Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov

En presentation över ämnet: "Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov"— Presentationens avskrift:

1 Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov
SPF-styrgruppsmöte Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov

2 Samhällsbyggnadsprocessen
- sedd som ett flöde Bygglov Fastighetsbildning Idé Detaljplan Grundkarta Byggande Inflyttning De följande bilderna är en bakgrund till varför det är viktigt för oss att arbeta med digital samverkan i samhällsbyggnadsprocessen

3 Uppenbara beroenden Utan digital grundkarta – ingen digital detaljplan
Utan digital detaljplan – inget digitalt bygglov Utan digital detaljplan – mer tidsödande och dyrare fastighetsbildning Utan digital ärendehantering – inga möjligheter att erbjuda medborgaren e-tjänster för att följa sitt ärende

4 SPF - sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess
SPF - sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket SPF:s arbetsområde Boverket Lantmäteriet SPF Mål: Att Sverige år 2015 hanterar planläggning och fastighetsbildning som en sammanhållen rättssäker och effektiv process. Programmet har två fokusområden Genomförbara planer Digital samverkan

5 Vad är det vi pratar om? Litet siffror
Ca nya detaljplaner per år Hur många av dessa berörs av genomförandefrågor? Ca nybildade fastigheter per år Ca av dessa ligger inom detaljplan Ca om man räknar med ÄDP, ÄOB, OB och FP Alla som ska bo och förvalta marken berörs av fastighetsjuridiska frågor

6 SPF - sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess
- ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Vi vill att Alla fastighetsjuridiska frågor ska komma upp tidigt Alla planer som upprättas ska - utan särskild tolkning - vara realiserbara Planeringen ska ske i ett rakt flöde utan onödiga omtag Hur fastighetsbildare och planförfattare jobbat ihop eller inte har varierat över tiden. Under senare tid har dock arbetet varit ganska åtskilt. Först gör planeraren planen och sen så tolkar fastighetsbildaren den och genomför de fastighetsrättsliga delarna så som att dela upp marken i olika fastigheter och bildar rättigheter och gemensamhetsanläggningar. Givetvis kommer fastighetsbildaren in i samrådsskedet men då kan det vara svårt att få med alla synpunkter då planen då redan kan vara ”färdigtänkt”. Detta arbetssätt är oftast inte effektivt ur tids- eller resurshänsyn. Det har även framhållits från exploatörer att ”det spelar ingen roll hur snabba processerna är var och en för sig utan de måste ligga parallellt så att genomförandefrågorna analyseras redan i planskedet.”

7 SPF - sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess
- ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Gemensam process och vägledning finns på I SPF har vi analyserat hur processerna kan löpa parallellt och hur fastighetsbildaren bör och kan komma in tidigare i planprocessen.

8 Olika vägar att nå målet
Olika former för tidig medverkan av fastighetsbildaren i planprocessen Tidig ansökan om förrättning Medverkan av fastighetsbildaren i planarbetet

9 Parallella processer Förnyelseprojekt i Nykvarns centrum

10 Så här kan man jobba effektivt med gällande lagstiftning idag
Så här kan man jobba effektivt med gällande lagstiftning idag. Det viktiga är att processerna samverkar i tidiga skeden. Detaljplanerarna måste veta vad fastighetsbildarena behöver, för att slippa onödiga omtag

11 Parallella processer Fastighetskonsekvenskarta (FKK)

12 Parallella processer Fastighetsbildning Förrättningskarta (KA1)

13 SPF FSBS:dagarna En sammanhållen process för detaljplanering och fastighetsbildning bygger på digital informationsförsörjning genom hela processen. Den information som skapas genom den digitala processen ska sedan kunna vidareanvändas i en fortsatt digital bygglovprocess.

14 Tjänstebaserat informationsutbyte
Katalogtjänst Grundkarta Beställning via tjänst Informationsägare Informationen skickas innebär att information kan utbytas maskin-maskin via en tjänst mellan olika organisationer och mellan olika processer. Information om tjänsten och var den produceras återfinns i tjänstebeskrivningen, villkor för nyttjande m.m. återfinns i tjänstekontraktet. Den modell som enligt E-delegationen ska användas för digital samverkan inom offentlig förvaltning är tjänstebaserat informationsutbyte med hjälp av standardiserade gränssnitt Användningen av standardiserade gränssnitt möjliggör ett effektivt informationsutbyte med ett minimum av tekniska, organisatoriska och verksamhetsmässiga beroenden mellan verksamheterna. Det betyder att konsumenten inte behöver ha kännedom om de tekniska implementeringsdetaljer som producenten använder för att skapa tjänsten. Omvänt gäller att producenten inte behöver veta hur konsumenten använder informationen eller vilken teknik den tar stöd av. Både producenten och konsumenten ska ha frihet att organisera sig så som det bäst passar den egna verksamheten och båda har möjlighet att välja IT‑stöd och uppgradera IT-stödet helt oberoende av omgivningen. Kund

15 Verksamhet A konsument Verksamhet B producent Tjänstebeskrivning

16 Demonstratorerna visar hur det fungerar idag – men också vad som behöver förbättras
Demonstratorerna visar hur digital samverkan kan förverkligas med dagens teknik och dagens informationsresurser Digpro Solutions AB & CGI med Stockholms stad S-GROUP Solutions AB & EDP Consult AB Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q) Vianova System Sweden AB med Skövde kommun

17 Våra erfarenheter om – Information ska tillföras processen
Finns delvis, men svårfunnen inte självklart tillgänglig – måste köpas inte lätt att hantera inte strukturerad så den lämpar sig för återanvändning har kvalitetsbrister saknar vanligen kvalitetsdeklarationer Informationsansvaret är inte anpassat för digital samverkan

18 Våra erfarenheter om – Tankar och åsikter ska utbytas i samråd och yttranden
Fungerar väl inom avgränsade verksamheter - ”öar” Förutsätter samma IT-system eller samma familj av systemlösningar Finns inte lösning för utbyte mellan stat och kommun Ärendehanteringssystem kan inte byta information sinsemellan. Det saknas generella lösningar för integration.

19 Våra erfarenheter om – Beslut ska fattas och expedieras
Fungerar inom kommuner. Eleganta lösningar i flera demonstratorer Fungerar inte mellan stat och kommun saknas författningsstöd saknas begreppsdefinitioner för centrala begrepp som t.ex. ärende administrativt betungande (skriv ut på papper, skicka med post, digitalisera på nytt genom skanning) Signering – eller inte? Tveksamhet vad som gäller för digital arkivering

20 Våra erfarenheter om – Information ska tillhandahållas till nästa steg
Kommunens informationsansvar för planinformation är inte anpassat för digital samverkan Finns som analoga handlingar och i digitala bildformat Finns inte som strukturerad information lämpad för digital vidareanvändning i - bygglov - fastighetsbildning - projektering - förvaltning - statistik och analys för uppföljning RIGES: Härnösand, Sundsvall, Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik

21 Med medborgaren i centrum
Sök och FÅ bygglov

22 Broar behövs för digital samverkan
Vi måste förstå varandra (begrepp och informationstjänster) Vem är du? (e-legitimation, e-signering) Hur ska vi prata med varandra (gränssnitt)

23 Rapporter Effektivare samhällsbyggnadsprocess, ”från ide till färdig byggnad” med hjälp av digital teknik - Fyra praktiska exempel avseende detaljplan och fastighetsbildning Boverkets rapport 2013:28 Digital samverkan – exemplifierad genom samordnad detaljplanering och fastighetsbildning Boverkets rapport 2013: 29

24 Regional Innovativ GIS- och E-tjänstsamverkan
Samarbetsprojekt mellan 5 kommuner I Västernorrland. Beslut från Tillväxtverket för stöd från regionala utvecklingsfonden. Projektstart i januari 2011 Projekttid

25 SIS TK 501 - Användningsfall
För en viss fastighet kan medborgaren få veta vad denne får bygga/göra på sin fastighet Ja Nej

26 Användning av kvartersmark
B5 Bostäder. Friliggande bostadshus i en våning, ej vind, ej källare. Endast en lägenhet per tomt eller arrendelott. Högsta byggnadshöjd 3 m. Taket ska ges en lutning på max 27 grader.

27 Användning och Utformning
Bostäder Endast friliggande hus Högsta antal våningar Vind får ej inredas Källare får ej anordnas Högsta taklutning i grader Högsta byggnadshöjd i meter B Fril. I 27

28 Applikationsschemat är för programvaruleverantörer!

29 Markreglerande bestämmelser Naturliga förutsättningar (geologi etc.)
Bygglov Fastighetsbildning SPF Detaljplaner Översiktsplan Markreglerande bestämmelser Men SPF omfattar bara detaljplan och fastighetsbildning. Det innebär att informationen i lagren markreglerande bestämmelser och översiktsplan inte omfattas av SPF. Naturliga förutsättningar (geologi etc.)

30 Markreglerande bestämmelser Naturliga förutsättningar (geologi etc.)
Bygglov Fastighetsbildning Detaljplaner PBL är Boverkets ansvarsområde. Vi anser att Boverket måste vara färdledande myndighet i ett sådant projekt. Det handlar inte om topografisk geografisk information utan om planerad information. En naturlig uppdelning i ansvar mellan Boverket och Lantmäteriet borde därför vara att Boverket tar ansvar för utveckling av planering i en digital värld – den planerade informationen. Givetvis är Lantmäteriet en viktig samarbetspart men för att illustrera att de inte är en aktiv drivande part är fastighetsbildningen satt inom parentes. Översiktsplan Markreglerande bestämmelser Naturliga förutsättningar (geologi etc.)

31 Topografisk Administrativ Geologisk Kravspecifikationer Standarder
Var finns det lediga tomter där jag får bygga drömhuset? Hur många byggrätter finns kvar? Behöver jag bygglov? Var i landet kan jag bygga x antal lägenheter? Vad för jag göra på tomten? Kravspecifikationer Hur många bygglov har beviljats i år för villor, flerbostadshus etc? Var kan jag etablera min verksamhet? Fastighet Standarder Topografisk Detaljplan Bygglov Administrativ Översiktsplan Geologisk Strandskydd Fornminne Information

32 Digitaliserad plan- och bygglovsprocess
När projektet är klart finns: Ett 20-tal grundläggande informationstjänster Möjlighet gå vidare: Boverket: vägledning, utveckla egna tjänster SKL: underlag för ramupphandling Näringslivet: utveckla tjänster Projektet är i grunden det samma som ni såg i mars. Men med ett bredare scope – vi tar med översiktsplan. Vi ser en tydlig ansvarsfördelning. Syftet är att vi när projektet är klart har beskrivit ett 20-tal grundläggande informationstjänster. Beskrivit dem med avseende på Informationskrav Funktionalitet Datamodell Systemkrav säkerhetskrav När det är gjort kan SKL gå vidare med att ta fram kravspecifikationer för att kunna göra upphandlingar av verksamhets – och ärendehanteringssystem. Boverket kan gå vidare och publicera vägledning om arbete i en digital miljö, hur informationshantering bör gå till för att PBL ska uppfyllas. Vi lämnar åt näringslivet att utveckla tjänster som bygglovshantering etc. Rent praktiskt vill vi arbeta i RIGES-regionen. Där har de erfarenheter som vi behöver. Om vi startar där kan vi tillsammans gå vidare och få fram lösningar som är generella och som kan tillämpas över hela Sverige.

33 Mer information sök på RIGES