Välkomna till Introduktionsdag

En presentation över ämnet: "Välkomna till Introduktionsdag"— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till Introduktionsdag
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom/autism med normalbegåvning? Neuropsykiatriska teamet Barn- och ungdomshabiliteringen ÖLL

2 Neuropsykiatriskt team
Barn- och ungdomshabiliteringen Örebro Läns Landsting Neuropsykiatriskt team

3 Autismspektrum syndrom Atypisk autism Autism Aspergers
språklig försening typisk språkutveckling 2/3 har en utvecklingsstörning normalbegåvning Atypisk autism 3 3

4 Minst 6 av 12 symtom krävs för att fastställa diagnosen autism:
Socialt samspel Kommunikation Beteende & intressen 1. Icke verbalt samspel? 2. Kamratkontakter? 3. Spontan vilja att dela? 4. Social o emotionell ömsesidighet? 1. Talutveckling? 2. Inleda & hålla samtal 3. Stereotypt tal? 4. Varierad och spontan låtsaslek? 1. Fixeringar? 2. Rutiner och ritualer? 3. Motoriska manér? 4. Intresse för detaljer? + ytterligare 2 från vilket område som helst

5 Hans Asperger Psykiater och barnläkare som levde och verkade i Wien
född död 1980 i Wien, Österrikisk psykiater och barnläkare Hans Asperger Psykiater och barnläkare som levde och verkade i Wien mellan 1906 – 1980 Särskilt intresse för så kallat ”psykiskt abnorma” barn. 1944 docentavhandling: ”Den autistiska psykopatin i barnaåldern”

6 Minst 3 av 8 symptom krävs för att fastställa Aspergers syndrom:
Socialt samspel Beteende & intressen 1. Kroppsspråk, ögonkontakt etc.? 2. Kamratkontakter? 3. Intresse av andra? 4. Social o emotionell ömsesidighet? 1. Fixeringar? 2. Rutiner och ritualer? 3. Motoriska manér? 4. Intresse för detaljer? 2 1 6

7 Fördelning av symtomen?
Atypisk autism Socialt samspel Kommunikation Beteende & intressen 1. Icke verbalt samspel? 2. Kamratkontakter? 3. Spontan vilja att dela? 4. Social och emotionell ömsesidighet? 1. Talutveckling? 2. Inleda och hålla samtal 3. Stereotypt tal? 4. Varierad och spontan låtsaslek? 1. Fixeringar? 2. Rutiner och ritualer? 3. Motoriska manér? 4. Intresse för detaljer? Debutålder? Antal symtom? Fördelning av symtomen?

8 DSM V DSM V (2013): Två huvudområden istället för tre?
- nedsatt förmåga till social kommunikation - extrema och repetitiva beteenden Enbart diagnosen autistiskt syndrom - man kommer istället att gradera omfattningen av autism. 8 8

9 Lika men ändå olika… Samma diagnos - stora individuella skillnader!
Det totala antalet symtom varierar (sex/sju till tolv symtom) Olika symtomsammansättning (många inom samma område eller mer spridda) Varierande intensitet i symtomen Även om två individer har samma symtom kan symtomen ta sig olika uttryck

10 Svårt att kunna konsten att konversera
Håller sig inte till vedertagna samtalsregler Svårt att smidigt starta eller komma in i ett samtal Monolog istället för ömsesidig kommunikation Är omedveten om hur kroppsspråk och intonation reglerar hur ett samtal flyter på En av de största svårigheterna är dock oförmågan att anpassa språket till den sociala situationen 10

11 Att följa med i rytmen ” Jag har de senaste åren blivit mer och mer medveten om ett slags elektricitet som strömmar mellan människor. Jag har lagt märke till att när flera människor är samlade och har kul tillsammans följer deras prat och skratt en viss rytm. De skrattar alla tillsammans och sedan pratar de stillsamt till nästa skrattcykel. Jag har alltid haft svårt att anpassa mig till den här rytmen, och jag avbryter ofta andra utan att inse mitt misstag. Problemet är att jag inte kan följa med i rytmen” Temple Grandin (1995) 11

12 Överlappande neuropsykiatriska tillstånd
Autism/ Aspergers ADHD/ADD syndrom OCD/Tourette

13 "Manual för upptäckter om människor" Tony Attwood och Carol Gray
Aspie-kriterierna "Manual för upptäckter om människor" Tony Attwood och Carol Gray

14 Socialt samspel och kommunikation
Lojalitet och pålitlighet i vänskapsrelationer Står för sina åsikter Det sociala samspelet är mer avskalat och äkta Fokuserar på innehållet i det som sägs Har ofta ett mycket rikt språk

15 Kognitiva färdigheter
Äger stor förmåga att söka kunskap på djupet Stor förkärlek för detaljer Originellt, ofta personligt perspektiv vid problemlösning Noggrannhet och en önskan om att upprätthålla regler och rutiner

16 Övriga möjliga drag: Ofta en mycket utvecklad känslighet för specifika sinnesupplevelser Styrka i individuella idrottsgrenar som kräver uthållighet och visuell precision Många är mycket konstnärliga

17 För att förstå autism/Asperger måste vi söka under ytan!
.

18 Annorlunda bearbetning av sinnesintryck
ljud känsel syn smak lukt muskelsinnet

19 Kognitionssimulator Kognitionssimulator

20 Motorik Fumlighet Tappa saker Balans Kroppsuppfattning Anpassa styrka
Automatisera

21 Hur blir det för elever med AST?
21 21

22 Problem med motorisk planering och samordning
Lär sig senare, tar mer tid Behöver lära sig på annat sätt Tar mer energi Svårare att utföra vardagssysslor

23 Några viktiga funktioner som gör att vi uppfattas som ”normala”
23

24 Joint attention Intresse av andra – det som andra människor gör intresserar oss
2. Theory of Mind Inlevelseförmåga i vad andra tänker och känner 3. Central coherence Förmåga att se sammanhang och ”läsa mellan raderna” 4. Exekutiva funktioner Förmåga att planera och organisera vår vardag

25 1: Intresse av andra 25

26 Förmågan att intressera sig för andra påverkar språkets utveckling
Genom att dela upplevelser med andra lär sig det lilla barnet att förstå språk Genom att dela upplevelser med andra växer barnets ordförråd

27 Förmågan att intressera sig för andra påverkar den sociala utvecklingen
När vi tittar på hur andra gör får vi ledtrådar för hur vi själva kan göra i olika situationer Genom att dela olika situationer med andra lär vi in sociala regler

28 Hur blir det för elever med AST?
28 28

29 Det är inte lika självklart att man kollar in hur andra gör och försöka anpassa sig så att man smälter in

30 Om man inte är så intresserad av vad andra gör, blir det t. ex
Om man inte är så intresserad av vad andra gör, blir det t.ex. svårare att: anpassa sitt beteende efter andra förstå nyanser i språket - smälta in i mängden

31 2: Inlevelseförmåga 31

32 För att kunna förstå och hantera vår vardag behöver vi förstå
att vi själva och andra har tankar och känslor som styr handlandet i olika situationer att tankar och känslor kan skilja sig mellan individer trots att vi befinner oss i en och samma situation 32

33 ”ställa oss i den andres utsiktstorn”
För att förstå andras tänkande eller handlande behöver vi kunna byta perspektiv och ”ställa oss i den andres utsiktstorn”

34 Det kan bli svårt att förstå vad någon annan menar…

35 Uppgift 4: Sök reda på x A A

36 Hur blir det för elever med AST?
36 36

37 De oroar sig inte i samma utsträckning för vad andra ska tycka om dem
De anpassar inte sitt beteende efter andra De har svårare att förstå varför andra människor gör som de gör och har svårare att förutse hur andra kommer att handla De har svårare att sätta sig in i på vilket sätt det de säger eller gör påverkar andra 37

38 3: Förmåga att se sammanhang och ”läsa mellan raderna”
38 38

39 För att förstå vår omvärld i stort och smått behöver vi
snabbt kunna skaffa oss en överblick av det vi möter kunna läsa av vilken information som är viktigast så att vi vet vi hur vi ska handla i stunden kunna lägga till underförstådd mening till det vi ser och hör – kunna ”läsa mellan raderna” 39

40 ”Läsa mellan raderna…” Kunna lägga till underförstådd mening till
det vi ser och hör…

41 ”JAG SA INTE ATT HON STAL MINA PENGAR”
”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (men någon sa det) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (men jag antydde det) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (jag sa det absolut inte) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (men någon gjorde det) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (hon gjorde något med dem) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (hon stal någon annans) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (hon stal någonting annat) 41

42 Hur blir det för elever med AST?
Blind för sammanhang Hur blir det för elever med AST? 42

43 Det kan leda till ökad risk att man upplever att ”saker bara händer” utan att man är förberedd eller förstår varför ökad risk för motstånd mot förändringar ökad risk för missförstånd! 43 43

44 Om man gång på gång missar budskapen…
kan man bli osäker kan man börja inbilla sig en massa om hur andra betraktar en Situationer och sammanhang blir svåra att tolka vilket gör att mycket i livet blir stressande!

45 Att vara ”blind” för sammanhang påverkar självkänslan
Tänker ofta i svart eller vitt 6

46 4: Förmåga att planera och organisera
46 46

47 47 47

48 Exekutiva funktioner Förmågan att t.ex: Planera och organisera
Disponera sin tid och prioritera

49 Öka/minska tempo eller frekvens…
”Skynda dig…” Det verkar som om personer med autism har en växel

50 Hur blir det för elever med AST?
50 50

51 Svårare att ha många bollar i luften
51 51

52 Blir lättare stressad när mycket ska hända samtidigt
Svårare att ha överblick = svårare att veta var man ska börja Svårare att planera hur en uppgift ska utföras från start till mål

53 Oflexibelt tänkande

54 Konsekvenser av bristande exekutiva funktioner
Blir passiv Svårt att bryta invanda mönster Blir ofta styrande i lek/kontakten med andra Mycket av det som vi tar för givet och som sker på ett automatiserat sätt måste ske på ett medvetet plan vilket tar mycket tid och energi 54

55 Beteenden och intressen
Socialt samspel Beteenden och intressen Theory of mind Central koherens Exekutiva funktioner Minne Begåvning Sinnesintryck Motorik

56 Se situationen utifrån elevens perspektiv –
Utbrott (Beteendet) Kalles klass har idrott ute. Idag spelar de brännboll. När det är Kalles tur att slå, missar han bollen tre gånger och får inte slå igen. En klasskompis säger till Kalle att han ska springa när näste man slår. Kalle blir arg, skriker ”Jä..a skit” och sticker därifrån. Se situationen utifrån elevens perspektiv – Förståelse utifrån kunskap om AS Förstår inte vad brännboll går ut på Oklart vad som förväntas av honom Kan inte avläsa vad klasskompisarna och lärarna tänker när han slår och missar Blir osäker på vad som menas med att springa när någon slår Är stressad av hela situationen

57 Vår tolkning av elevens beteende kommer att styra vårt handlande:
Olika sätt att tänka: Tolkning av elevens beteende: ”Elevens beteende är planerat, viljestyrt och målmedvetet” ”vill testa gränser” ”han jäklas bara” ”Eleven har en funktionsnedsättning som bl.a. innebär kommunikationssvårigheter och svårigheter att hantera sinnesintryck Strategi för bemötande: Bl.a: sätta tydliga gränser och lära eleven att respektera den vuxnes auktoritet Skaffa mer kunskap om elevens begränsningar Anpassar bemötandet efter elevens förmåga 57

58 Utgångspunkt ”Barn gör så gott de kan …om de kan”
58

59 Skolan…

60 Styrkor och svårigheter
Karl den XII Kemi Matematik Hög nivå Normalnivå Låg nivå Idrott Skriva uppsats Grupparbete

61 Inlärningskanaler… Ofta visuellt orienterad
Använder ofta ett sinne i taget för att lära Har lättare att förstå den faktamässiga världen

62 Läxor Varför reagerar många barn med AST så starkt på blotta tanken att behöva ta itu med sina läxor och varför har de så svårt att göra klart uppgifterna?

63 Graden av stress och mental utmattning under dagen i skolan

64 Vad är stress? stress stress stress ???? ???? ???? stress stress
?????????????? stress ???? ???? ???? stress stress stress ???? stress ???? ???? stress stress stress ???? ???? stress stress stress ???? ???? stress stress ???? stress stress stress ???? ???? stress stress ???? stress 64

65 Många frågor i vardagen…
Hur nära får man stå? Kroppsspråk? Åka på utflykt? När förväntas man ”ljuga”? Samhörighetstecken? Gå- och stoppsignaler? Ögonkontakt? Kläder och mode? Missuppfattningar! Hitta kompisar? Hur småpratar man? Hygien? Skola och praktik? Prata i telefon? Humor och ironi? Grupparbete? 65 65

66 Stress och AST Krav på att : hantera sinnesintryck
hantera mycket information samtidigt välja och fatta beslut förstå situationen/sammanhanget förstå det som sägs/det som inte sägs planera och organisera förstå och hantera tid hantera oväntade förändringar 66

67

68 …är den egna förmågan i botten
När stressen är i topp… …är den egna förmågan i botten

69 …är den egna förmågan i topp
Och när stressen är i botten…

70 Utbrott/Depression Ritualer /Tvång Stress Oro
Stresstrappan Utbrott/Depression Ritualer /Tvång Stress Oro ”Trigger” 70

71 Hur kan man förebygga stress för elever med AST?

72 Kartläggning energiåtgång
+ Platser - + Aktiviteter - + Lektioner -

73 Kunskap krävs för att förstå vilken oerhörd utmaning det är för eleven att umgås med andra
Förutse vad som kommer att vara frustrerande för eleven - förklara, ge strategier eller undanröj orsakerna Skapa balans – lär ut hur eleven på egen hand kan söka platser och/eller aktiviteter som ger ro och avkoppling

74 Förmedla tydligt vad som gäller och vad som förväntas av eleven – var beredd att kompromissa!
Skapa möjligheter för eleven att ha kul. Informera, lär och förklara på ett sätt som eleven förstår. Bryt ner regler och normer till konkreta situationer. Uttryck som ”visa respekt” ”ta ansvar” och ”att tänka sig för” är väldigt abstrakta begrepp.

75 Använd hjälpmedel som seriesamtal eller begreppskort för att tydliggöra sociala situationer och kommunikation så eleven kan lära sig att förstå sig själv och andra. Lär eleven att förmedla sina önskningar och behov till andra. Lär eleven att förhandla och säga nej på ett sätt som andra förstår och lyssnar på. Ge eleven möjlighet att lära sig mer inom de områden han/hon är bra på. - det stärker självkänslan! - och den sociala acceptansen i klassen!!!

76 Vilka verktyg har vi för att möta elever med AST?

77 Tydliggörande pedagogik
RUMMET/MILJÖN Var ska jag vara? Var ska jag hänga min jacka? TIDEN Hur länge ska det hålla på? När slutar det? Vad händer sedan? INNEHÅLL Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? Det här är roligt! Det här behöver jag lära mig! PERSON Vem/Vilka ska jag vara med? Vem vill göra samma sak som jag? ”Oscar visar vägen” av Lena Pettersson och Ingrid Liljeroth

78 Idéer som kan underlätta samspel och kommunikation….

79 Skapa ett öppet klimat för olikheter
Visa att man vill ta del av deras värld. Visa empati – innebär att man riktar uppmärksamheten mot barnets egen upplevelse och delar förståelsen med barnet på ett sätt som det själv kan förstå och känna igen. Använda en bejakande kommunikation – innebär att man är förstående, accepterande, tolerant, bekräftande och lyssnande. Lyssna – i det här sammanhanget innebär det att man inte bara hör orden, utan även bakomliggande intentioner och känslor. Att lyssna innebär att våga vara tyst och att vänta, att öppna sina sinnen och ge den andre tid att tala färdigt.

80 Var konkret. Säg vad du menar och mena vad du säger
Var konkret. Säg vad du menar och mena vad du säger. Många med Aspergers syndrom har svårt att filtrera vad som är viktig och vad som är mindre viktig information. Att lägga kraft på att medvetet sortera och sålla tar energi. Undvik ironier. Av samma anledning som ovan kan ironier vara stressande. Om ironier uppstår, ta dig tid att förklara.

81 Undvik tjat. Eleven kanske håller på att formulera ett svar
Undvik tjat. Eleven kanske håller på att formulera ett svar. Att då komma med samma fråga eller uppmaning en gång till kan skapa stress och gör att han/hon måste börja om i sitt tänkande. Berätta gärna hur du känner dig. Många med Aspergers syndrom tolkar inte gester och kroppsspråk.

82 Undvik att ställa för mycket frågor vid matbordet
Undvik att ställa för mycket frågor vid matbordet. Att äta är en jobbig situation för många med Aspergers syndrom. Att dessutom behöva prata samtidigt kan vara stressande. Småprat kanske ibland är onödigt. Var kreativ. Skicka sms, maila, skriv brev, använd bilder. Huvudsaken är att ni når fram till varandra.

83 Ställ konkreta frågor. Att fråga ”Hur har din
vecka varit?” är ofta en alltför öppen fråga som ofta ger svaret ”Jag vet inte”. Fråga om det du verkligen vill ha svar på, till exempel ”Vad gjorde du på långrasten idag?”.

84 Prova att använda skalor:
”Hur svår var uppgiften på en skala 1-10? Hur stressad…?” Skalor kan vara en hjälp i att nyansera samt för eleven att få kunskap om sig själv och sina egna behov. Ge tid att tänka: För att kunna ta ställning till en fråga kan eleven behöva tid på sig att tänka ut konsekvenserna av ett svar. Ställ eventuellt en skriftlig fråga och be om att få återkomma senare för att få svar.

85 Ställ ”kryss-frågor” Att kryssa i Ja Nej Vet inte kan vara lättare än att svara på öppna frågor.

86 Ringa in: Skriv ner några påståenden och be eleven att ringa in det som stämmer. Även detta kan vara lättare än att svara på en öppen fråga.

87

88 Autism och Aspergerförbundet
”Stöd vid möten” Autism och Aspergerförbundet