Våra grannspråk Norska, danska, finska, isländska, färöiska, grönländska och ”skandinaviska”

En presentation över ämnet: "Våra grannspråk Norska, danska, finska, isländska, färöiska, grönländska och ”skandinaviska”"— Presentationens avskrift:

1 Våra grannspråk Norska, danska, finska, isländska, färöiska, grönländska och ”skandinaviska”

2 Vilka nordiska länder finns i vårt klassrum?
Grönland Vilka nordiska länder finns i vårt klassrum? Har du träffat någon från ett annat nordiskt land? Är det något av språken i Norden som är lättare att förstå än andra? Varför just det språket tror du? Island Färöarna Finland Norge Åland Sverige Danmark

3 Rester av nordiska i engelskan:
Språken är släkt Rester av nordiska i engelskan: Syster – sister Husbonde – husband Ägg – egg Vindöga – window (fönster) Kaka – cake Urnordiskan – vårt gemensamma språk Vikingatiden, ca Spred ut språket Norska vikingar åkte till England, Irland, Island och Färöarna Svenska vikingar reste till Ryssland Danska vikingar reste till England och Frankrike Språk förändras Resor, politik och nya gränser påverkar

4 Skandinaviska? Vad är det?

5 Varför får inte finskan vara med?
Finskan är inte ett nordiskt språk, det är ett språk i Norden… Det är därför finskan blir så svår att förstå för oss jämfört med norska och danska.

6 Enligt Google Translate står det ungefär: Svenska och danska domstolar påverkas av dopet

7 Isländska Mest lik urnordiskan Språk och politik Ligger mer isolerat
Mest lik urnordiskan Språk och politik Tillhörde Danmark fram till 1918 På landet talade man isländska, i stan danska Självständigheten gjorde att man ville prata gammaldags isländska Ligger mer isolerat Lånar inte från andra språk som vi gör

8 Isländska bokstäver Þ/þ Ð/ð Diftonger, exempelvis ó och á
Uttalas som th-ljudet i engelskans thing Ð/ð Uttalas som th-ljudet i engelskans this Diftonger, exempelvis ó och á Dubbelvokaler ó uttalas ou á uttalas au Islänningarna gillar inte lånord… Bibliotek = bókasafn (boksamling) Kontor = skrifstofa (skrivstuga) Pass = vegabref (vägbrev) Margarin = smjórlíki (något som liknar smör)

9 Enligt google translate betyder det ungefär:
Sen kom jag plötsligt att få syn på en man i medelåldern. Han gick ner för de regnvåta trapporna vid ett av husen. I följe med honom var hans son, en pojke på ungefär tjugo. Sonen var mörkhårig med vågigt hår. Han hade en kort skinnjacka med mörk päls, men fadern var klädd i lätt vindjacka och vida, rena arbetsbyxor.

10 Isländskt namnskick Hur gör vi i Sverige?
Vilka andra sätt känner ni till? På Island kan varje familjemedlem ha ett eget efternamn. Man lägger till ”son” eller ”dóttir” till sin pappas förnamn Vad skulle du heta om du varit född på Island? Jón Pállson Frida Sigurðadóttir Sindre Jónsson Jóhanna Jónsdóttir

11 Norska Lättare än danska?
Lättare än danska? Uttalar fler stavelser än danskar Norge var i union med Danmark från 1380 till 1814 Skriftspråk: danska Talspråk: blandat norska och danska Många dialekter Egen stat = eget språk Skriftspråket närmade sig talspråket

12 Bokmål och nynorsk Bokmål Nynorsk Som gjort för språk-bråk
Talades i städerna Byggde på danskan Nynorsk Talades på landsbygden Ansågs som ”riktig norska” Som gjort för språk-bråk Idag två jämställda språk De flesta talar bokmål 10-15 % nynorska

13 Är det någon av texterna som är lättare att läsa? Vilken och varför?
Bokmål Diskutera: Är det någon av texterna som är lättare att läsa? Vilken och varför? Nynorsk

14 Likt och olikt Engelska lånord precis som vi
Svenska lånord, ofta slang Ex: kjendis och kompis Ä/ä = Æ/æ Ö/ö = Ø/ø

15 Falska vänner i norskan
Artig By Fly Rar Sinne Stygg Piggsvin (hulepinnsvin Svenska rolig, kul stad flyga konstig, underlig ilska ful igelkott piggsvin)

16 Danska Danska har talats i nästan alla nordiska länder Norge Sverige
När det var union Sverige I Skåne, Halland och Blekinge Färöarna Idag en del av Danmark, men med självstyre Danska är andraspråk i skolan Grönland Idag en del av Danmark med självstyre, ca 14 % danska

17 Likt och olikt Skriftspråket liknar gammal svenska
Stor skillnad när man talar Konsonanter ”görs om” Använder engelska lånord utan anpassning (direktlån) Ex: weekend, computer Ä/ä = Æ/æ och Ö/ö = Ø/ø Andra exempel på skillnader i uttal: Inga sje- eller tje-ljud Sked uttalas s+k+ed Långt a blir nästan ä Bade (bada) och have (trädgård)

18 Falska vänner i danskan
Betjent Hurtig frokost forstørre Semester Slem Snor Blød Karakter Værelse Svenska poliskonstapel snabb lunch förstora termin stygg, elak snöre mjuk betyg rum

19 Räkna på danska? Ental framför tiotal, som i tyskan
Seksogtyve = tjugosex Upp till fyrtio räknar danskar som vi Tyve, tredive, fyrre = tjugo, trettio, fyrtio Efter fyrtio börjar danskar räkna med tjog, dvs tjugotal Femtio = halvtreds Halvtreds = halv tre (2,5), dvs två och ett halvt tjog (2,5 x 20 = 50) Heter egentligen halvtredssindtyve där sind betyder gånger. Alltså halvvägs-till-tre-gånger-tjugo Tres = tredsindtyve, dvs 3 x 20 = 60 Halvfjerds = halv fyra, 3,5 x 20 = 70 Räkna på danska?

20 Liten ordlista: Køkkenvindue = köksfönster Haven = trädgård Naboe = granne Hegnet = staket Trillebøren = skottkärra Fuglebrættet = fågelbord Kigger = tittar, kikar Snebold = snöboll Rykker = försvinner Hul = hål Laver = gör Marts = mars

21 Färöiska och grönländska
Tillhör båda Danmark Har självstyre Danska som andraspråk