Ett energieffektivt samhälle Våra flerbostadshus.

En presentation över ämnet: "Ett energieffektivt samhälle Våra flerbostadshus."— Presentationens avskrift:

1 Ett energieffektivt samhälle Våra flerbostadshus

2 Flerbostadshus Energieffektivisering Hinder och möjligheter • IVAs projekt ”Ett energieffektivt samhälle” Jan Nordling, huvudprojektledare IVA • Flerbostadshus Kan vi halvera energin Per Westlund, ordförande arbetsgrupp Bebyggelse, IVA • Vad är ett bra ombyggt flerbostadshus? Arne Elmroth, professor emeritus, Lunds Tekniska Högskola • Inlägg och paneldebatt Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna, Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier, Ingela Lindh, vd Stockholmshem, Anders Österlund, konsultchef Teknik, SBC • Moderator: Erik Hellqvist, vd Svensk Byggtjänst

3 Målen • Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 • Sverige ska till 2020 minska energiintensiteten med 20 % jämfört med 2008

4 Skälen • minskad klimatbelastning • minskat omvärldsberoende • minskade kostnader på såväl nationell nivå som för ägare och brukare.

5 Energianvändningen Total energianvändning per år i Sverige: 410 TWh Alla byggnader: 160 TWh Energianvändningen i flerbostadshus: 42 TWh (25 % av hela bebyggelsen) Uppvärmning & varmvatten står för 28 TWh och fastighets- och hushållsel för 14 TWh Bättre drift – och styrsystem kan minska värmeanvändningen med 20 % För att nå 50 % total effektivisering krävs mer omfattande förändringar av byggnaden

6 Energianvändningen

7 Uppvärmning

8 Ägarna

9 Ålder

10 Vad används energin till?

11 Stora investeringar 2,5 miljoner bostäder i flerbostadshus (av 4,5 miljoner totalt) 3 av 4 av dessa måste renoveras före 2050 600 000-700 000 nya lägenheter tillkommer under samma period 50 000 bostäder ska åtgärdas per år Investering på mellan 25 och 50 miljarder kronor. Varje bostad kostar mellan 500 000 och 1 miljon kr att bygga om, inklusive energieffektiviseringsåtgärder. Dessa står för 20 och 40 % av kostnaden

12

13 Är det lönsamt att energieffektivisera? • 3-4 % avkastning ett typiskt exempel • Men: Med ökande energipriser och ökade komfortkrav blir den långsiktiga avkastningen högre, och den är långsiktig • Energipris förväntas öka mer än KPI

14 Prisutveckling

15 Slutsatser • Kostnaden för energiåtgärder lägre när de samordnas med nödvändig renovering • Det finns hinder för att nå målen. Förändrade spelregler och arbetssätt krävs. • Arbetet bör påbörjas omedelbart för att öka chanserna. • Hinder: Byggreglerna, resursbrist, sätt att kalkylera, bevarandekrav, osäkerhet när det gäller fjärrvärmens prissättning, brist på incitament i hyressättningen och brist på bred kompetens • Tekniken finns och är inte hindret

16 Rekommendationer till fastighetsägarna • Utnyttja renovering för energieffektivisering Ta tillvara alla tillfällen vid renovering och ombyggnad • Differentiera lönsamhetskalkylerna Öka hänsyn till långsiktigheten i åtgärder som ger besparingar över lång tid • Mål för varje fastighet Sätt individuellt anpassade energimål för varje enskild fastighet • Följ upp och mät Gör löpande uppföljning och redovisning av driften. Mät och driftsoptimera

17 Rekommendationer till fastighetsägarna, forts. • Prioritera åtgärder med snabb besparingspotential Förbättra styr- och återvinningssystem • Drifts- och upphandlingskompetens Bygg upp en egen kompetens inom drift och upphandling • Fjärrvärmetaxor Kräv långa avtalstider med förutsägbara villkor • Involvera de boende Dialog och information om energieffektivisering. Gröna hyresavtal och delade besparingar

18 Rekommendationer till andra aktörer • Nationellt kompetenslyft Fler och kunnigare yrkesarbetarearbetare och tekniker • Renoveringscentrum Centrum som samlar och sprider kunskap om renovering och energiåtgärder • FoU-program Nationellt program som flyttar fram kunskapsfronten • Kreditriskförsäkring Utred en kreditriskförsäkring för investeringar i energieffektivisering

19 Rekommendationer till andra aktörer, forts. • Nationell strategi för fjärrvärme Diskutera fjärrvärmesektorns framtida roll och förändrade förutsättningar på politisk nivå • Anpassa bevarandekraven Ta fram principer för bevarandekrav som möjliggör renovering och energieffektivisering • Skärpta byggregler Högre krav på energieffektivitet i nya och ombyggda hus • Använd energideklarationerna bättre Öka kvalitén. Kräv planer för varje byggnad

20 Länkar till rapporter ”Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050" ”Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050" IVA, finansierad av SBUF "Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus" IVA "Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus"

21 Arbetsgrupp • Per Westlund, ordförande, arbetsgrupp Energieffektiva byggnader • Christel Armstrong-Darvik, Stena fastigheter • Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter i Dalarna • Arne Elmroth, LTH • Tomas Hallén, Akademiska hus • Tomas Kåberger, Chalmers • Per-Erik Petersson, SP • Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle • Patrik Marckert, projektledare, Sweco