Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lägesbeskrivning: EU och Vetenskapsrådets syn på forskningsdata Presentation vid workshop – Hantering av forskningsdata Luleå 2 april 2012 Magnus Friberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lägesbeskrivning: EU och Vetenskapsrådets syn på forskningsdata Presentation vid workshop – Hantering av forskningsdata Luleå 2 april 2012 Magnus Friberg."— Presentationens avskrift:

1 Lägesbeskrivning: EU och Vetenskapsrådets syn på forskningsdata Presentation vid workshop – Hantering av forskningsdata Luleå 2 april 2012 Magnus Friberg Forskningssekreterare Infrastruktur

2 Ur vårt VRs regleringsbrev •Vetenskapsrådet ska stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. •samverka nationellt och internationellt med andra myndigheter och organisationer som bedriver och finansierar forskning, •i samverkan med universitet och högskolor medverka till att skapa goda forskningsmiljöer och främja en prioritering av forskarutbildning och forskning av hög kvalitet,

3 Policydrivande genom infrastruktur •Database Infrastructure Committee (DISC) •Flera utredningar: Individ, Survey och Registerdata, Klimat- och miljödata, Biobanker….. •Samarbetar med andra svenska aktörer – SUHF, FAS, Formas, SMHI, SKL, Socialstyrelsen, UoH •Pågående arbete med tillgång till data från myndigheter – Register och Geodata •Flera inspel till regeringen om datatillgång •Driver öppen datatillgänglighet i internationella forskningssamarbeten •Inrättar stödfunktioner för forskare •Villkor för mottagare av forskningsbidrag

4 Syfte med utredningen: Uppdrag till Lars Eklundh (LU) se hur forskare kan få tillgång till miljöövervakande myndigheters data Slutsats 1: Forskare hade i stor utsträckning tillgång till myndigheters data, Naturvårdsverkat, Fiskeriverket, SGU, SMHI mm Slutsats 2: Forskares och myndigheters tillgången till data producerad vid UoH var mycket begränsad. Hur det hela började……..

5 VR initiativ för tillgängliggöra forskningsdata Bidrag till databaserInfrastrukturer Datapubliceringsplan 2005/20082008/2009 2011/2012

6 Stora Databaser – Individdata A. Uppbyggnad av nationellt tillgängliga forskningsdatabaser. Bidraget gäller främst individbaserade forskningsmaterial som skapar förutsättning för internationellt konkurrenskraftig forskning. Bidraget kan användas till: -Uppbyggnad av nya databaser. -Kompletterande datainsamling för existerande databaser. -Dokumentation och åtgärder för att göra databaser allmänt tillgängliga för forskare Även databaser med andra inriktningar kan beviljas bidrag.

7 Stora Databaser – Klimat och Miljö B. Tillgängliggörande av forskningsdata för klimat- och miljöforskning som skapar förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig forskning. Bidraget kan användas till: -Migrering, kompilering och strukturering av befintliga databaser för att göra data allmänt tillgängliga för forskare och kompatibla med standardiserade dataformat. -Digitalisering av viktiga forskningsdata för att göra dem allmänt tillgängliga för forskare och kompatibla med standardiserade dataformat. Kan inte användas för insamling av ny data

8 VR finansierade data infrastrukturer •Svensk Nationell Datatjänst •Environment Climate Data Sweden (ECDS) •LifeWatch och GBIF – Biodiveristet •Elixir – Bioinformatik inom EMBL •BBMRI.se – Biobanker, inkl. data •Swestore (inom SNIC) •MONA – Forskningsdata via SCB Övriga infrastrukturer: Data som produceras av nationella forskningsanläggningar och deras användare ska vara öppet tillgängliga

9 Datapubliceringsplan – Nytt 2012 En datapubliceringsplan är obligatorisk för ansökningar om bidrag från Vetenskapsrådet för projekt eller motsvarande där insamling av data utgör en betydande del. Syftet är att säkerställa framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som medverkar i projektet. Detta innebär att forskningsdata inom skälig tid bör publiceras och göras tillgängliga genom relevanta nationella och/eller internationella datasamordningsorganisationer.

10 Datapubliceringsplan - Innehåll •Beskrivning av data. Metadatabeskrivning •Datainsamling och förvaring. dataformat samt lagringsplats •Datapublicering. Motivera eventuell fördröjd, utebliven eller selektiv publicering •Licensiering. Med vilken rätt får data användas, vanligen genom citering •Budget för datapublicering. Kostnader för datalagring ska inte ingå i ansökan. •Kontaktperson. Vem kontkata angående dessa data.

11 Uppföljning av datapubliceringsplan ?

12 Bakgrund - Omvärlden •Berlindeklarationen 2005 – Avser även data •OECD och ICSU – Starka rekommendationer om kvalitetssäkring och tillgänglighet av data •NSF – Införd 2011 villkor om datahanteringsplan •FWF – Österike har krav om tillgänglighet •NORSTORE Norge – förvaring och tillgänglighet •EU – reglering om forskningsinfrastruktur (ERIC) förutsätter öppen datatillgång

13 Bakgrund - Juridik UoH följer samma lagar som andra myndigheter Tryckfrihetsförordningen (TF 1766) •Förvarade handlingar (TF 2:3) •Inkomna handlingar (TF 2:6) •Upprättade handlingar (TF 2:7) Lärarundantaget (LAU 1949:345) •1 § Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. •Forskningsresultatet kan omfattas av annan immaterialrätt, Se SOU 2005:95 (litterära och musikaliska verk, fotografiska bilder)

14 Exempel på handlingar som skall undantas från gallring •Omfattande primärmaterial, insamlat genom försök, mätningar, enkäter, intervjuer osv. som är unikt eller som endast med stor möda kan återskapas •Register och databaser avseende data med särskilt hög täckningsgrad och kontrollerbarhet •Handlingar som belyser –En vetenskaplig disciplins historiska utveckling –Den akademiska miljön i ett kulturhistoriskt perspektiv –En bemärkt persons verksamhet •Handlingar som rönt stor uppmärksamhet i den allmänna debatten, eller kan förväntas göra det när forskningsresultaten når vidare spridning

15 Slutsats – Forskningsdata •Universitet och högskolor har ansvaret för att deras forskares data förvaras säkert •Villkor från VR på att forskningsdata enkelt ska kunna återanvändas •Infrastukturer som ger expertstöd till datahantering och möjlighet till att göra data åtkomliga •Stöd till forskare för att göra data tillgängliga och begripliga för andra forskare Vi är medvetna om att data knutna till individer kräver tillstånd och etisk granskning

16 Och nu lite om EUs datapolicy Finns nu •PSI direktivet om offentliga myndigheters handlingar •Global Monitoring for Environment and Security •INSPIRE om delning av geografiska data •Horizon 2020 •Direktiv om europeisk forskningsinfrastruktur (ERIC) På gång •Direktiv om skydd av personlig integritet •Öppen datastrategi för EU

17 Öppen datastrategi för Europa We are sending a strong signal to administrations today. Your data is worth more if you give it away. So start releasing it now: use this framework to join the other smart leaders who are already gaining from embracing open data. Taxpayers have already paid for this information, the least we can do is give it back to those who want to use it in new ways that help people and create jobs and growth. Neelie Kroes, EU Kommissionens Vice President

18 EU kommission föreslår en uppdatering av PSI direktivet för att: • Införa en allmän regel så att alla handlingar som gjorts tillgängliga ska kunna återanvändas oavsett syfte • Etablera principen att offentliga myndigheter inte får lov att ta högre avgifter än vad som kan motiveras utifrån vad en enskild begäran kostar att administrera • Göra det obligatorsikt att tillhandahålla data i standardiserade, digitalt läsbara format så att de effektivt kan återanvändas • Införa tillsyn för att genomföra dessa principer • Utöka direktivet till att även omfatta bibliotek, muséer och arkiv.


Ladda ner ppt "Lägesbeskrivning: EU och Vetenskapsrådets syn på forskningsdata Presentation vid workshop – Hantering av forskningsdata Luleå 2 april 2012 Magnus Friberg."

Liknande presentationer


Google-annonser