Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för.

En presentation över ämnet: "Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för."— Presentationens avskrift:

1 Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för kontrollen i livsmedelskedjan, 2014 – 2017

2 Från jord till bord – om kontrollen i livsmedelskedjan
Foton: Bo Nyberg Lena Holmsäter Ida Olofsson Susanne Sylvén Svensk mjölk/LRF mjölk

3 Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan från jord till bord omfattar…
Kontroll av växtskadegörare Primärproduktion av foder och utfodring av djur Industriell foderproduktion Animaliska biprodukter Djurhälsa Djurskydd Primärproduktion av livsmedel Livsmedel Med primärproduktion menas odling av spannmål, frukt och grönsaker, uppfödning av djur för livsmedelsproduktion, mjölkproduktion, och äggproduktion, kräft-, fisk- och musselodlingar. Jakt och fiske, bär och svampplockning för att skänka bort eller sälja är betraktas också som primärproduktion. Det som produceras för att konsumeras inom det egna hushållet omfattas dock inte av livsmedelslagstiftningen. Begreppet livsmedel omfattar hantering av livsmedel i alla led i produktions- och distributionskedjan efter primärproduktionen. Det omfattar t.ex. livsmedelsförädling och industriell livsmedelsproduktion, transporter av livsmedel, försäljning hos grossister och i butiker och servering i skolor, på sjukhus och äldreboenden och restauranger.

4 Delat ansvar – gemensamma mål
Ansvar på tre nivåer – centralt, regional och lokalt Livsmedelsverket och Jordbruksverket 21 länsstyrelser Ca 260 lokala myndigheter i kommunal sektor

5 Målen i livsmedelslagstiftningen (EU-förordningarna 178/2002 och 882/2004)
Att skydda människors och djurs hälsa Värna konsumenternas intressen Främja handel och fri rörlighet för säkra och hälsosamma livsmedel Riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv offentlig kontroll som genomförs så ofta det behövs Likvärdig kontroll Målen med den offentliga kontrollen finns i de gemensamma EU-förordningarna om livsmedel, foder, djurskydd, djurhälsa och växtskydd. Syftet med den kontrollen är att upptäcka brister och att förmå företagen att rätta till bristerna. Alla ska kunna lita på maten, att den är säker och att vi får rätt information om maten.

6 Kontrollen i livsmedelskedjan
Den nationella kontrollplanen omfattar kontrollen i hela livsmedelskedjan och all den kontroll som kommuner, länsstyrelser, Livsmedelsverket och Jordbruksverket m fl myndigheter genomför. Kontrollen ska genomföras i alla led i kedjan från jord till bord. Kontrollen styrs av lagstiftningen och de övergripande målen för kontrollen. Kontrollen ska också vara riskbaserad och ändamålsenligt och genomföras så ofta som det behövs, så att den ger avsedd effekt, dvs att brister uppräcks och rättas till. Inom vissa områden finns specifik lagstiftning som bland annat reglerar hur kontrollen ska genomföras. Det finns också lagstiftning berör flera olika kontrollområden och myndigheter. Sådana lagstiftningar ställer särskilda krav på samordning och samarbete mellan myndigheterna. Till dessa områden hör kontrollem av ekologiska livsmedel och foder, kontroll av läkemedel som används till djuren och kontroll av produkter som importeras till Sverige och som kontrolleras vid särskilda gränskontrollstationer. Hur kontrollen genomförs inom dessa områden beskrivs separat i kontrollplanen. Kontrollplanen är indelad i sex st övergripande kontrollområden (se kedjan på bilden).

7 Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan
Varje medlemsland i EU ska ha en nationell plan för livsmedelskedjan. Planen är en angelägenhet för: Myndigheterna – gemensam, vägledande Företag och konsumenter – information EU:s revisorer – underlag för revision av Sveriges system för kontroll i livsmedelskedjan Varje medlemsland i EU ska upprätta en flerårig plan för kontrollen i livsmedelskedjan. Planen beskriver hela kontrollsystemet i landet. Vad planen ska innehålla regleras av artikel 42 i förordning (EG) 882/2004, den s k Kontrollförordningen. som EU-kommissionen har även utarbetat en särskild vägledning som närmare beskriver hur nationella kontrollplaner ska utformas och vad de ska innehålla. Den fleråriga nationella kontrollplanen ska innehålla allmän information om uppbyggnad och organisation av systemen för kontroll av foder- och livsmedelskontroll och för kontroll av djurhälsa och djurskydd och särskilt om följande: Planens strategiska mål och hur dessa återspeglas i prioriteringen av kontroller och fördelning av resurser Riskindelning av verksamheter (riskklassmodeller etc) Behöriga myndigheter, inkl. vilka uppgifter de har Organisation av den offentliga kontrollen, inkl. vilken myndighet som ansvarar för kontrollen för olika typer av enskilda anläggningar Kontrollsystem inom olika sektorer (områden) och samordning inom den behöriga myndigheten Delegering till kontrollorgan (i Sverige är det bara kontrollen av ekologiska livsmedel och foder som är delegerad) Metoder för att säkerställa verksamhetskriterierna (dvs. beskrivning av myndigheternas grundförutsättningar för att bedriva offentlig kontroll) Utbildning av personal Rutiner för genomförande av kontrollen och kontrollrapporter (vilka dokumenterad rutiner finns i landet, t ex vägledningar, instruktioner etc) Utformning och funktion av beredskapsplaner (vilka beredskapsplaner finns, vad innehåller de och vem ansvarar för vad) Samarbete och ömsesidigt stöd mellan kontrollmyndigheterna

8 Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan
Anger strategisk inriktning för den offentliga kontrollen, nationella mål och prioriteringar Beskriver hur kontrollen är organiserad, hur den genomförs, följs upp och utvecklas Beskriver organisation och operativ funktion av beredskapsplaner samt hantering vid kris Varje medlemsland i EU ska upprätta en flerårig plan för kontrollen i livsmedelskedjan. Planen beskriver hela kontrollsystemet i landet. Vad planen ska innehålla regleras av artikel 42 i förordning (EG) 882/2004, den s k Kontrollförordningen, som är ”EU-lag”. EU-kommissionen har även tagit fram en särskild vägledning som närmare beskriver hur nationella kontrollplaner ska utformas och vad de ska innehålla. Den fleråriga nationella kontrollplanen ska innehålla: allmän information om uppbyggnad och organisation av systemen för kontroll av foder- och livsmedelskontroll och för kontroll av djurhälsa och djurskydd och särskilt innehålla information om följande: Planens strategiska mål och hur dessa återspeglas i prioriteringen av kontroller och fördelning av resurser Riskindelning av verksamheter (riskklassmodeller etc.) Behöriga myndigheter och vilka uppgifter de har Organisation av den offentliga kontrollen och vilken myndighet som ansvarar för kontrollen för olika typer av enskilda anläggningar Kontrollsystem inom olika sektorer (områden) och samordning inom den behöriga myndigheten Delegering till kontrollorgan (i Sverige är det bara kontrollen av ekologiska livsmedel och foder som är delegerad) Metoder för att säkerställa verksamhetskriterierna (dvs. beskrivning av myndigheternas grundförutsättningar för att bedriva offentlig kontroll) Utbildning av personal Rutiner för genomförande av kontrollen och kontrollrapporter (vilka dokumenterad rutiner som finns i landet, t ex vägledningar, instruktioner etc) Utformning och funktion av beredskapsplaner (vilka beredskapsplaner finns, vad innehåller de och vem ansvarar för vad) Samarbete och ömsesidigt stöd mellan kontrollmyndigheterna

9 Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan
Planen är fyraårig, men uppdateras varje år Utarbetas av myndigheterna i livsmedelskedjan Livsmedelsverket Jordbruksverket Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Generalläkaren länsstyrelserna kommunerna genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Livsmedelsverket samordnar arbetet Gemensamma mål och aktiviteter för hela kedjan Den första svenska planen infördes 1 januari 2007 och har sedan uppdaterats varje år. Exempelvis orsaker till uppdateringar är ändrad lagstiftning, ändrad organisation inom en eller flera myndigheter, ändrat kontrollansvar, t ex att ansvaret flyttats från en myndighet till en annan, resultat från genomförda kontroller, från revision, kontrollprojekt eller särskilda satsningar, åtgärder som genomförts pga brister som identifierats i samband med EU:s revisioner av det svenska kontrollsystemet. resultat eller åtgärder som genomförs pga en kris eller allvarligt händelse som inträffat under åtet, t ex cryptosporidium (parasiter) i dricksvatten eller livsmedelsfusk. Arbetet sker i en samordningsfunktion. Myndigheterna i samordningsfunktionen är: Livsmedelsverket, Jordbruksverket , Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Generalläkaren, Länsstyrelserna och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Livsmedelsverket samordnar arbetet. Samordningsfunktionen ansvarar för uppdateringar, översyn och förändringar av planen. Funktionen samordnar även gemensamma aktiviteter för att utveckla kontrollen i hela livsmedelskedjan och är styrgrupp för dessa aktiviteter. Samordningsfunktionen tar egna initiativ och föreslår gemensamma aktiviteter, vilka sedan förankras med generaldirektörerna för de centrala myndigheterna och med länsstyrelserna och SKL. Tre övergripande gemensamma aktiviteter: Samordna synen på lagstiftningen och dess tillämpning Utveckla offentliga kontrollen av intressenter (utnyttjar gemensam metodik och gemensamma arbetsredskap) Revision av offentliga kontrollmyndigheter. Sedan 1 januari 2013 hanteras detta i en särskild samrådsgrupp för revision av kontrollmyndigheter. Livsmedelsverket leder gruppen. Exempel på gemensamma delaktiviteter som genomförts sedan 2007 är: Genomgång av områden där den offentliga kontrollen behöver utvecklas, t ex kontrollen av internethandel. Utarbetat en mall för att ta fram en kontrollplan. Mallen kan användas varje lokal och regional kontrollmyndighet för att beskriva hur kontrollen är organiserad, hur den genomförs och vilka mål myndigheten har för sin kontroll. Rapport om utveckling av en gemensam syn på revision av kontrollmyndigheter med att antal förslag om gemensamma arbetssätt. Gemensam modell för riskklassificering livsmedel- och foderföretag i primärproduktionen. Modellen är ett stöd för planering och prioritering av kontrollarbetet. Gemensamma strategier för hur Sverige ska förbereda sig inför EU-revisioner av det svenska kontrollsystemet och hur de svenska myndigheterna gemensamt ska arbeta för att omhänderta och åtgärda brister i kontrollen som upptäcks vid EU-revisionerna.

10 Nationella kontrollplanens roll
myndigheternas egna kontrollsystem Föreskrifter etc. Lagstiftning Direktiv eller uppdrag från lagstiftaren Nationell planen för kontrollen i livsmedelskedjan mål och prioriteringar beskrivning av kontrollsystemet Vägledande dokument Myndighetsinterna styrande dokument Kontrollplaner Beredskapsplaner Mål och prioriteringar Hur ska planen användas? Planen är ett gemensamt vägledande dokument som kompletterar EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning, vägledande som Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram för att underlätta kontrollen inom olika områden, t.ex. livsmedel, foder och djurskydd. Planen kompletterar också de alla myndigheternas egna instruktioner och kontrollplanen etc. Den nationella planen innehåller inga detaljer om antal kontroller som ska genomföras eller de specifika mål som kan finna regionalt, inom ett län, eller lokala, i en kommun. All detaljplanering görs inom respektive kontrollmyndighet. Den nationella planen innehåller istället gemensamma, nationella mål och prioriteringar för hela livsmedelskontrollen, djurskyddskontrollen, kontrollen av foder osv. och information om specifika mål och satsningar som Livsmedelsverket eller Jordbruksverket gör inom vissa områden, t.ex. riksprojekt, särskild kontroll av kosttillskott eller livsmedelsfusk. Planen innehåller också ställningstaganden om hur kontrollen ska genomföras för att bli riskbaserad, t ex om vilka bestämmelser som ska kontrolleras oftare eller extra noggrant på en anläggning, hur flexibiliteten i lagstiftningen bör tillämpas och synen på hur noggrant företagens egen kontroll, förebyggande arbete och korrigerande åtgärder bör dokumenteras. Den nationella kontrollplanen kan användas vid planering av varje enskild myndighetens egen kontrollverksamhet, som informationskälla för att förtydliga ansvarsfördelning och samarbete mellan myndigheterna; Vem gör vad?, Hur hänger det ihop?, Vilken är en viss myndighets roll i livsmedelskedjan? Hur myndigheterna samarbetar för att göra kontrollen ändamålsenlig och effektiv?, som informationskälla för den som vill veta mer. Planen har två huvudsakliga funktioner: att ange gemensamma, nationella mål och prioriteringar för kontrollen i hela kedjan, så att alla kontrollmyndigheter samverkar och ”går” åt samma håll för att uppnå en ändamålsenlig och effektiv kontroll. att beskriva kontrollsystemet i Sverige från jord till bord och hur kontrollerna går till. Den nationella kontrollplanen är myndigheternas gemensamma, övergipande dokument. Den ska vara både ett ledande och stödjande dokument – Det är här kontrollen börjar!

11 Nyttan med den nationella kontrollplanen
Vägledande och stödjande Nationella mål och prioriteringar, anger färdvägen Tydlig koppling mellan resultat och mål och ständiga förbättringar Hjälp för myndigheterna att prioritera och fokusera Information om kontrollmetoder och strategier Information om kontrollprojekt, utbildningar m.m. ”Hitta mitt ansvar i kedjan”, gränssnitt mellan myndigheterna och möjliga samarbetsområden Kontrollplanen är både ett vägledande och stödjande dokument som innehåller nationella mål och prioriteringar som anger färdväg/inriktning för kontrollen. Genom att tydliga målen i planen finns en koppling mellan resultaten från kontrollen, t ex från rapporteringen, från EU:s revisioner av det svenska kontrollsystemet m m, och mål och förbättringsområden. Kontrollplanen ger er stöd och hjälp att prioritera och fokusera resurserna dit behovet är som störst. Planen innehåller också information om kontrollmetoder och kontrollstrategier. Det handlar t ex inom livsmedelskontrollen att olika provtagningar bör göras oftare, att mera fokus ska läggas på kontroll av märkning av förpackningar och information om livsmedlen och att flera, korta oanmälda kontrollbesök bör göras istället för få föranmälda besök. För att säkerställa att kontrollen fungerar i hela livsmedelskedjan och för att ha beredskap i händelse av kris pågår mycket samarbete mellan kontrollmyndigheter, branscher och organisationer. Planen beskriver myndigheternas ansvarsfördelning och hjälper till att identifiera gränssnitt och samarbetsområden mellan myndigheterna.

12 Fyra fristående delar Del 1 Introduktion till nationella kontrollplanen Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar Del 4 Organisation, revision och fördjupning Kontrollplanen består av fyra fristående delar som är tänkta att använda var för sig. Kontrollplanen finns på de centrala myndigheternas webbsidor. Hänvisningar finns från olika kapitel i del 2 och 3 till del 4 ”LÄS MER” för fördjupning. Del 1, 2 och 3 uppdateras årligen. Del 4 är mera statisk. Del Introduktion till nationella kontrollplanen Övergripande. Sammanfattning av hela kontrollsystemet från jord till bord. Beskriver syftet med kontrollen, de gemensamma målen, vem som kontrollerar vad, hur kontrollen utvecklas, större aktuella händelser och förändringar. Målgrupp: beslutsfattare, företag och konsumenter. Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar Anger specifika mål och prioriteringar, satsningar och kontrollprojekt. Anger hur kontrollen ska planeras, genomföras, följas upp och utvärderas, inkl ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Hänvisningar till lagstiftning, föreskrifter, vägledningar m m. Målgrupp: kontrollmyndigheterna. Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar Beskriver samarbete mellan myndigheter, nordisk, internationellt. Gemensamma aktiviteter och projekt. Samverkan med intressenter. Beredskapsplaner och samverkan mellan myndigheter i kris. Omvärldsbevakning, erfarenheter från aktuella händelser. Kompetensutveckling och utbildningsplaner. Större förändringar t ex inom lagstiftningen som är på gång. Del 4 Organisation, revision och fördjupning Fördjupad beskrivning av del 2, 3 och 4. Målgrupp: främst EU:s revisorer och andra som vill veta mer om hur kontrollen är organiserad, vad de olika myndigheterna ansvarar för och om hur revisioner av kontrollmyndigheterna genomförs.

13 Övergripande nationella mål för den offentliga kontrollen i hela livsmedelskedjan
Säkra livsmedel som konsumenterna kan lita på Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull Optimal samverkan mellan myndigheterna ger effektivare kontroller Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättsäker, ändamålsenlig och effektiv Målet för den offentliga kontrollen är att skydda människors hälsa och värna om konsumenternas intressen. För att kontrollen i livsmedelskedjan ska vara ändamålsenlig och likvärdig är det viktigt att myndigheterna samverkar. Utvecklad samverkan kan också bidra till bättre måluppfyllelse. Kontrollplanen innehåller tre gemensamma övergipande mål för hela kontrollen i livsmedelskedjan. Dessa är av visionär karaktär. Utöver dessa finns specifika mål och prioriteringar för de olika kontrollområdena i kedjan från jord till bord. Den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd ska ge konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på. Konsumenterna ska kunna känna trygghet i att livsmedlen är producerade på ett accepta­belt sätt. Informationen om livsmedlen ska vara både tillräcklig och enkel att förstå. Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta stärker förtroendet för företagens produkter. Optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollplanen säkerställer att hela produktionskedjan kontrolleras genom att samarbetet mellan de myndigheter och kontrollområden som ingår i kontrollkedjan utvecklas, att man lär av varandra och utnyttjar gemensamma erfarenheter. Samarbetet möjliggör effektivare kontroller. Det gynnar både konsumenterna och de producenter som kontrolleras.

14 Läs gärna… … mer om de gemensamma nationella målen 2014 – 2017 för t.ex. livsmedelskontrollen djurskyddskontrollen foderkontrollen i del 2 av kontrollplanen! Genom gemensamma mål och prioriteringar, genom uppföljning och utvärdering av kontrollsystemet och genom samarbete mellan myndigheterna säkerställs kvalitet och utveckling av den offentliga kontrollen och god hanteringen av kriser i livsmedelskedjan. Beskrivning av de nationella målen inom olika områden och vad myndigheterna ska uppnå de närmaste åren finns i del 2 av den nationella kontrollplanen. Prioriterade områden för 2014 – 2017 är bland annat: Tydliga mål för kontrollen inom alla områden, t.ex. för livsmedel, djurskydd, foder och växtskydd. Kontrollen ska leda till att brister upptäcks och rättas till och att företag och konsumenter känner förtroende för kontrollen. Förbättrad förmåga att följa upp hur mål uppnås och efterföljs. Särskilda satsningar för att bekämpa livsmedelsbrott. Vidareutbildning av personal inom livsmedelskontrollen. Särskilda insatser mot falska närings- och hälsopåståenden, främst inom livsmedelsområdet.