Varför finansiell samordning?

En presentation över ämnet: "Varför finansiell samordning?"— Presentationens avskrift:

1 Varför finansiell samordning?
Vilket problem skall Vi hantera? - Individers behov av rehabilitering tillgodoses inte - Samhällets resurser används inte kostnadseffektivt

2 Varför är det så? Rehabiliteringsansvaret är uppdelat på flera aktörer
Oklart ansvar Gemensamma metoder saknas Olika mål för myndigheterna Informationsbrister mellan myndigheter Ekonomiska incitament saknas

3 Försäkringskassa Arbetsförmedling Kommun Landsting Budget och redovisning i myndigheter Samordningsförbund Budget och redovisning i ett samordningsförbund

4

5 Vad säger lagen? Motiv och syfte
Finansiell samordning mellan olika aktörer inom rehabiliteringsområdet ska underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete.

6 Vad säger lagen? Målgrupp
Människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Cirka 5 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

7 Vad säger lagen? Åtgärder Finansiering av insatser inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde med syfte att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Viktigt att även förebyggande åtgärder kan komma till stånd inom ramen för den finansiell samordning

8 Vad säger lagen? Ledningen för den finansiella samordningen En gemensam och självständig beslutsfunktion: • Samtliga parter är representerade (medlemmar i förbundet) • Fattar beslut i eget namn • Kallas Samordningsförbund

9 Vad säger lagen? Samordnings förbundets uppgifter
- Besluta om hur tillgängliga medel skall användas - Besluta om mål och riktlinjer - Finansiera de rehabiliteringsinsatser som d e samverkande parterna tillhandahåller - Stödja samarbetet mellanparterna - Svara för uppföljning och utvärdering - Upprätta budget och årsredovisning Ej fatta beslut som avser myndighetsutövning.

10 Vad säger lagen? Samverkansparternas uppgifter Beslutar om insatser till enskilda personer. Samverkansparterna behåller sitt rehabiliteringsansvar för den enskilde. Myndighetsutövningen ligger kvar på respektive part.

11 Samordningsförbundets ledamöter
De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

12 Arbetssätt inom DELTA

13 Vad har vi gjort? Kartlagt behov
Förslag beretts i gemensam beredningsgrupp Organiserat verksamheter utifrån behov Samlokaliserat myndigheter Förstärkt med kompetens Utvärderat – verksamhetsutveckling Implementerat arbetssätt och synsätt

14 Lokala behov fångas genom …
Kartläggning - Stadsdelar / Hisingsgemensamt - Tvärsektoriellt och Tvärprofessionellt - Gemensam beredning Ansökan

15 Ansökan IDÉ – FASEN 1. UTGÅNGSPUNKTER 2. MÅL 3. BEHOVSGRUPP
4. AKTIVITETER

16 Ansökan ANSÖKAN 5. PROJEKTSTYRNING - ORGANISATION
6. PROJEKTETS RELATION TILL ANDRA VERKSAMHETER 7. RESURSER 8. TIDPLAN FÖR PROJEKTET 9. HUR UTVÄRDERAS PROJEKTET 10. HUR IMPLEMENTERAS VUNNA ERFARENHETER KONTAKTPERSONER

17 Samordnings-förbundet
Organisationsschema Arbets-förmedlingen Kommun Landsting Försäkrings-kassa Samordnings-förbundet Tjänsteman Berednings-grupp Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter

18 Vad är ansvarig tjänstemannens roll?
Har ansvar för beredning av ärenden tillsamordningsförbundet Ansvarar för verkställande av beslut Är sammankallande i beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå

19 Vad är beredningsgruppens roll?
Utgör ett stöd för den ansvarige tjänstemannen Återföra information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen Skapar förutsättningar för samarbete mellan handläggare där samverkan behövs Identifierar behov av samverkansinsatser Skapar förutsättningar för implementering i den egna organisationen

20 Medel kan ansökas för Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

21 Teamarbete Team Gemensam planering Gemensamt Gemensamma synsätt
metoder Gemensamt synsätt Team som möter individen I samma lokaler Samlad kompetens Gemensam tid

22 Samarbeta Job ready Traditionellt Arbetsför DELTA Anställningsbar
Fysisk, social, psykisk/ intellektuell förmåga DELTA Anställningsbar Yrkeskomp, språk, Social komp, ålder

23 Helhetssyn Förmåga att se individens samlade behov
Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

24 Hur utveckla en helhetssyn?
Gemensamma mål Samlokaliserade Tar tid Stöd - professionellt - processtöd

25 Ett gemensamt välfärdsarbete – Ledningens roll
Reguljär verksamhet Centralt styrt Sektoriellt organiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad

26 Ledare i samverkan Utveckla och stöd effektiva processer och strukturer för samverkan Hantera konflikter som kan uppstå mellan olika intressen, värderingar och kulturer Hantera skillnader i makt och inflytande mellan organisationerna Hantera situationer dör det råder brist på förtroende och dubbla lojaliteter

27 Ledarskap i samverkan Arbetssätt Nya metoder Samlokalisering
Gemensam handlingsplan Kollektiva minnen Gemensam beredning Gemensam utvärdering Processtödjare

28 Organisation Gemensam budget Mål Styrgrupp Teamarbete Samordnare

29 Mall för självvärdering
Projektets förutsättningar Hur drivs processen? Resultat/ Effekter DELTAGARNA PERSONALEN ORGANISATIONEN

30 Vad man gör? Hur man gör det? Varför man gör som man gör?
Reflektion kring: Vad man gör? Hur man gör det? Varför man gör som man gör?

31 Erfarenheter av finansiell samordning
För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen

32 Erfarenheter av finansiell samordning
Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling

33 Erfarenheter av finansiell samordning
Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvarsgränser

34 Förutsättningar för implementering
Förstå Kunna Vilja

35 Implementeringsalternativ
Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.    

36 Implementeringsalternativ
Strukturell implementering Det fjärde innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. Professionell implementering Det tredje innebär att man inom en aktivitet har tagit fram nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.

37 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)