/kvm minimera avfall
Avfallssamordnare Mängd avfall/kvm Andel avfall till deponi Källsortering av avfall – basnivå enligt Kretsloppsrådets riktlinjer

28 Riktlinjer för avfallshantering
Avfallshantering vid byggande och rivning – Kretsloppsrådets riktlinjer Del av ”Miljöprogram 2010” Branschstandard

29 Avfallsmängder Mängd avfall per kvm, normalt ca 20 – 25 kg/kvm BTA.
Andel av avfallet som får gå till deponi. Bör ej vara högre än 20 %. Sikta på < 10 %. Målen styrs av ekonomin - projektets karaktär och hur avfallshanteringen är organiserad

30 Inneklimat/ventilation
Krav: Funktionskrav för ventilation, luftkvalitet och termiskt inneklimat ska upprättas Mät- och kontrollprogram ska upprättas och genomföras Kontroll OVK, radon, vid idrifttagning (lagkrav)!

31 Innemiljö Solinstrålning Innetemperatur Fönsterkvalitet
Undvik övertemperatur sommartid!

32 R 1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimat
Funktionskrav Använd R1: an för upprättande av funktionskrav för Luftutbyteseffektivitet Temperatur i luft och på ytor Operativ temperatur Luftflöden Emissioner Partiklar R 1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimat

33 Dagsljus och belysning
Dagsljusfaktorn ska vara minst 1 % (lagkrav). Dagsljusfaktorn visar hur stor andel av dagsljuset man kan tillgodogöra sig. Här mäts dagsljusfaktorn inomhus och utomhus!

34 Magnetiska fält uppstår kring t ex kraftledningar och transformatorer
Syftet är att den magnetiska flödes- tätheten ska vara svag. Magnetiska fält uppstår kring t ex kraftledningar och transformatorer

35 Transporter Syftet är att minimera: Energianvändningen
Utsläppen av växthusgaser

36 Ytterligare krav? Vägverket, Stockholms, Göteborgs och Malmö stad har utvecklat ytterligare krav som kan ställas på transporter

37 Förvaltning Syftet är att förvaltaren ska få den information som behövs för en miljöanpassad förvaltning av byggnaden Byggnadens stora miljöpåverkan kommer i förvaltningsskedet. För att förvaltningen ska bli så effektiv som möjligt – underhållet utföras i rätt tid och

38 Dokumentation Spårbarhet Kontroller och mätningar
Inbyggda material och produkter Byggvarudeklarationer Säkerhetsdatablad

39 Uppdaterade miljöplaner
Entreprenören ska senast vid slutbesiktning överlämna uppdaterad Miljöplan bygg Miljöplan el Miljöplan Målning Miljöplan Ventilation Miljöplan…… Dokumentation ska överlämnas senast två veckor före slutbesiktning

40 Drift- och underhåll Entreprenören ska överlämna drift- och underhålls- instruktioner: Skötselplan, grönytor Driftinstruktioner Driftinstruktioner, ventilation Underhållsplan Entreprenören och konsulten ska introducera driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper

41 Brukarinformation Syftet är att brukaren ska få den information som behövs för en miljöanpassad användning av byggnaden

42 Information om miljöanpassat brukande
Brukarinformation Krav på information om Energi- och vattensparande Skötsel av golv- och väggmaterial Användning av ventilationssystem Skötsel av vitvaror Hantering av avfall! Information om miljöanpassat brukande