enligt Brundtlandkommissionen :

En presentation över ämnet: "enligt Brundtlandkommissionen :"— Presentationens avskrift:

1 enligt Brundtlandkommissionen 1983-1987:
Hållbar utveckling  enligt Brundtlandkommissionen : ”att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” …och vad menas med behov…när övergår det i begär? Hur ska det gå till? …tillgodoser dagens behov… …utan att äventyra kommande generationers …behov.

2 Hållbar utveckling Enligt Riodeklarationen 1992 Ekologisk hållbarhet
Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet ofta även: Kulturell hållbarhet

3 En annan bild av Hållbar utveckling
Socialt, tekniskt och ekonomiskt Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling med ett rättviseperspektiv och ett intergenerationellt (över generationsgränsen) perspektiv. Bild: Ulrika Palme, Chalmers Inte bara miljö Tekniken är ett medel - social välfärd är målet Rättviseperspektiv Ekologin är basen Nord och syd Även med kommande generationer

4 Ännu en bild av Hållbar Utveckling
Ekosystemtjänster Mark Vatten Luft Samhället Natur-resurser Råvaror Ekonomin ”Att tillfredställa våra behov utan att skada det livsuppehållande systemet” Med inspiration från

5 Hållbar utveckling är komplext och kräver helhetssyn!
Bevara naturresurser Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Ekonomisk tillväxt Social hållbarhet Social rättvisa Ekonomisk hållbarhet Källa: Svenska Ekodemiker

6 En annan bild av HU Politiska beslut Företags-beslut
Beslut av tjänstemän i stat, länsstyrelser, landsting och kommuner Privatpersoners val

7 Människan i centrum Hållbar utveckling är ett politiskt begrepp
Vi lägger in olika betydelse i begreppet… …men det är ett antropocentriskt begrepp

8 Nyckelbegrepp Helhetssyn/systemtänkande Rättvisa Demokrati
Jämställdhet Rätt till utbildning Lika rätt till sjukvård Social trygghet ”Steady State Economy” …och många fler…

9 Svårigheter Rättvisa inom generationen
Rättvisa över generationsgränsen Fördelning ”Rebound effect” (på svenska ”rekyleffekt”) Ökad urbanisering Tillväxt/konsumtion ”Stuprörstänkande”

10 Lösningar Etik för ett globalt samhälle Omfördelning
Demokratisering: Internet och den globala kommunikationen Jämställdhet Integrerad planering Länk Blandstaden: Majorna i Göteborg

11 Etik för ett hållbart samhälle
En holistisk antropocentrisk etik tar hänsyn till alla nu levande människors behov, och till kommande människogenerationers behov Intergenerationellt perspektiv Intragenerationellt perspektiv Finns det något alternativ? En (svag) biocentrisk etik tar hänsyn till alla levande varelsers behov, dock i första hand människans En (svag) ekocentrisk etik tar hänsyn till alla levande varelsers behov, samt arters och ekosystems integritet, dock i första hand människans Stenmark, Mikael (2000): Miljöetik och miljövård Miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Studentlitteratur, Lund.

12 Verktyg för (miljö-)systemanalys
GNNP Grön NettoNationalProdukt MFB Material Flow Balance Materialflödesanalys LCA Livscykelanalys LCC Livscykelkostnadsanalys Gröna Nyckeltal/Hållbarhetsindikatorer Ekologiskt fotavtryck MCDA multikriterieanalys Multi Criteria Decision Analysis I = P x A x T (I = M x U x P, John Holmberg, Chalmers) DPSIR Driving forces>Pressures>State>Impacts>Responses Kausaldiagram Källor: Expertgruppen för miljöstudier Länk Institutet för verktygsforskning Länk om LCA Wikipedia om LCA Länk Indikatorer för Hållbar Utveckling Länk Ekologiskt fotavtryck Länk MCDA Länk IPAT Länk DPSIR Länk Fler länkar på vår hemsida Länk

13 MCDA Källa:

14 Vem har ansvaret? Regeringskansliet
Ansvarig myndighet är Miljödepartementet Hållbarhetskommissionen – rådgivande med Reinfeldt som ordförande (avslutades när Sveriges ordförandeskap i EU slutade 2009) Miljömålssystemet med många olika myndigheter med delansvar Fyra frågor i fokus (strategi från 2006): Bygga samhället hållbart Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta den demografiska utmaningen Främja en hållbar tillväxt

15 Hur ska vi kunna mäta hållbar (stads-)-utveckling?
Örebro vs. Stralsund Hur ska vi kunna mäta hållbar (stads-)-utveckling?