Staten och det civila samhällets organisationer

En presentation över ämnet: "Staten och det civila samhällets organisationer"— Presentationens avskrift:

1 Staten och det civila samhällets organisationer
Överenskommelsens 4e uppföljningskonferens. Roberto Scaramuzzino

2 Forskning om civilt samhälle och socialt arbete (CSSA)
Ett tiotal personer knutna till Socialhögskolan, Lunds universitet som arbetar med studier av välfärdsstatlig förändring och frivilligt socialt arbete Undersökning av överenskommelser i alla EU länder. Material obearbetat (Håkan Johansson Lunds Universitet) Nationella studier av överenskommelser och dialogprocesser Inom det sociala området (Mairon Johansson Linnéuniversitetet) Inom integrationsområdet (Roberto Scaramuzzino Lunds Universitet) Ett antal presentationer av våra forskningsresultat på konferenser i form av papers men också i workshops, två avhandlingar (Johansson M. 2011, Scaramuzzino 2012) samt en artikel (Johansson H. & Johansson M. 2012)

3 Presentationens upplägg
Forskningens roll – den andra tematiska studien (Johansson m.fl. 2011) som exempel Fyra teman/övergripande frågeställningar hämtade ur den andra tematiska studien Varför utvecklades den svenska överenskommelsen? Hur ska vi förstå överenskommelsen utifrån frågor om styrning, deltagande, inflytande och demokrati? Ideella organisationer som serviceutförare – hur hanteras frågor om kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och uppföljning? Ideella organisationer som serviceutförare – hur kan den ideella sektorn bidra till ökad sysselsättning?

4 Vilken roll för forskningen?
Forskningen kan bidra med bl.a. Perspektiv, teori och förklaringsmodeller Överblick mellan områden, processer och aktörer, dvs. se kopplingar mellan frågor och processer. Kritik som inte enbart handlar om organisationsutveckling utan har ett ”bredare” perspektiv Kartläggningar, analyser m.m. som har ett värde som ligger bortom den aktuella frågan eller projektet.

5 Tematiska studien Tematiska studien ”staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle” Syftet är att relatera överenskommelsen till aktuella samhällsvetenskapliga forsknings- diskussioner framför allt gällande ideella organisationers dubbla roller att företräda medlemmar och ge uttryck för deras ”röst” gentemot politiska beslutsfattare och att initiera och utföra service

6 Tematiska studien (2) Diskuterar hur överenskommelsen är kopplad till:
övergripande systemförändringar i den svenska välfärdsstaten vad som hänt/händer i andra länder Problematiserar: relationen mellan staten och den ideella sektorn utifrån frågor om styrning, deltagande, inflytande och demokrati ideella organisationer som serviceutförare utifrån förväntningar på kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och uppföljningsmekanismer Ideella sektorns storlek och dess möjlighet att skapa sysselsättning med särskild fokus på den sociala ekonomin

7 Gör staten politik med eller utan ideella organisationer?
Utmaningar för det traditionella politiska beslutsfattandet som förankrat i nationella politiska institutioner och i den representativa demokratin Utmaning 1. Internationella politiska institutioner och processer: kan nationella regeringar bestämma över vad som sker inom landets gränser? Utmaning 2. Ett brett spektrum av organisationer och aktörer som kräver att få vara med och styra: kan nationella och lokala beslutsfattare ta beslut på egen hand, eller behövs det ökat samarbete med andra aktörer (ideella och privata)? Utmaning 3. Den representativa demokratin försvagad, kan ideella organisationer stärka kontakten med medborgarna

8 Vilka konsekvenser för det politiska beslutsfattandet?
Från government till governance, eller från statlig styrning till samhällsstyrning Lösningen: en omlokalisering av det politiska beslutsmandatet från de traditionella politiska institutionerna till nya arenor och forum för politisk deltagande, samverkan och samarbete Lösningen: komplettera demokratimodeller, ideal om dialog mellan jämlikar, att informerad dialog kan komma fram till ett gemensamt beslut, engagera medborgare och stakeholders Exempel: medborgardialoger, medborgarpaneler, nätverksstyrning, partnerskap, samverkan, konsensusskapande processer m.m.

9 Varför utvecklades den svenska överenskommelsen?
Möjliga förklaringar Övergripande förändringar i den svenska välfärdsstaten Aktuella politiska förändringar Agerandet från enstaka ideella organisationer Utvecklingen i andra länder

10 Hur ska vi förstå överenskommelsen?
...utifrån frågor om styrning, deltagande, inflytande och demokrati Stärka demokratin och den demokratiska debatten eller ta udden av kritik från externa aktörer? Förskjutning i det civila samhällets roll från part till partner? Ideella organisationers deltagande i vad, representation av vem och inflytande över vad? Förskjutning i det civila samhällets roll från input till output?

11 Ideella organisationer som serviceutförare
Hur hanteras frågor om kvalitetssäkring, kvalitetsstyrning och uppföljning? Ökad legitimitet och tillförlitlighet genom kvalitetsutveckling och dokumentation? Mångfald av utförare med likriktning av verksamheter? Social redovisning som möjligt verktyg?

12 Ideella organisationer som serviceutförare (2)
Hur kan den ideella sektorn bidra till ökad sysselsättning? Den social ekonomin som lösning på service-utbud där staten och marknaden ”misslyckas”? Den sociala ekonomin som verktyg för integration på arbetsmarknaden Vad vet vi om utvecklingen? Den ideella sektorn växer som serviceutförare men inte i samma takt som vinstdrivande företag. Hur ska vi kunna ”mäta” förändringar?

13 Tack för visat intresse!

14