”New Public Management” En historisk bakgrund

En presentation över ämnet: "”New Public Management” En historisk bakgrund"— Presentationens avskrift:

1 ”New Public Management” En historisk bakgrund
Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO

2 Vad är New Public Management (NPM)?
NPM avser den samling av styrnings- och ledningsmetoder som gradvis introducerats inom offentlig sektor sedan 1980-talet. NPM kom både som ett krav på ökad effektivitet på offentlig sektor genom marknadsanpassning av verksamheterna. NPM ledde till att flera modifierade marknadslösningar applicerades inom offentlig sektor. Exempelvis decentralisering av beslutanderätt, interndebiteringssystem, målstyrning, ansvarsutkrävande och upphandling. Brukare och patienter inom systemen och medborgare i möte med offentliga institutioner beskrivs som kunder som konsumerar tjänster.

3 1980-talets kritik mot ”Ofantliga sektorn”
1960- och 70-talens vänstervåg hade anti-etatistiska inslag. ”Staten och kapitalet sitter i samma båt”. Gruvstrejken 69/70 riktas mot både företaget (LKAB) staten och facket. 1970-talet: Megalomanin kritiseras (se P. C. Jersilds ”Babels hus” och kritiken av miljonprogrammet). ”Grön våg” och romantisering av det småskaliga. Under slutet av 1970-talet och början av 80-talet finns inom arbetarörelsen en debatt om att demokratisera den offentliga sektorn. SSU driver en folkrörelsekampanj och debatterar om ”självförvaltning”, ökat personal- och brukarinflytande, vardagsmakt samt ”egenmakt”. 1982 inrättar Olof Palme ett civildepartement med Bo Holmberg som minister. En av uppgifterna är att omvandla tankarna om att demokratisera den offentliga sektorn till praktisk politik. Väldigt lite praktisk politik görs dock…

4 ”Ekonomismen” tar över…
Nyliberalism: Margret Thatcher, Ronald Reagan och Milton Friedman Marknaden blir förebild och NPM uppstår. Löneandelen sjunker och vinstandelen ökar, facken försvagas. Men vinsterna återinvesteras inte i den reala ekonomin som tidigare. Det uppstår ett överskottskapital som söker avsättning (se exempelvis David Harvey). Finansmarknaden växer kraftigt. Överskottskapitalet omvandlas till finansiella produkter. Konsumtionslån skapar ”bubblor” (se IMF om finanskrisen i USA 2008). Överskottskapitalet söker avsättning och stävar efter nya marknader. New Public Management lanseras i Sverige och Finland som ett sätt att spara resurser och skära ner i budgeten för att klara 90-talskrisen. Offentligt finansierad produktion marknadiseras, bolagiseras och privatiseras

5 ”Tre NPM-vågor sköljer över oss”
Finansiering Driftsform Exempel Tidsperiod 1:a vågen Offentlig Kvasimarknad Resultatenheter Kvantitetsmått Internprissättn. Bolagisering ”Kundorientering” 2:a vågen Privat Utförsäljning Upphandling Kundval 3:e vågen Tillgång/efterfr. RUT-läxhjälp Tilläggstjänster Privat försäkr. (inom vården) 2010- ?

6 Var står vi idag? Växande kritik mot avregleringar och privatiseringar i hela Europa (EPSU-rapport). Exemplen Norge o Skottland. SNS-forskare (2011) kommer med en kritisk rapport. LO-kongressen 2012 beslutar att välfärdsverksamhet ska drivas utifrån en non-profit-princip. Maciej Zaremba, Göran Rosenberg, Sverker Sörlin, Henrik Berggren, Expressen och Aftonbladet m.fl. ifrågasätter vinstdrift i välfärden och NPM. En kraftig majoritet (60-80 procent) av befolkningen anser enligt Sifo/Novus att vinster ska återinvesteras i välfärden. SAP:s, Kommunals och MP:s kongresser skärper skrivningarna. Borg & Björklund kritiserar riskkapitalister.

7 LOs vinstbegränsningsförslag:
1. En normerande statlig lagstiftning om samhällsbolag, som ska verka i allmänhetens tjänst och max dela ut motsv. statslåneräntan + en procent. 2. Kommunerna kan, via s.k. driftsavtal, kunna göra undantag från vinstbegränsningen. Men måste då motivera dessa undantag. Orsak: Förhindra driftsstörningar och Möjliggöra en lokal och regional anpassning, av ex.vis rekryteringsskäl Hela samhällskroppen engageras i reformprocessen för att få långsiktigt hållbara lösningar 3. Fler åtgärder i förslagsbatteriet: - Meddelarskydd till personalen - När det finns anställda ska det finnas kollektivavtal - Kommunalt veto över etablering av välfärdsverksamhet - Ekonomisk öppenhet ner på enhetsnivå, m.m.