REKO Träff November 2013.

En presentation över ämnet: "REKO Träff November 2013."— Presentationens avskrift:

1 REKO Träff November 2013

2 Nu byter vi namn till Kraftringen

3 Varför byter vi namn Vi är samma företag, men har nya ambitioner för framtiden. Med förnyat fokus på en hållbar tillväxt i vår region kraftsamlar vi nu vår verksamhet under ett enda namn. Vårt nya namn speglar vår ambition att leda och utveckla framtidens energi. Samtidigt vill vi kunna erbjuda nya, hållbara energilösningar. Som vi tidigare konstaterat så är de kunder som känner till oss och har varit i kontakt med oss, mer nöjda än de som inte känner oss lika bra. Nu ska vi bara se till att de blir fler!

4 ”Energi för framtida generationer”
Vi har en ny vision och affärsidé ”Energi för framtida generationer” ”Tillsammans med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi som leder utvecklingen av det hållbara samhället”

5 Detta är Kraftringen Vi vill uppfattas som ett kunskapsföretag som engagerar oss i och tar ansvar för framtiden. Vi leder utvecklingen av det hållbara samhället och förbättrar framtiden redan idag. Vi vill att du ska uppfatta oss som en påläst kompis och känna förtroende för det vi kan berätta om olika energilösningar. Våra värdeord mod, ansvar och engagemang ska vara karaktäriserande för allt vi gör och allt vi säger. Med vår vision (klick) och vår affärsidé (klick) som grund agerar vi utifrån vår värdegrund (klick) för att kunna erbjuda de mervärden till våra kunder som ska bidra till att de blir nöjda och lojala.

6 Agenda Aktuella energifrågor Verksamheten under det gångna året
Prisinformation 2014 Frågor Mingel och fika

7 EU:s inflytande EU:s tre pelare inom Energi - Säker försörjning - Förbättra klimatet - Stödja ekonomisk utveckling Fler lagar, regelverk och styrande skatter Den öppna marknaden prioriteras högt Åtgärder för att säkra den fria rörligheten för energi på EU-marknaden gagnar både privatpersoner och företag i form av – lägre och stabilare priser – större valfrihet – tryggare energiförsörjning – störrre säkerhet för investerare i förnybar teknik och infrastruktur.

8 Mål för klimat- och energipolitik År 2020 EU Sverige Förnybar Energi
20% 50% Energieffektivisering CO2 utsläpp 40% Ny teknik EU behöver ny teknik för att uppfylla målet om minskade koldioxidutsläpp inom el- och transportsektorn till Den strategiska planen för energiteknik är en plan på medellång sikt för alla sektorer. Man måste skynda på utvecklings- och demonstrationsprojekten för den viktigaste tekniken, t.ex. – andra generationens biobränslen – smarta nät och smarta städer – avskiljning och lagring av koldioxid – elfordon och lagring av el – förnybar uppvärmning och kylning. Forskare och företag i EU måste förbli ledande på den snabbt växande internationella marknaden för energiteknik och fördjupa samarbetet med länder utanför EU inom specifika tekniska områden. Internationellt samarbete EU är världens största energiimportör och den största regionala marknaden (över 500 miljoner konsumenter). Flera av de utmaningar som EU står inför – klimatförändringen, tillgången till olja och gas, teknisk utveckling och energieffektivitet – är gemensamma för de flesta länder och kräver internationellt samarbete. Den internationella energipolitiken måste sträva efter att uppnå de gemensamma målen tryggad energiförsörjning, konkurrens och hållbarhet. Relationerna med producentländer och transitländer är viktiga, men förbindelserna med stora energiförbrukande länder och tillväxt- och utvecklingsländer får också allt större betydelse Olika typer av biobränslen Biobränslen har kategoriserats i fyra typer: första generationen, andra generationen, tredje generationen, och fjärde generationen. Den första generationens biobränslen härleds ur vegetabiliska fetter, stärkelse och socker, som i sin tur härrör från mat-grödor. Den första generationens drivmedel är också härrör från animaliska fetter. Biogas, biodiesel och vegetabiliska oljor är några exempel på denna typ av biobränsle. Den andra generationens biobränslen är i huvudsak härrör från avfall biomassa, vilket gör att det blir en mer balanserad alternativet jämfört med den första generationens biobränslen. Olika typer av alkoholer och diesel som framställs från trä tillhör den typ av andra generationens biobränslen. Den tredje generationen består av biobränsle från alger. Alger är odlad i stor skala för att skapa dessa biobränslen. De alger som bränsle är mycket miljövänliga, eftersom de lätt kan bryta ner i marken utan att skada den. De biobränslen i fjärde generationen är resultatet av en metod där mikroorganismer tas upp för att arbeta med koldioxid för att generera bränsle.

9 Kraftringens fokus Ambitionen är att bli klimatneutrala
Utnyttja fjärrvärmenätet för ökad elproduktion Nytt biokraftvärmeverk i Örtofta Utveckla drivmedel med exempelvis biogas Kraftringens miljöcertifiering kräver ständiga förbättringar Fossilbränslefritt Region Skåne 2020

10 Målsättningar i regionen
Klippan – Beslut om ny biobränsleeldad panna i värmeverket ska minska koldioxidutsläppen med 2000 ton/år Eslöv – Utsläpp av växthusgaser ska halveras till 2050 Lomma – Olja/el ska minska och ersättas med förnybar energi. Fjärrvärme och lokal användning av biobränslen Lund – Utsläpp växthusgaser ska minska minst 50% till 2020 och nära noll 2050

11 Nordisk slutkundsmarknad - elhandel
Kan ses som ett första steg mot en gemensam Europeisk slutkundsmarknad, beräknad mellan 2015 och 2019 Gemensamt elcertifikatsmarknad med Norge 2012 Elhandelsbolaget blir kontakyta för kund En gemensam slutkundsmarknad för el har under flera år stått högt på agendan för det nordiska energipolitiska samarbetet. De nordiska energiministrarna har vid ett antal tillfällen i kommunikéerna från ministermötena framhållit att en gemensam nordisk slutkundsmarknad är en naturlig fortsättning på det pågående arbetet med att harmonisera och stärka råkraftmarknaden. Nordiska ministerrådet uttalade den 27 oktober 2009 ett tydligt stöd för det pågående arbetet med att skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el. Ministrarna gav NordREG (det nordiska reglerarnas samarbetsorgan) i uppdrag att ta fram en detaljerad färdplan med de nödvändiga åtgärder som krävs för att skapa en gemensam slutkundsmarknad med målsättningen att ta ställning till denna på kommande ministerrådsmöte hösten Det handlar inte om huruvida en nordisk slutkundsmarknad ska komma till stånd utan när och hur. I september 2010 levererade NordREG sin slutrapport där man anger att det långsiktiga målet är "Supplier Centric Model" (SCM) vilket innebär att elhandelsföretaget är kundens huvudsakliga kontaktpunkt och ansvarar för de flesta frågorna gentemot kund förutom de strikt nätrelaterade. Dessutom ska enligt NordREG en marknadsmodell som bygger på SCM vara genomförd till år 2015. Under de nordiska energiministrarnas möte i oktober 2010 såg ministrarna positivt på innehållet i den preliminära planen för genomförande och på den ambitiösa tidplanen som angavs i rapporten. Det fortsatta arbetet med att ta fram den slutliga marknadsmodellen och detaljerna på denna drivs i NordREGs regi i dialog med aktörerna på marknaden.

12 Det gångna året…

13 Förbättringar de senaste åren
2009 – Nytt halmbaserat fjärrvärmenät i Genarp 2010 – Återvunnen värme fördubblas från Örtofta sockerbruk 2011 – Ny biopanna i Östra Ljungby 2012 – Anslutning Max Lab IV Ny fjärrvärmeledning Helsingborg, Landskrona och Lund påbörjas 2006 Klippan (5MW skogsflis med 1MW rökgaskondensor, 8MW bioolja) 2008 Lund (2*3MW pellets) 2010 Östra Ljungby (1,2MW pellets, 1,6MW bioolja)

14 Verksamheten det gångna året
Vi tittar på våra kunders returtemperaturer Optimering av våra produktionsanläggningar Fortsatt förtätning i befintligt nät? Ständig utveckling av fjärrvärmen

15 Fjärrvärme - det hållbara valet
Det finns ingen annan uppvärmningsform som bidrar mer till det hållbara samhället Fjärrvärme tillvaratar restprodukter som bränsle och återvinner värme från närliggande industrier och jordbruk, vilket skapar lokal tillväxt Vi byter succesivt ut våra bränslen för att producera helt fossilbränslefritt Slutna kretslopp

16 Våra spillvärmeleveranser
Örtofta sockerbruk (60 GWh) - Detta motsvarar värmebehovet för cirka 4000 villor Slättäng/Ellinge panna 2 (17 GWh) - Detta motsvarar värmebehovet för cirka 1100 villor Framtida spillvärmeleveranser - MAX Lab IV (ca 45 GWh), 3000 villor - ESS (215 GWh), villor MAX Lab IV klart 2014 ESS klart 2018??

17 Örtofta biokraftvärmeverk
Invigning april 2014 Ska producera både fjärrvärme och el genom förnybart bränsle (biobränslen) Vi kommer då minska globala utsläpp med cirka ton och värma nästan hushåll

18 Energikällor i fjärrvärmen
2012 2020 (prognos) Värme (geotermisk värme, återvunnen, värme från avloppsvatten och fjärrkyla, värme från akvifär)

19 Priser 2014 - Från 1 januari

20 Prisutveckling fjärrvärme
Omfattande fjärrvärmeinvesteringar medför en höjning av fjärrvärmepriset, samtidigt börjar vi se effekterna av våra investeringar, vilket gör att vi nu har en mer gynnsam prisutveckling än under föregående år. 3-årsavtal behåller sitt pris avtalstiden ut

21 Prismodeller 2014, Privatkunder
Standardavtal Rörligt avtal Fast avgift kr/år Fast avgift 0 kr/år Energiavgift 740 kr/MWh Energiavgift kr/MWh Vid tecknande av 3-års avtal, blir den fasta avgiften samma men energipriset blir Energiavgift 752 kr/MWh Energiavgift kr/MWh

22 Prismodeller 2014, Företagskunder
Energipris Vinterpris, dec-feb 640 kr/MWh Vårpris, mars-april 475 kr/MWh Sommarpris, maj-sept 350 kr/MWh Höstpris, okt-nov Effektavgifter Prisgrupp 2 < D <= 100 kW 897 kr/kW Prisgrupp 3 < D <= 650 kW 863 kr/kW Prisgrupp 4 < D<= kW 828 kr/kW Prisgrupp 5 D>1000 kW 794 kr/kW Flödesavgift kr per kbm

23 Frågor Enligt statistiken är Kraftringen den dyraste fjärrvärmeleverantören i Skåne. Varför är priserna så höga? Gör Kraftringen något för att sänka fjärrvärmepriserna? Kommer Kraftringen att kunna sänka sina fjärrvärmepriser på grund av Örtoftaverket? Enligt statistiken är Lunds Energikoncernen den dyraste fjärrvärmeleverantören i Skåne. Varför är priserna så höga? Vi har under några års tid haft jämförelsevis höga produktionskostnader för fjärrvärmen, vilket hänger ihop med att vi är inne i en omställningsfas från äldre produktionsanläggningar till nya och mer effektiva. Vi har de senaste åren gjort en rad större investeringar i detta omställningsarbete. Investeringarna och de höga produktionskostnaderna har gjort att våra priser i nuläget ligger lite högre än våra konkurrenter. Det vi kan se nu är att våra investeringar börjar ge resultat och att priskurvan därför har börjat plana ut. Gör Lunds Energikoncernen något för att sänka fjärrvärmepriserna? Vi strävar efter att stabilisera fjärrvärmepriserna och de senaste årens investeringar är ett led i att säkra detta. Vår drivkraft är inte att sänka priserna eller att vara billigast på marknaden. Istället är vår ambition att skapa hållbarhet och leverera den tryggaste, miljövänligaste fjärrvärmen till våra kunder. Kommer Lunds Energikoncernen att kunna sänka sina fjärrvärmepriser på grund av Örtoftaverket? En sänkning kommer troligtvis aldrig att hända, däremot kan vi se en helt annan produktion och på så sätt få ett pris som har en gynnsammare prisutveckling. Men även på Örtofta är vi beroende av vad våra beslutfattare bestämmer.

24 Missa inte kvällens mingel
Tips på hur du sköter din fjärrvärmeväxlare Fjärrvärmeproduktion förklarar hur det fungerar Kundservice hjälper dig med dina frågor Teckna ett elhandelsavtal Öppet Stadsnät – allt i samma kabel