Utveckling av den individuella biståndsutredningen

En presentation över ämnet: "Utveckling av den individuella biståndsutredningen"— Presentationens avskrift:

1 Utveckling av den individuella biståndsutredningen
Ett projekt vid FoU Västernorrland

2 Start hösten 2005 – (kompetensstegen)
Biståndshandläggare från Sundsvall, Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Ånge Gemensamt utbildnings och utvecklingsprojekt

3 Utvecklingsprocessen
Utbildning och reflektion (teoretisk och praktisk) Test av kartläggnings- och bedömningsinstrument tillsammans med IMS Utveckling av ett eget kartläggningsinstrument (arbetsgrupp) Testperiod dec 06 – feb 07 – Utvärderas Ny kollegiegranskning

4 Bakgrunden; En svår roll med många olika roller Omfattandet kritik
Ett behov av att mera kunskap

5 Lagstiftningen (SoL, FL, SekrL, KL)
Rollen som offentlig tjänsteman Biståndshandläggning/ biståndshandläggare Uppdraget från organisationen – att konstruera en brukare Förväntningar från omgivningen

6 Vad krävs för att nå en utveckling
Bli bättre på den sociala utredningen Våga ta makten över utredningen där socialtjänstlagens mål och intentioner blir synliga Öka omgivningens kunskaper för att få bättre förutsättningar Reflektera över yrkesrollen och för vem vi är till för – vilket kräver integritet och mod!

7 Vanliga utredningar (tidigare)
Medicinsk diagnos Bostad Familjeförhållande (make, maka, barn) Behov beskrivna i form av insatser/tjänster

8 Vad har vi sällan med? Hur min sjukdom/funktionshinder begränsar min vardag Vanor, intressen Otrygghet Psykisk hälsa Livsstil Nätverk Omgivningens resurser Målen med biståndsinsatserna

9 Våra utgångspunkter; Mera fokus på utredningen – se den formella strukturen som en ram Utgå från ett socialt synsätt Vilka begrepp är användbara och hur kopplar vi dessa begrepp till utredningen? (SoL:s begrepp) Olika sätt att beskriva behov

10 Ett socialt synsätt/social modell
Vår föreställning om behov – som behovshierarki (Maslow) eller utifrån en helhet (KASAM – begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet – Antonovsky) Vård - omsorg Individen i relation till omgivningen. Att konstruera ett handikapp -

11 Olika sätt att beskriva behov
Sociala tjänster – behov beskrivs i form insatser och aktiviteter, t.ex. städning, inköp, ledsagning, matdistribution osv. Funktionella nyttor – vilken nytta som blir konsekvensen av en tjänst. Behov av att ta sig till affären för att handla mat. Hur kan vi tillgodose detta behov. Kanske med färdtjänst eller med ledsagning, men också matdistribution eller att affären kör hem mat eller att få hjälp med att handla.

12 Bakomliggande nyttor/värden – att leva och bo självständigt, meningsfullhet, trygghet

13 Reflektion över yrkesrollen
Hur ser min roll ut? Vilka möjligheter och vilket handlingsutrymme har jag? Att ta makten över utredningen

14 Fokus på kartläggningen och de uppgifter vi väljer att samla in
Att se utredning i två steg

15 Utredningen Kartläggning Bedömning

16 Frågor inför kartläggningen
Vilka uppgifter samlar vi in och varför? Vilka uppgifter samlar vi inte in och varför? Behöver vi ett stöd? Behöver vi bli enhetligare i kartläggningen? Leder enhetligare kartläggningar också till enhetligare bedömningar och beslut?

17 Konsten att se en hel människa
Kartläggning av behov i den dagliga livsföringen – ur ett INDIVID-perspektiv.

18 Utgångspunkter Socialtjänstlagen Systematisera det som går
Vetenskap och beprövad metod Hjälpmedel i stället för mätverktyg SoS Allmänna råd – kvalitetssäkring omsorg …. Behovsbedömning och rättssäkerhet i handläggning och dokumentation. – att behovsbedömningar bygger på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas, – att beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning är tydliga och kan förstås, – att individuella planer upprättas, – att insatserna utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes närstående/ställföreträdare.

19 KARTLÄGGNINGSINSTRUMENT
Den enskildes beskrivning av sin situation. Handledning – metoden Kvalitativ intervjuteknik . Intervjuguide – hjälpmedlet Livsområden En hel människa. Analys, utredning, bedömning och beslut är utifrån INDIVIDENS unika situation.

20 En hel människa Biologisk Social Psykologisk
Kropp – funktioner, skador, sjukdomar, ålder, styrkor osv. Social ”Var och en är ingen – någon är man bara med andra. Psykologisk Person, intellekt, socialt, hur man blivit den man är. Kulturell Nedärvda idéer, ideal, värderingar och attityder. Hur de yttrar sig.

21 KASAM känsla av sammanhang
Meningsfullhet – Vad motiverar mig? Begriplighet – Vet jag vad som måste till för att lösa situationer? Hanterbarhet – Har jag de verktyg jag behöver? KASAM betydelsefullt för hur man hanterar sin vardag. Psykologiskt, socialt, biologiskt och kulturellt.

22 Salutogent synsätt Identifiera friskfaktorer –
För lite av det goda. Hälsofrämjande faktorer – WHO – fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Omvärldsfaktorer – Familj, stödjande vuxna, nätverk, göra meningsfulla och betydelsefulla saker. WHO s definition av hälsa ”Hälsa är ett tillstånd av full-ständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom.”

23 Patogent synsätt Individen ur ett sjukdoms/skadeperspektiv.
Hälsa som frånvaro av sjukdom/skada. Fokus på att minimera brister. Kan inte till kan. Målen formuleras utifrån ett funktionsperspektiv. För mycket av det onda. Kan / kan inte. Hur kommer det sig att någon människa över huvud taget upplever sig ha en god hälsa?

24 Mål! Vems? Den enskildes mål = hälsoperspektiv
Myndighetens mål = allt för ofta ett funktionsperspektiv Hur mäta att man uppfyllt målet??? Vem avgör om målet uppfyllts???

25 Kvalitativa intervjuer
Som man frågar får man svar. Gick resan hit bra i dag? Berätta om din resa hit i dag. Vilken fråga ger ett svar med fysiska, psykiska, sociala och kulturella aspekter. Vetenskaplig metod för att få fram mesta möjligt med hjälp av enkla och raka frågor. Vad förväntar vi oss för svar? Ja eller nej eller berättelse som inrymmer flera aspekter.

26 Intervjuguide Hjälpmedel att kartlägga den dagliga livsföringen.
Delområden – livsområden Förberedelse

27 Personlig hygien, klädsel
Allt som rör kroppen som tänder, hud, naglar och hår Toalettbesök och annat som hör till situationen. Klä och klä av sig Den personliga stilen - identitet Handla och prova kläder. Hjälpmedel, hjälp av annan. Exempel på sociala, kulturella, psykologiska och biologiska aspekter på detta område. Hur vill jag framstå i mötet med andra? Vem är jag? Vad kan jag/kan inte av detta? Mina egna specialare.

28 Konsten är att lägga pusslet
INTE plocka isär det.

29 Ligger det något i detta???
”Omotiverad är den som inte vill det jag vill att den ska vilja”

30 Det vi vill uppnå… Bättre kartläggningar som ger bättre underlag för bedömningen/beslutsunderlaget Bättre utredningar och tydligare mål underlättare för verkställigheten Ökad kunskap – ökat mod och integritet – ökad professionalitet Biståndshandläggarnas kunskap om behoven kan användas för planering

31 Varför en systematisk bedömning/kartläggning?
En samlad bild av en enskild klient/brukare En samlad bild av en klient/brukargrupp Underlag för diskussion med klient/brukare om lämplig insats Uppföljning om insatsen ledde till den önskade förbättringen Kunna beskriva och planera verksamheter Att hitta en lämplig insats utifrån det unika behovet

32 Skillnad mellan standardiserad och strukturerad
Skillnad mellan kartläggning och bedömning Skillnad mellan självskattning och professionens bedömning

33 Kartläggningsinstrumentet för planering
Får en samlad bild av klientgruppen Får handläggarnas uppskattning av behoven och hur de kan eller är tillgodosedda Kan få en uppfattning om kommande behov Kan se förändringar över tid

34 Livsområden som kartläggs
Bostad/Hushåll Närmiljö - omgivning Mat Personlig hygien/Klädsel Aktiviteter/Intressen, vanor, traditioner Hälsa – fysisk/psykisk/kognitiv Rörelse/förflyttning Trygghet Säkerhet Kommunicera Socialt nätverk Närstående/familj Ek/adm Eget fokus

35 Handläggarnas skattning
Livs/behovsområden A B C D E Mat Kommunicera Resurser/omgivning Nätverk Bostad

36 Handläggarens skattning av behoven
A Helt självständig/inga problem B Måttliga problem – är delvis självständig och har delvis hjälp av annan/avstår C Måttliga problem – är delvis självständig och har/behöver delvis insatser från kommunen. D Stora problem och har hjälp av annan/avstår. E Stora problem och har/behöver omfattande hjälp av kommunens insatser.

37 Skattning av resurser/omgivningsfaktorer
A Fungerar bra/inga problem/ B Måttliga problem/brister C Stora problem/brister

38 Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland Kloka ord av Nalle Puh