Ett nytt sätt att se världen på – 1800.

En presentation över ämnet: "Ett nytt sätt att se världen på – 1800."— Presentationens avskrift:

1 Ett nytt sätt att se världen på. 1650 – 1800.
Upplysningen. Ett nytt sätt att se världen på. 1650 – 1800.

2 Feodal-ism Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Kunskaps-monopol Europeisk organisation

3 Utvecklingen under 1500 – 1650. Vad händer?
Vilka konsekvenser får det? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder krigar. Bönderna blir viktiga i politiken. Städerna växer fram. Kyrkans enighet splittras. Kyrkan hade fel. Skatteintäkter måste samlas in av Kungen. Adeln måste underordnas Kungen. Handel blir viktigare ekonomiskt.

4 När 1600-talet börjar så…… Om Kyrkan hade fel?
Då kan man kanske ifrågasätta Gud? Och då kanske inte Kungen har fått makten av Gud? Då kanske någon annan än Kungen kan styra landet?

5 Dessa tankar ger upphov till tanken på NATURRÄTTEN.
OM Gud inte finns – vilka rättigheter har jag då? Har människan vissa rättigheter givna av Naturen? Finns det alltså ett människovärde? Vad är det i så fall?

6 Kan människan styra sig själv?
Vad är det som gör en människa lämplig att styra en stat? Är det GUD? Kyrkan? Folket? Förnuftet? Uppfostran? Filosofer som skriver ner sina tankar kring detta. Tidigare hade de bränts på bål som kättare, nu kunde de verka fritt.

7 Varför börjar Upplysningen?
I England hade textilindustrin och handeln vuxit sig starkare och starkare under 1600-talet. Alltså börjar Upplysningstanken där. Den Naturvetenskapliga revolutionen. Upptäktsfärderna hade bevisat att Jorden inte var platt eller i centrum utan att Jorden snurrade runt Solen. Kopernikus hade kommit fram till detta genom att göra empiriska försök. Experiment och laboratorier användes, inte Bibeln. Politiska förändringar. I England hade Parlamentet tagit makten i Den Ärorika Revolutionen Kungen hade halshuggits, och världen rasade inte samman. Städerna och handelsmännen utgjorde en ny klass som bevisade att det inte kan vara Gud och Kungen som gör att människor blir framgångsrika, utan hårt arbete och personlig skicklighet.

8 John Locke (1632 -1704) Mot kungligt envälde.
Individen har vissa rättigheter. Staten ska skydda dessa rättigheter. Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Staten bekräftar lag och rätt. Social Contract. Makten delas Om Staten inte gör rätt så REVOLUTION.

9 Thomas Hobbes (1588 – 1679) För kungligt envälde.
Individen kan inte ta ansvar. Staten ska skapa rätt och fel Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Staten skapar lag och rätt. Makten kan inte delas Folket ska läras vad som är rätt och fel.

10 Individen har vissa rättigheter. Individen kan inte ta ansvar.
Mot kungligt envälde. För kungligt envälde. Individen har vissa rättigheter. Individen kan inte ta ansvar. Individen kan inte ta ansvar. Staten ska skapa rätt och fel Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Det finns alltså ETT RÄTT utan Gud. Staten bekräftar lag och rätt. Staten skapar lag och rätt. Makten delas Makten kan inte delas Om Staten inte gör rätt så REVOLUTION. Folket ska läras vad som är rätt och fel.