Docent Karlstads Universitet

En presentation över ämnet: "Docent Karlstads Universitet"— Presentationens avskrift:

1 Docent Karlstads Universitet
Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Hans-Åke Scherp

2 Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är
Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det hon kan bli Gôthe Hans-Åke Scherp

3 Skolans uppdrag 1840 –1920 Mål Att fostra tålmodiga ödmjuka lydiga
människor Medel Extrem förmedlingspedagogik Hård drill och disciplin Utantilläxor Hans-Åke Scherp

4 Hans-Åke Scherp

5 Lärares förståelse av uppdraget idag?
Trygga Bra självförtroende Engagerade samhällsmedborgare Kreativa och nyfikna Lust att lära Mål Vilka människor vill vi bidra till att forma? Medel Vilken lärmiljö behöver vi skapa? Hans-Åke Scherp

6 Hans-Åke Scherp

7 Vägledande helhet? Helhet Händelse Agerande Händelse Hans-Åke Scherp

8 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Medskapande och meningsskapande
”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Ämnesöverskridande lärområden Utgå från elevernas tänkande och förståelse Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Medskapande och meningsskapande ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Utgå från elevernas tänkande och förståelse Sanktioner Tydligt formulerade regler Tydliga krav Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till elevernas föreställningar Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Hans-Åke Scherp

9 Utifrånmotivation, utifrånstyrning
Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Tydliga krav Hans-Åke Scherp

10 Vilken vägledande helhetsidé?
Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lust att lära Ökade krav Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld Fler centrala prov Ökad betoning av betyg, Tydliga betygskriterier Bygga upp en förtroendefull relation Ordningsbetyg Dialog Ökad kontroll Förståelsefördjupande lärprocesser Inspektioner Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget Uppifrån preciserade mål Medarbetare som medskapare Medarbetare som utförare Hans-Åke Scherp

11 Beprövad erfarenhet Hans-Åke Scherp

12 Bygga goda relationer 97% Knyta an till barnens frågor 87%
679 förskollärares viktigaste lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling Bygga goda relationer 97% Knyta an till barnens frågor 87% Möjlighet att välja lek Ge barnen återkoppling 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 65% Utmana barnens föreställningar 61% Grupparbete 59% Tydlig struktur arbete/lek 52% Hans-Åke Scherp

13 1 460 grundskollärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling
Bygga goda relationer 95% Knyta an till barnens frågor 85% Ge barnen återkoppling 81% Tydlig struktur 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 67% Knyta an till omvärldshändelser 51% Utmana barnens föreställningar 47% Tydliga krav och betygskriterier 46% Hans-Åke Scherp

14 220 gymnasielärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling
Bygga goda relationer 94% Knyta an till elevernas frågor 78% Ge eleverna återkoppling 76% Tydlig struktur 68% Tydliga krav och betygskriterier 64% Knyta an till omvärldshändelser 60% Ge möjlighet att påverka innehållet 57% Utmana elevernas föreställningar 50% Tydliggöra kursplanemålen 43% Ge möjlighet att välja arbetssätt 42% Ägna tid åt repetition 18% Regelbundna prov och diagnoser 17% Hans-Åke Scherp

15 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 9
Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledare % Lärare Differens God relation 95 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 9 Utmana föreställningar 88 51 37 Ge återkoppling 83 77 6 Påverka innehållet 76 65 11 Knyta an till omvärldshändelser 68 43 25 Påverka arbetssätt 57 Tydliggöra kursplanemålen 47 34 13 Grupparbete 44 1 Tydlig med krav och betygskriterier 41 36 5 Tydlig struktur 66 -25 Färdighetsträning 14 35 -21 Dela upp i delmoment 28 -19 Att hålla sig i bakgrunden 20 -14 Repetition 3 18 -15 Regelbundna prov och diagnoser 2 -7 Enskilt arbete eller enskild lek 8 Hans-Åke Scherp

16 Göteborg Metod: Föreställningskartor 220 intervjuer om lärande
78 intervjuer om ledarskap Hans-Åke Scherp

17 När medforskarna hade gjort sina intervjuer med elever, pedagoger och rektorer om hur de menar att man skapar de bästa förutsättningarna för barns och ungas lärande, så översattes innehållet i kartorna till ett gemensamt ”språk” skulle man kunna säga, för att underlätta mönsterseende. Detta språk bestod av 24 begrepp, vilka speglade olika dimensioner och kvaliteter i lärprocessen och i samspelet mellan pedagoger och barn eller elever. För att få en bild av materialet i sin helhet gjordes först en enkel frekvensberäkning där vi undersökte förekomsten av olika föreställningar. ... visar att Lust av lära är det begrepp som är mest frekvent förekommande. Hela 191 eller 87 % av de totalt 220 analyserade kartorna (c-mapsen) innehåller detta begrepp . Näst vanligast är Förtroendefull relation (70%) följt av Anpassa till barnens/elevernas tankar och frågor (69%) och Involvera eleverna i kunskapsbildningen (69%). Minst frekvent är Tydliga betygskriterier (18%). I rapporten går vi sedan in på och beskriver dessa olika dimensioner och kvaliteter, hur de förhåller sig till varandra och hur vanligt förekommande olika föreställningar är inom ramen för olika grupper och i olika typer av verksamheter. Det kommer vi inte att gå in på nu (eftersom vi har begränsat med tid till vårt förfogande) utan vi har istället valt att fokusera på de delar av resultatet som är direkt kopplade till verksamhetsidén och stödet för den. Hans-Åke Scherp

18 Konstruktivism - Behaviorism
Medelvärdet för konstruktivism är 0.63 i det totala materialet och 0.36 för behaviorism vilket innebär att föreställningar som återspeglar, eller är influerade av, konstruktivistisk teori dominerar förhållandevis starkt över föreställningar av mera behavioristisk karaktär. När vi sedan jämför olika grupper kan man konstatera att det finns en del skillnader, vilka beskrivs i rapporten, men för vår del just nu kan vi nöja oss med att konstatera Hans-Åke Scherp

19 Hans-Åke Scherp

20 Lärdomar från skola A Elever
”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).” Hans-Åke Scherp

21 Lärdomar från skola B Elever:
”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” ”Man behöver tänka själv.” ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” ”Man har ett samarbete med lärarna.” Hans-Åke Scherp

22 Forskning om barns lärande
Hans-Åke Scherp

23 Tony Townsend, 2007 Det finns ingen vetenskaplig grund för att standardiserade test och prov gynnar elevers lärande. Fokusering på standardiseringar, mätningar och kunskapskontroller riskerar att leda till att de mer grundläggande förutsättningarna för lärande hamnar i bakgrunden. Hans-Åke Scherp

24 Enkät till professorer i Sverige
Sanktioner mot störande elever, som kvarsittning, avstängning samt konfiskering av störande föremål, kommer att leda till bättre ordning i skolan? Ja:20% Nej:60% Nationella prov redan i skolår 3 kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. Ja:10% Nej:65% Betyg tidigare än idag och i fler steg kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. Ja: 10% Nej: 70% Hans-Åke Scherp

25 Dweck (1999) Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker. Jfr Giotas forskningsöversikt om motivation och lärande Hans-Åke Scherp

26 Marton Två olika förhållningssätt till lärprocessen
Ytlärande: Komma ihåg vad som skrevs i texten Djuplärande: Försökte förstå andemeningen genom att ställa sig själv ett antal förståelsefördjupande frågor när de läste. Hans-Åke Scherp

27 En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på frågor man aldrig har ställt. (unquestioned answers) En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på frågor som man ställer. (unanswered questions) En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på frågor som man aldrig har ställt. (unquestioned questions) GB talar om att ställa frågor Hans-Åke Scherp 27

28 Förändring i arbetssätt år 2000
Förändring i arbetssätt mellan år 2000 och 2004 Traditionell förmedlingspedagogik Elevaktiv lärprocess Självständigt svarsletande Hans-Åke Scherp 28

29 Connectivism Relevance is the requirement for adoption or use of virtually anything Relevance can best be defined as the degree to which a resource or activity matches an individual’s needs Just in time instead just in case Contextually appropriate. Linked to an everyday problem/question Hans-Åke Scherp

30 Illeris (1991) Uppföljning av 271 elever 10-15 år efter avslutad skolgång
Inga större skillnader vad gäller "skolkunskaper", nuvarande social ställning, yrkesval, litteraturläsning, idrottsutövande, eller kreativ verksamhet men tydliga skillnader vad gäller grundläggande förhållningssätt och värderingar. De som gått på de sk progressiva skolorna hade en ökad benägenhet att intressera sig för demokratifrågor och jämställdhet och förhöll sig mer självständigt och kritiskt i samhällsfrågor. De som gått på de progressiva skolorna var också mer positiva till sin skolgång än de som gått på de mer traditionella skolorna. Hans-Åke Scherp

31 Timperley (2007) Ma “The shift typically involved was from procedures and memorization to mathematical inquiry and conceptual understanding.” (p. 76) “Many of the programmes encouraged students to employ multiple problem-solving strategies rather than follow a fixed set of rules.” (p. 80) “The majority of the interventions documented by the studies in this group promoted ideas about the nature of mathematics and mathematics teaching that were fundamentally different to what might be termed ‘traditional’ approaches to mathematics.” (p. 91) “…the most successful programmes as being ‘more cognitively oriented, interested in how students come to understand mathematical ideas, and interested in student reasoning, analysis, and problem solving in mathematics.’ “ (p. 93) “One explanation for this emphasis on assessment may be that the skills needed to assess students’ computational skills in mathematics are very different from the skills needed to assess their conceptual understandings. Teachers needed support to develop new assessment skills if they were to successfully make the transition to the new approach.” (p. 80) Hans-Åke Scherp

32 Timperley Naturvetenskap
”All (core studies) promoted some kind of inquiry-based approach to science, which was grounded in constructivist theories of learning and emphasised the development of the students’ conceptual understanding och science rather than memorisation of scientific facts.” (p. 122) “Teachers needed tools to assess their students’ understanding of scientific concepts and processes rather than their knowledge of facts. Assessment was seen to be an integral part of a continuous learning cycle for both teachers and students. The general shift from an emphasis on knowledge of facts to an emphasis on processes for inquiry was paralleled by a corresponding shift from summative to formative assessment.” (p. 113) Hans-Åke Scherp

33 Medelvärdesförändringar 2006-2008 Skala 1-5
Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområde 3-6 Lärandekultur Medskapande 3,55 0,01 0,21 Lärande orienterat PBS-ledarskap 3,50 -0,13 0,22 Inre motivation som grund för barns lärande 3,32 0,08 0,36 Meritpoäng år 9 201,25 -1,35 11,18 Hans-Åke Scherp

34 Hans-Åke Scherp

35 Helhetsidé ? ? ? Pedagogiska verksamheten Arbets- Utvecklings-
Vision Verksamhetsidé ligger till grund för lärandet i påverkar utformningen av ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! ->? påverkar förebygger och åtgärdar störningar störningar = utvecklingsbehov stabiliserar och påverkar vägleder och utvecklar Presentationsbild 1 Arbets- organisationen Utvecklings- organisationen skapar förutsättningar för påverkar utformningen av Hans-Åke Scherp

36 Lust att lära Meningsfullhet Medskapande Arbetsro Sanktioner .73 .94
.86 .70 .80 .84 Hans-Åke Scherp

37 Utvecklingsorganisation
Tillämpas helhetsidén i vardagsarbetet? Utifrånstyrning Arbetsorganisation Inifrånstyrning Utvecklingsorganisation Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? …… Hans-Åke Scherp

38 Helhetsidé Arbets- Utvecklings- organisationen
Utifrån initierad förändring Skoleffektivitets- perspektivet Utvecklings- organisationen Arbets- Helhetsidé Vision Verksamhetsidé ? ? ? Pedagogiska erksamheten ! ! ! ->? Skolförbättrings- perspektivet Skolutvecklings- perspektivet Skolutveckling Inifrån initierad förändring Hans-Åke Scherp

39 Holtappel (2009): Studie av 278 skolor
Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms • Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp .33) • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements Hans-Åke Scherp

40 Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig.
Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Det rådande sättet att samtala om och förstå undervisning samt elevers lärande behöver utmanas. Att fokusera på lärprocessen istället för att förklara dåliga resultat med brister hos eleverna samt flytta fokus från faktainlärning till mer undersökande arbetssätt och fördjupad förståelse. Hans-Åke Scherp

41 Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att
lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på elevernas lärande. Kollektivt ansvarstagande för elevernas lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt policy. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan. Hans-Åke Scherp

42 ? ! Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation
Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Hans-Åke Scherp

43 Inglehart-Welzel Cultural Map of the World
The World Values Surveys were designed to provide a comprehensive measurement of all major areas of human concern, from religion to politics to economic and social life and two dimensions dominate the picture: (1) Traditional/ Secular-rational and (2) Survival/Self-expression values. The Traditional/Secular-rational values dimension reflects the contrast between societies in which religion is very important and those in which it is not. Societies near the traditional pole emphasize the importance of parent-child ties and deference to authority, along with absolute standards and traditional family values, and reject divorce, abortion, euthanasia, and suicide. These societies have high levels of national pride, and a nationalistic outlook. Societies with secular-rational values have the opposite preferences on all of these topics. The second major dimension of cross-cultural variation is linked with the transition from industrial society to post-industrial societies-which brings a polarization between Survival and Self-expression values. Thus, priorities have shifted from an overwhelming emphasis on economic and physical security toward an increasing emphasis on subjective well-being, self-expression and quality of life. Self-expression values give high priority to environmental protection, tolerance of diversity and rising demands for participation in decision making in economic and political life. These values also reflect mass polarization over tolerance of outgroups, including foreigners, gays and lesbians and gender equality. The shift from survival values to self-expression values also includes a shift in child-rearing values, from emphasis on hard work toward emphasis on imagination and tolerance as important values to teach a child. And it goes with a rising sense of subjective well-being that is conducive to an atmosphere of tolerance, trust and political moderation. Finally, societies that rank high on self-expression values also tend to rank high on interpersonal trust. This produces a culture of trust and tolerance, in which people place a relatively high value on individual freedom and self-expression, and have activist political orientations. These are precisely the attributes that the political culture literature defines as crucial to democracy. Hans-Åke Scherp

44 Helhetsidé Förslag till verksamhetsidé för förskolor och skolor i Göteborgs stad (formulerad på central nivå): Inre motivation och lust att lära - att varje barn/medarbetare känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan. Delaktighet – att varje barn och medarbetare har en reell möjlighet att påverka hela sin situation i förskolan/skolan genom att vara medskapande. Helhetssyn - utifrån sammanhanget känner varje barn/medarbetare sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar. Hans-Åke Scherp

45 Arbetsorganisationen
Beslutssystem Informationssystem Uppföljningssystem Tjänstefördelning Lokaler Ordningsregler Budget Schema Belöningsssystem Arbetsorganisationen Stora belöningar Små belöningar Leder till Leder inte till Förändringar av föreställningar Hans-Åke Scherp

46 förståelse av vardagsproblemen
Utvecklingsorganisationen Lärgrupper Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Lärande besök Lesson studies Lärande samtal Skapa nya lärdomar om lärande och undervisning Aktionslärande Utmanande möten Forskningscirklar Utvecklingsorganisationen Hans-Åke Scherp