Att leda och utveckla skolhälsovården

En presentation över ämnet: "Att leda och utveckla skolhälsovården"— Presentationens avskrift:

1 Att leda och utveckla skolhälsovården
Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung

2 Bästa tänkbara start i livet – liv och utveckling av personlighet
Alla barn i Sverige Bästa tänkbara start i livet – liv och utveckling av personlighet Folkhälsa & Barnkonvention

3 Barn och unga – bästa tänkbara start i livet
Vägnät för yrkesgrupper och prioriterade områden… en idéskiss… Tunnelbana BIS N Nationella banor Y Yrkeskategorier Bk/Fh Delaktighet & inflytande Metoder Levnadsvanor MI Modellen ovan visar ett urval olika spår (lokalbanor om vi lånar vokabulären från SL:s tunnelbanesystem) som alla leder till BIS. Förutsättningar till bis Del i ordinarie arbete Trygg & säker skola HFSU Föräldrastöd Elevhälsan Hälso- och sjukvård Psykisk hälsa BK Folkhälsoutveckling N1 Y2 Y3 N4 Y5 N6

4 Karlskoga och Degerfors kommuner/
Cecilia Ljung Folkhälsostrateg/ samordnare Karlskoga och Degerfors kommuner/ partnerskapet

5 60 minuter om… Nationell nivå - barnkonvention och folkhälsa, med extra fokus utifrån barnkonventionen Folkhälso och barnrättsperspektiv!? Rekommenderade och prioriterade områden

6 1989 1990 2002 2004 2002-2007 2007 2009 2010 Nationell strategi BK
Nationell strategi BK BK antas av FN BK träder i kraft Mål för folkhälsan Partnerskapet för Bk genomförande Sveriges 4:e rapport till Barnrättskommittén En förnyad folkhälsopolitik Concluding observations

7 Begrepp att fundera över…
Att ha ett barnperspektiv Att utgå från barnets perspektiv Att ha ett barnrättsperspektiv Att ha ett folkhälsoperspektiv 7

8 Folkhälsa och barnrättsperspektiv
Barn har behov av… Barn har rätt till… Barnets eget perspektiv… Från den vuxnes perspektiv…

9 Att ha ett barnperspektiv… Eller???

10 Barnkonventionen.. Ingen annan konvention har fått så stort stöd av världens länder – endast 2 länder som inte ratificerat… Innehåller 54 artiklar utan inbördes rangordning Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är konventionens fyra grundprinciper. 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 3: Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. 12:Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem.

11 Skyldigheter för länderna:
Utnyttja sina tillgängliga resurser maximalt för att tillgodose barnets rättigheter Transformation –Se över så lagstiftningen i landet överensstämmer med konventionen Ratificerat - lovat att följa alla artiklarna Rapportera till FN:s barnrättskommitté om efterlevnaden av konventionen Hjälpa varandra att följa artiklarna Detta skall länder som ratificerat konventionen arbeta för. Ratificering-> lova att göra allt för att efterfölja artiklarna i BK. Utnyttja sina tillgängliga resurser maximal – göra sitt yttersta och visa att man gör det för barnrättskommittén (i planering och handling) Rika länder ska hjälpa fattiga att uppfylla konventionen internationellt samarbete krävs, främja bistånd till fattiga länder Universell konvention- vilar på underförståddheten om resursfördelning mellan länderna. Rättvis fördelning av resurser. Samarbete i barnvänlig riktning! Barnens situation – en internationell angelägenhet! Rapporter till barnrättskommittén  fokusera på problem som tidigare ignorerats. Mycket sällsynt att enskilda individer tas upp för diskussion i barnrättskommittén BK – universell definition av barns rättigheter oavsett kultur, religion etc. I flera länder har lagar revideras i barnvänlig riktning Barnombud har tillsatts på flera håll (Sverige bland annat)

12 Barnkonventionen i Sverige
Transformation Gett avtryck i flera av Sveriges lagar (HSL, föräldrabalken, namnlagen, SoL, skollagen m.fl) Utgångspunkt för svensk barnpolitik Svenska staten ansvarig för åtagandena i BK Kommunerna har en viktig roll vad gäller BK. Viss kritik till Sverige från FN:s barnrättskommitté. Att genomföra konventionen om barnets rättigheter i Sverige är ett statligt ansvar, och konventionen ska genomföras oavsett det inre förvaltningssystemet.19 Enligt kommunallagen (1991:900) har kommuner och landsting i Sverige ett långt gående självbestämmande, något som försvårar för staten att styra beslut på lokal och regional nivå. Staten kan endast styra kommuner och landsting genom lagstiftning eller genom fördelning av statsbidrag. Det finns ingen lokal lagstiftning i Sverige, all lagstiftning utgår från den nationella nivån. På lokal och regional nivå finns policys, handlingsplaner och budgetdokument som, förutom lagstiftning, är styrande för verksamheterna. Sverige har valt att transformera in konventionen i det nationella rättssystemet. Kritik från FN:s barnrättskommitté: Göra BK mer känd bland barn Mer utb. i BK till politiker/tjänstemän Kommunens ansvar risk för stora regionala skillnader Svenska staten och regeringen företräder Sverige men landet måste ha ett system som garanterar att alla myndigheter och andra organ fullföljer de antagande Sverige har enligt konventionen Mål för barnpolitiken: Barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Förpliktelse för regeringarna att informera medborgarna om BK. Endast vart 5:e barn har hört talas om BK i Sverige. Barnombudsmannen (person/myndighet). Ett etckan på att ett land tar BK på allvar. Fredrik Malmberg. Uppgift: företräda barn och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i BK. utbilda/informera Bevaka efterlevnad Ge förslag till regeringen via årlig rapport.

13 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter
Sätter normer för barns: Hälsa och utbildning Sociala trygghet Rimlig levnadsstandard Lek och fritid Samt fastslår barnens rätt till: Språk, identitet och kultur

14 …som har sin utgångspunkt i Barnkonventionen.
Barnkonventionen 0-18 år Ungdomspolitiken år Art 2 Lika värde Art 3 Främsta rummet Art 6 Liv och utveckling Art 12 Att få sin röst hörd Mångfaldsperspektivet Rättighetsperspektivet Självständighetsperspektivet Resursperspektivet …som har sin utgångspunkt i Barnkonventionen. De fyra grundpelarna följer barnet – ungdomen –ung vuxen (25år). Den nationella ungdomspolitikens mål: Ungas rätt till makt och välfärd Perspektiven inom ramen för den nationella ungdomspolitiken går helt i linje med barnkonventionens fyra huvudprinciper. Perspektiven är fastställda av regeringen med intentionen att beslutsfattare alltid skall utgå från dessa närde utformar offentlig verksamhet för ungdomar. Det barn- och ungdomspolitiska arbetet påverkas även av samverkanspartners egna styrdokument på både nationell och lokal nivå. Skollagen inklusive läroplaner är ett exempel på ett sådant styrdokument och som är mycket viktigt för att kunna förverkliga barn - ungdomspolitiken. 14 14

15

16 Partnerskapet för BK Partnerskapet bildades 2004 med mål att förbättra barns villkor. 2008 ingick 11 kommuner förlängt samarbete i partnerskapet. Grund för samverkan: Överenskommelse Verksamhetsplan Kommunernas egna förutsättningar & prioriteringar 16

17 Prioriterade områden -ett arbetande partnerskap
Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande. Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen. Utveckling av metoder för att mäta resultaten i arbetet. Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt. 17

18 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Brister i hur kommuner, landsting och departement samverkar för att genomföra barnkonventionen. Bättre utbildning i barnkonventionen för de som arbetar för/med barn.

19 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Samordnande och heltäckande sätt för att samla in statistik om barn. Kommittén är bekymrad över rasism, särskilt i våra skolor och föreslog åtgärder.

20 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K) orolig över att barn inte kan påverka sin tillvaro. Därför vill K att beslut som berör barn personligen ska innehålla barnets åsikter.

21 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K) föreslår att barn ska få bättre stöd av samhället (ex. när föräldrar inte kan komma överens om vårdnad.)

22 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K)känner oro över att barns villkor skiljer sig åt i olika delar av landet. K uppmärksammar att många barn känner stress och att självmord och olika uttryck för psykisk ohälsa ökar. Ökning av barnfetma och övervikt är oroande. K vill att Sverige tar fram åtgärder som kan minska deras problem och stärka barns psykiska hälsa.

23 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K) är oroad över att många tonåriga flickor i Sverige gör abort och att unga missbrukar alkohol, röker och använder droger. Därför vill K att skolorna ska arbeta mer för att stärka ungdomars hälsa. Dessutom vill K att ungdomar ska få bättre rådgivning, hjälp och vård utan föräldrars tillstånd när det behövs.

24 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K)vill att Sverige särskilt ska satsa på att förebygga och bekämpa mobbning och då tänka särskilt på barn med funktionshinder och utländsk bakgrund.

25 Exempel på nationella prioriteringar och utveckling
SKL driver utvecklingsarbete för psykisk hälsa och ungdomsdialog 2010 – En samlad strategi för ANDT 2010 – Strategi för att stärka barnets rättigheter, ”Handslaget” – barnkonventionen med prio förskola/skola, sjukvård, socialtjänst Uppbyggnad av centrala hemsidor och statistik system. 2011 – Regeringen stödjer särskilt självmordsförebyggande arbete, stöd till föräldrar, bra kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat tobaksbruk Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen 2011 – Skollag, alkohollag

26 Strategi för att stärka barnets rättigheter
Prop. 2009/10:232 En utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter genom 9 strategier.

27 Strategi för att stärka barnets rättigheter
Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

28 Strategi för att stärka barnets rättigheter
Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

29 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.
De elva målområdena är: 1.  Delaktighet och inflytande i samhället 2.  Ekonomiska och sociala förutsättningar 3.  Barns och ungas uppväxtvillkor 4.  Hälsa i arbetslivet 5.  Miljöer och produkter 6.  Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.  Skydd mot smittspridning 8.  Sexualitet och  reproduktiv hälsa 9.  Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika,  doping och spel

30 Tre delar i vardagsarbetet
För elevhälsan och kommunen/landstinget/huvudman: Systematiskt hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande/barnrättsarbete i organisationen Kunskapsområdet hälsa/barnkonvention Det barn/ungdom/anhörig möter: Värdegrunden - bemötandet

31 Från idé till verklighet
Motiv/intention Ledstjärna Varför? Mål Resultat Handlingsplan Visioner Policy Värderingar Vad? Hur? IDÉVÄRLD VERKLIGHET Vem? När? Organisatoriska förutsättningar Tidsplanering Med vad? Resurser

32 …det viktigaste idag?!

33 Goda exempel/metoder Rymden ICDP MI Blås grönt
Från likabehandling till Inkludering

34 ICDP – Vägledande Samspel och Barnkonventionen
Barnet ett subjekt med egen kompetens ICDP – förverkligande av barnkonventionen Fokus på samspel med barn och omsorgsgivare Ett förhållningssätt för att öka; omsorgskvaliteten för barnet positiv uppfattning och inställning till barnet förståelse för barnets avsikter lyhördhet för barnet Att se barn som subjekt med egen kompetens, som ger uttryck för egna avsikter, känslor och önskningar är helt i enlighet med den syn på barn som utgör grunden för FN:s konvention om barnets rättigheter. Att arbeta utifrån ICDP är att i många hänseenden förverkliga barnkonventionen. Ett barn är enligt Barnkonventionen ”varje människa i världen upp till 18 år. Att följa Barnkonventionen kräver lyhörda vuxna, omsorgsgivare som strävar efter att förstå, tolka och bekräfta barns intitiativ och uttryck. I Programmet Vägledande Samspel ägnas mycket uppmärksamhet åt förståelse av barns avsikter. Ökad lyhördhet för barn är ett centralt begrepp och något som vuxna kan träna och utveckla. Barnkonventionens grundprinciper: Artikel 2:    Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3:    Barnets bästa Artikel 6:    Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12:  Barnets rätt att komma till tals Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att dom egna resurserna ska komma fram och kunna användas. (ur Vägledande samspel i förskolan; Gunilla Niss med flera.)

35 folkhälsa och barnrätt möts
Synergieffekt uppstår när folkhälsa och barnrätt möts Alla barn i Sverige Bästa tänkbara start i livet – liv och utveckling av personlighet

36 Sammanfattningsvis Barn har rätt! Främjande och förebyggande arbete
Lyssna som en kanin… Långsiktighet Kunskap/erfarenhet och forskning Samverka mellan kompetenser Öka kunskap vid behov Följ upp o samla in statistik – meranvänd!!!

37 Tack för er uppmärksamhet!
Cecilia Ljung