Om skollagen är piskan vad är då moroten

En presentation över ämnet: "Om skollagen är piskan vad är då moroten"— Presentationens avskrift:

1 Om skollagen är piskan vad är då moroten
What’s in it for me?

2 Skolinspektionens krav
1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

3 ”Stadsbibliotek inte tillräckligt” Andreas Spång, tf enhetschef för Skolinspektionens tillståndsprövning ”I så fall bör man använda det som ett komplement” ”Det är inte alls säkert att de böcker som finns på ett stadsbibliotek är anpassade för just de kurserna som eleverna läser.” ”Inte ett skolbibliotek bara på onsdag em”

4 Vad är då exempel på morötter?
Forskning Utvärderingar Goda exempel Ert egna arbete

5 Forskning Vi skulle helst vilja se ett väl dokumenterad svensk forskning som klart visar på att satsning på bemannat skolbibliotek starkt höjer elevers kunskaper och möjligheter att nå målen. Ännu har vi tyvärr inte sett någon sådan. Det finns många undersökningar som pekar i den riktningen, men frågan är komplicerad enligt forskarna. NSG initierade en forskningsöversikt för några år sedan: School Libraries work! Amerikansk forskningsöversikt Louise Limberg kommer att göra en ny svensk forskningsöversikt.

6 Utvärderingar Kjell Ahlgren på Skolinspektionen brukar jämföra skolbibliotek med nerdragbara kartor. Han har aldrig läst en utvärdering av skolbibliotekets verksamhet. Därför är det livsviktigt att skolbiblioteket utvärderas som all annan skolverksamhet. Det måste finnas något skrivet som vi kan utvärdera mot, för att kunna se om vi uppnår våra mål. KB håller på och tar fram en modell. Sv. Bibl. tog fram en handledning. Använd gärna Loertschers klassiska taxonomi

7 Mål- och styrdokument för skolbibliotek
På den här sidan har Skolbibliotek.se samlat mål- och styrdokument för skolbibliotek. Ett måldokument kan inte uträtta underverk, men det kan vara något att luta sig mot och hänvisa till Försök att få med skrivningar om skolbiblioteket i din skolas arbetsplan. Och precis som Anette Ekström skriver i sin skrift om arbetsplaner, så är det viktigt att se till att det blir levande dokument, något som man följer i den dagliga verksamheten och det är lika viktigt att man utifrån uppsatta mål också med jämna mellanrum utvärderar verksamheten. Målskrivning är ett slags teoretisk bas för skolbiblioteksutveckling.

8 Bibliotekets roll ur bibliotekariens perspektiv:
SKOLBIBLIOTEKETS TAXONOMI: FÖR DELAKTIGHET I UNDERVISNINGEN Fritt efter David Loerscher Bibliotekets roll ur bibliotekariens perspektiv: ’ 1.ICKE-INBLANDNING Biblioteket uppfattas som en lagerlokal 2.LAGERLOKAL MED SJÄLVBETJÄNING Kräver ordning, systematik (som hushållsarbete syns ej) 3.INDIVIDUELL REFERENSTJÄNST Lärare/elever serveras med det material de frågar efter; folkbiblioteksnivån 4.SPONTAN MEDVERKAN Någon elev tar sig ner till biblioteket för att hitta svar på någon fråga, oplanerat 5.FLYKTIG PLANERING Spontan planering t.ex. I fikarummet eller vid kopiatorn 6.PLANERAD MATERIALFÖRSÖRJNING När läraren förvarnar om tema och projekt, så att bibliotekarien är ”lite” förberedd. 7.TILLFÄLLIGA UTÅTRIKTADE BIBLIOTEKARIEINSATSER (”Missionerande”) Bokprat, kampanjer, skapar positiva attityder men inga varaktiga effekter 8.FORMELL PLANERING Bibliotekarien tas med i planeringen och kan därför handleda eleverna 9.UNDERVISNINGSPLANERING Bibliotekarien är med i uppläggning, genomförande och utvärdering. Jämbördig med lärare 10.PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE Bibliotekarien deltar i själva planeringsarbetet av undervisningen på skolan

9 BIBLIOTEKETS ROLL UR LÄRARPERSPEKTIVET
1. UNDERVISNING UTAN INBLANDNING UTIFRÅN Använder enbart läromedel, det räcker. 2. UNDERVISNING MED STÖD AV EXTRA EGET BOKBESTÅND Egen bok-, artikelsamling hemma eller i skolan. 3. UNDERVISNING MED INLÅNAT MEDIABESTÅND Läraren väljer och anvisar. Lånar böcker från skol- och folkbibliotek eller annat håll, utan kontakt med bibliotekarien 4. BIBLIOTEKARIEN SES SOM EN IDÉRESURS FÖR UNDERVISNINGEN Nyttjar tips man råkat få, utan att ha bett om det, tex. på kafferasten. 5. LÅTER BIBLIOTEKARIEN ”BERIKA” UNDERVISNINGEN Tillfälliga bokpresentationer, skönlitteratur. Roligt och uppskattat med utanför den ordinarie undervisningen. 6. SKOLBIBLIOTEKET UTGÖR EN INTEGRERAD DEL AV INNEHÅLLET I ETT KURSAVSNITT Läraren har planerat avsnittet och ber bibliotekarien förbereda kompletterande bokbestånd och handleda eleverna 7. LÄRARE OCH BIBLIOTEKARIE DELAR ANSVARET FÖR PLANERING AV ETT KURSAVSNITT Analyserar tillsammans elevernas förmåga, målformulering, arbetsformer. Genomför arbetet samt utvärderar tillsammans 8. PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE Rådgör med bibliotekarien om undervisningsutveckling, långsiktig planering etc. Loertscher 2(4)

10 BIBLIOTEKETS ROLL UR SKOLLEDARPERSPEKTIVET
1. BASBIBLIOTEK Följer bibliotekslag och skolstadgan. Inget om kvalité, kan samtidigt användas till annan verksamhet och vara obemannat. 2. SKOLBIBLIOTEKET SES SOM EN EGEN KRAFTKÄLLA Biblioteket är ”synligt” med lämplig personal och övriga resurser. Ser till att det hålls öppet med tillräckliga anslag. 3. SKOLBIBLIOTEKET SES SOM EN INTEGRERAD DEL AV SKOLANS UNDERVISNINGSRESURS Rektor ställer krav på lärare och skolbibliotekarier, ser skolbiblioteket som ett läromedel i resurssammanhang, underlättar central placering av böcker och AV-media. Skapar möjlighet för gemensam planering. Ger möjlighet till fortbildning. Kräver tillräcklig och kunnig personal. Styr, följer upp verksamheten och inkluderar den i sin läsårsplanering. Detta förutsätter: Tillräckligt med kompetent personal Integration mellan skolbiblioteksmedier och övriga läromedel (central reg) Schemamässiga möjligheter för gemensam planering lärare – bibliotekarie. Personalutveckling - fortbildning Styrning och uppföljning 4. SKOLLEDAREN SER BIBLIOTEKSPERSONALEN SOM EN RESURS I SKOLANS PEDAGOGISKA UTVECKLINGSARBETE Bibliotekarien deltar i det pedagogiska utvecklingsarbete, i kursplanering, i planering av nya linjer Loertscher 3(4)

11 BIBLIOTEKETS ROLL UR ELEVENS SYNPUNKT
1. ICKE INBLANDNING Det finns faktiskt elever som aldrig varit på biblioteket 2. SPONTAN ANVÄNDNING 3. SERVICE MED MATERIAL OCH INFORMATION VID DIREKT FRÅGA 4. ”OFFER” FÖR UTÅTRIKTAD VERKSAMHET 5. ANVÄNDARKUNSKAP Bibliotekskunskap, informationsfärdigheter 6. STRUKTURERAD SAMVERKAN OCH ANVÄNDNING Vid tex. temaarbete. 7. ANVÄNDNING PÅ EGET INITIATIV har förstått vad man kan använda ett bibliotek till 8. LIVSLÅNG ANVÄNDNING Användning av information på ett intelligent sätt, dvs. besitter informationskompetens Loertscher 4(4)

12 Goda exempel Skolverkets reportage om skolbibliotek och dokumentation från skolbibliotekskonferenser och seminarier. Årets skolbibliotek NSG:

13

14 Ert egna arbete Ni är faktiskt den allra viktigaste personen/moroten Allt det andra i all ära, men det är vad ni tillsammans med lärare och elever skapar är det som räknas. Samarbete är det allra viktigaste Ni skapar själva bilden av skolbiblioteket

15 Utan bemanning lär det inte ske någon skolbiblioteksutveckling

16

17 UR Samtiden Skolportens konferens om Skolbibliotek 2013
Anette Holmqvist Kjell Ahlgren Maud Hell Anne-Marie Körling Peter Rydén Fredrik Hanell

18 Vidare läsning Skolverket om skolbibliotek: Powerpoints på Slideshare: Norra Fäladen: Kristina Alexandersson: Nacka gymnasium: LÄS: Historien om ett boklån:

19 Omvärldsbevaka! För att hålla sig a jour med vad som händer gäller det att om världsbevaka. Det enklaste och bästa sättet är att använda Twitter. De flesta myndigheter och aktiva skolbibliotek använder Twitter. Några exempel Cilla Mitt Här lär Hanna ut hur man gör: