Välkommen till en dag då vi skall låta tanken flöda fritt för att få informationen att flöda i planeringsprocessen.

En presentation över ämnet: "Välkommen till en dag då vi skall låta tanken flöda fritt för att få informationen att flöda i planeringsprocessen."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till en dag då vi skall låta tanken flöda fritt för att få informationen att flöda i planeringsprocessen

2

3 Formerna för dagen •Presentation •Bikupediskussion •Redovisning på post-it-lappar (samlas in) •Stickprovsredovisning muntligen •Skriftliga synpunkterna sammanställs och skickas ut

4 Fråga 1A: Hur fungerar informationsflödet i din kommun eller i en kommun som Du har kommit i kontakt med i jämförelse med Falu kommun? Svar/Kommentarer/Frågor: •Stora skillnader i kommunernas egna processer beroende på storlek, organisation och system. •Lätt att hoppa över formalia i liten kommun. •Mycket energi går åt till kommunikation/möten i stor kommun. •Olika länsstyrelser har olika rutiner. •Olika beträffande upphandling. Kommunen upphandlar. Exploatör upphandlar och kommunen godkänner. •Miljöbedömningar i tidigare skede. •Behovsbedömning klar innan samråd. •Samrådsbeslut sker olika. Tjänstemannanivå eller politisk nivå.

5 Fråga 1B (sid 1): Vad skulle Du vilja ändra på för att förbättra informationsflödet hos dig (till och från och inom)? Var finns bristerna? Svar/Kommentarer/Frågor: • Beslut om samråd i politiskt forum! Ej tjänstemannaforum. • Ställa krav på konsulter beträffande format på planer (standardisering). • Brister i höjdsättning av planer. •Avsaknad av förprojekteringskompetens i kommunen. Ingen ansvarar. Konsulter är inte insatta i projekten på samma sätt. • Arbeta med en uppdaterad grundkarta. • Grundkarta på landsbygden. Vilka gränser ska man förhålla sig till? • Problem med den interna hanteringen av geografiska data. Pusselarbete. • Infoflödet mellan Plan och Karta kan förbättras. • Undvika att skicka pappershandlingar. • Tydligare ingångar med kontaktpersoner. • Lantmäteriet bör vara med tidigare i processen. • Tydlighet (processkartläggning) för alla handläggare.

6 Fråga 2A (sid 1): I vilken utsträckning arbetar Du i dag efter en standard för ÖP/DP? Är denna standard väl anpassad för ett digitalt flöde? Svar/Kommentarer/Frågor: • PilotGIS-standard för ÖP. - Mappstrukturen upplevs som krånglig men det går att hitta info. • DP-standard utifrån ”Gröna boken”. - Inte anpassad för digitalt flöde. • Använder Nova Point Samhällsplanering + trädstruktur. Ibland blir det egna planbestämmelser för anpassning. • Saknar standarder för att t.ex. hantera gränsområden mellan kommuner.

7 Fråga 2B: Vad skulle det innebära för dig om det fanns en nationell standard för ÖP/DP som alla följer? Skulle Du följa den? Svar/Kommentarer/Frågor: • Nja! Egna initiativ kan dö ut. • Man blir ofta hårt styrd men det finns mycket att vinna genom enklare samarbete över kommungränser och på regional nivå. • Standarden skulle kanske kunna ge utrymme för egna beteckningar som går att anpassa till just den egna kommunen. • Det skulle underlätta vid jobbyte. • Det skulle bli enklare vid kontakter med konsulter. Alla skulle veta vad som gäller. • Det finns ingen samordning på kommunen (ingen idé med någon standard). • Det blir mindre tolkningsmån för utomstående.

8 Fråga 3A: Får Du som arbetar med planer tillgång till regionalt underlagsmaterial i den omfattning och med den kvalitet som behövs? Fråga 3B: Finns det behov av att se över och förbättra informationsflödet från kommunen till länsstyrelsen? Svar/Kommentarer/Frågor: • Självklart vore det bra med mer regionalt underlagsmaterial och bättre metadata. • Det behövs mer samordning kommunerna emellan och även mot Länsstyrelsen. • Kommunen vill gärna få signal om när Länsstyrelsen håller på med revideringar och om hur långt arbetet har kommit, förslagsvis genom e-post till GIS-samordnare. • Ibland saknar vi underlag för en del riksintressen. • Bättre objektbeskrivning önskas. Kvalitet och aktualitet i underlagsmaterialet är ibland bristfällig och ej användarvänligt. • Det skall vara lättare att uppdatera egna databaser med data från länsstyrelsen. • Länsstyrelsen levererar i RT90 men kommunerna har gått över till SWEREF99. • Vi tycker tillgången är OK.

9 Fråga 4A: I vilket skede i planprocessen sker samråd med Lantmäteriet? Finns det behov av en förändring? Svar/Kommentarer/Frågor: • I samband med Samråd kommer Lantmäteriet in. • Det finns stort behov av att samarbeta med Lantmäteriet. • Tidig genomgång vid upprättande av grundkarta och fastighetsförteckning. Vem som bär kostnader tydliggörs tidigt. • Plan bör bjuda in Lantmäteriet vid tidigt startmöte då projektgruppen bildas. Det är sällan Lantmäteriet är med. • Inbjudan till projektgruppen sker tidigt men närvaron är dålig.

10 Fråga 4B: I vilket skede i planprocessen sker en kvalitetssäkring av fastighetsinformationen som är underlag till planen? Finns det behov av en förändring? Svar/Kommentarer/Frågor: • Sker inte detta på Lantmäteriet? • Kostnader som måste tas ut initialt. • Beskrivning av kvalitetskrav på geometrisk noggrannhet på grundkarta behövs. Länsstyrelsens ansvar! • Information om den geometriska noggrannheten på grundkarta behöver följa med vid leverans. • Landsbygdsplaner!?

11 Fråga 5: Har den som bygger det underlag som behövs när byggnationen skall planeras och genomföras? Händer det att större insatser borde gjorts i ett tidigt skede av processen som skulle gett vinster i slutskedet? Svar/Kommentarer/Frågor: • Analysera konsekvenser för planen innan planavtal tecknas. • Stora insatser bör göras tidigt både berörande ledningar och fastigheter. • Mer detaljerat underlag behövs. • Den geometriska kvaliteten måste redovisas. • Byggnader som är fotogrammetriskt karterade efter takliv kan innebära problem för byggnadskonstruktörer. • Med nya PBL och krav på planbesked ges möjlighet?

12 Fråga 6: I vilken utsträckning förs den information som skapas under planeringsprocessen tillbaka till ”grunddata” så att den kan vara underlag till nästa varv i processhjulet. Svar/Kommentarer/Frågor: • En förutsättning för att grunddata ska återföras är att man har en teknisk plattform som underlättar detta. • I största möjliga mån försöker man föra information tillbaka till grunddata. • Delvis förs nytt data tillbaka till grunddata, delvis sker det inte. • Vore toppen men återkopplingen är nästintill noll! Tyvärr… •Det förs tillbaka alldeles för lite info till grunddata. • Vore bra om det fanns ett lagkrav på inmätning av nya byggnader. • Standardiserat format för dokumentation, koder, attribut, koordinatsystem m.m., underlättar återföringen.