RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE (RFS)

En presentation över ämnet: "RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE (RFS)"— Presentationens avskrift:

1 RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE (RFS)
Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

2 Många har kontaktperson eller kontaktfamilj
Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen barn 0-20 år Statistik saknas om vuxna Källa: Socialstyrelsen, Barn och unga – insatser år 2008

3 Många har kontaktperson eller kontaktfamilj
Antal personer som har insatsen enligt LSS har kontaktperson har korttidsvistelse (bl.a. stödfamilj) 3 500 får personlig assistans Källa: Socialstyrelsen, Personer med funktionsnedsättning – insatser enligt LSS år 2008

4 Vem får insatsen? Ansöka själv Någon annan ser behovet
”Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter ” Socialtjänstlagens § 6 sista stycket. Ansöka själv Någon annan ser behovet

5 Personkretsarna i LSS Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personkrets 2 omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom Personkrets 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

6 Många tillhör personkrets 1
Personkrets 1 - den största gruppen till antalet insatser av de tre personkretsarna. De vanligaste insatserna för personkrets 1 är daglig verksamhet, bostad med särskild service för vuxna samt kontaktperson.

7 Socialtjänsten rekryterar
Varför vill du ta ett uppdrag? Din egen livssituation Intressen och möjligheter Kontroll i belastningsregistret Hembesök (för kontaktfamiljer)

8 Hur ser avtalet ut? När och hur ofta, hur länge?
Utvärdering varje halvår Försäkrad? Tystnadsplikt (sekretesslagen) Anmälningsskyldighet Etiska riktlinjer

9 Samspel och bemötande Respekt för personligt och privat
Inte göra för mycket Möta aggressivitet och rädsla Bära förtroenden Etiska riktlinjer

10 Förebygga, avlasta och stödja
Vara ett stöd för barnet, tonåringen eller den vuxne Vara lyhörd för den enskildes behov och önskningar Hålla kontakten regelbunden Visa respekt Ta vara på och stärka den enskildes egna resurser Verka för ett innehållsrikt och positivt möte

11 Kontaktfamilj Tänk på: Föräldrarna bör ses som en viktig resurs
Ni ska fungera som avlastning för föräldrarna Erbjuda en trygg miljö

12 Kommunen behöver ge stöd
tydligt innehåll i uppdraget vägledning, stöd och hjälp erfarenhetsutbyte och viss utbildning regelbundna uppföljningsträffar ekonomisk ersättning hjälp att göra ett bra avslut kontinuerlig information till människor med funktionshinder och deras företrädare om rätten till kontaktperson

13 Psykofarmaka Typ Biverkningar Exempel mediciner 1. Sedativa, hypnotika
Ångestdämpande, ro- och sömngivande beroende, dåsighet, yrsel, huvudvärk, koncentrations- svårigheter Rohypnol, Sobril Xanor 2. Antipsykotiska Neuroleptika effekt mot vissa psykotiska symptom som vanföreställ-ningar och hallucinationer trötthet, blodtrycksfall, muntorrhet, viktökning, sexuella funktions-störningar, stelhet. Haldol, Nozinan, Trilafon, 3. Antidepressiva Stämningsreglerande och ångestdämpande - tricykliska muntorrhet, förstoppning, viktökning, huvudvärk, svettningar. Anafranil Tryptizol - SSRI-preparat sömnstörningar, illamående, oro, sexuella problem Fontex, Cipramil, Zoloft 4. Litium Används förebyggande vid manodepressivitet samt vid akuta maniska skov ökad urinmängd, ökad törst, viktökning Lithionit

14 Autistiska tillstånd Autistiskt (Kanners) syndrom Aspergers syndrom
Andra autismliknande tillstånd Autismspektrumstörning utan närmare specifikation