Framtida frågor Nytt från miljömålsarbetet

En presentation över ämnet: "Framtida frågor Nytt från miljömålsarbetet"— Presentationens avskrift:

1 Framtida frågor Nytt från miljömålsarbetet
Nytt från internationella- och EU-arbetet med luftföroreningar Framtida forskningsfrågor Ulla Bertills, Naturvårdsverket Miljömålsarbetet och internationella arenan sätter lite agendan för forskningsfrågorna

2 Nytt från miljömålsarbetet

3 Miljökvalitets- målet
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Ny bedömningsgrund Delmål har ersatts av preciseringar Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Påverkan genom skogsbruk Tillstånd i sjöar och vattendrag Tillstånd i mark Etappmål Preciseringar och etappmål föreslagna.Beslut möjligen i december. Delmålen för utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider har inte ersatts med precisering. Skogsbrukets försurningpåverkan finns med

4 Ny bedömningsgrund ● Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020 ● Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020 ● Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel Miljökvaliteten behöver inte uppnås till Det räcker om förutsättningarna finns på plats.

5 Precisering 1 Påverkan genom atmosfäriskt nedfall
Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor överskrider inte den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten i någon del av Sverige Internationella dimensionen

6 Precisering 2 Påverkan genom skogsbruk
Skogsbrukets försurningspåverkan understiger den nivå som rådde år 2000 och i känsliga områden motverkas den försurning som orsakas genom uttag av biomassa utöver stamved

7 Delmål 1 Precisering 3 Tillstånd i sjöar och vattendrag
År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och 15 procent av sträckan rinnande vatten vara drabbade av försurning som orsakats av människan Delmål 1 Precisering 3 Tillstånd i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660)

8 Tillstånd i mark Delmål 2 Precisering 4
Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats Delmål 2 Precisering 4 Tillstånd i mark Försurning av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och skadar inte den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem

9 Förslaget etappmål-internationellt arbete
Senast år 2014 har Sveriges insatser bidragit till att EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det sk takdirektivet Viktiga utgångspunkter för den svenska förhandlingspositionen är de europeiska utsläppsminskningar som behövs för att skapa förutsättningar att nå de svenska miljökvalitetsmålen och möjligheterna att begränsa de inhemska utsläppen. Senast 2014 har Sveriges insatser bidragit till att det nya Göteborgsprotokollet under FN:s luftvårdskonvention har lett till att protokollet ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft. Sverige bör skyndsamt ratificera det nya Göteborgsprotokollet och internationellt verka för att andra länder, inte minst de som inte är medlemmar i EU, också skyndsamt ratificerar Göteborgsprotokollet. Miljömålsberedningen, giftfri miljö, avfall, biologisk mångfakd

10 Föreslaget etappmål om sjöfart
Senast år 2016 har svenska insatser nationellt och internationellt bidragit till att utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön minskar. Möjligheterna att införa ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen av luftföroreningar från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön bör utredas.

11 Nytt från internationella arbetet med luftföroreningar

12 Luftvårdskonventionen, LRTAP
Reviderat Göteborgsprotokoll Ska enligt plan vara klart i april 2012 Nya utsläppstak (SO2, NOx, NMVOC, NH3, PM 2,5) ”Dåliga tider för långtgående avtal på miljöområdet” Svåra ekonomiska läget gör att det är svårt att få gehör för miljöfrågor. Dåliga tider för långtgående avtal.

13 EU:s luftvårdspaket 2013 Översyn av den tematiska strategin för luft från 2005 Revidering av Takdirektivet (NECD) Uppdatering av luftkvalitetsdirektivet Kopplingen luft-klimat (co-benefits) Takdir. Nu till 2010 – So2, nox, kolväten, ammoinak Luftdirektivet-gränsvärden halter i luft. , bestämmelser om när åtgärdsprogram ska bvara framtagna

14 Framtida forskningsfrågor

15 Behov för miljömålsarbetet- skogsmark
Nya indikatorer och kriterier: skogsbrukets försurningspåverkan, försurning av skogsmark (?) och överskridande av kritisk belastning i skogsmark (?) Påverkan av ett förändrat klimat, CLEO Vad händer med markprocesserna under återhämtningsfasen? Ekosystemtjänster i kronor Kvantifiering av skogsbrukets försurningsbidrag och påverkan

16 Behov för miljömålsarbetet – sjöar & vattendrag
Försurade sjöar Behov för miljömålsarbetet – sjöar & vattendrag Bättre uppskattning av andel försurnings- påverkade vattendrag Vilka sjöar vi bör fortsätta kalka? Orsak till höga halter oorganiskt aluminium Effekter av ökat uttag av biomassa, ökad kvävegödsling och askåterföring på försurningstillståndet i ytvatten och grundvatten Skogsbrukets försurningspåverkan- ny kunskap på senare tid om ex effekter av stubbrytning, men effekter i ytvatten oklart

17 Källa:Skogsstyrelsen
Uttag av GROT samt återföring av aska. Anmäld areal ligger högre än faktiskt uttag. Dels beror detta på att en viss andel aldrig tas ut och dels på att anmälan ligger före i tiden. Källa:Skogsstyrelsen

18 Vilka effekter kan ökad kvävegödsling ge på försurningstillståndet?
Gödslad areal skogsmark (ha) 2000 24 000 2009 55 000 2010 80 000 Skogsstatisk årsbok

19 Internationella arbetet – behov av underlag
Vi behöver cost-benefit analyser kopplat till försurning och övergödning Fokus nu på hälsoeffekter Höga krav ställs nu på modellerna när den försurande depositionen minskat kraftigt. Vi är nu inne på finlir! Ex. Överskridande av kritisk belastning i skogsmark

20 Frågor som varit långsiktigt besvärliga
Vittring (ex påverkan av ökad temperatur och ökad fuktighet) Baskatjondeposition Kopplingen mellan mark, markvatten och ytvatten När börjar marken läcka kväve? Vittring-alltid stor osäkerhetskälla vid försurningsbedömning Vid beräkning av överskridande av kritisk belastning- baskatjoner viktiga. Baskatjoner saknar bra underlag för särskilt torrdeposition av BC. Data för totaldeposition finns bara för Förbättra torrdepositionsberäkningar i MATCH-modellen, nya mätdata med ny metodik (strängprovtagare)

21 Försurningsfrågan är fortfarande aktuell i Sverige och kommer att vara det en bra tid framåt!
Försurningen är inget problem idag! Försurningsfrågan är död!