Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg. psykolog kristina

En presentation över ämnet: "Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg. psykolog kristina"— Presentationens avskrift:

1 Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg. psykolog kristina
Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog Telefon:

2 Neuropsykiatriska diagnoser-bemötande

3 Ett lyckat bemötande Kunskap om funktionsnedsättningarna
Asperger syndrom och ADHD

4 Huvudproblem autismspektrum
Lorna Wings triad Socialt samspel Kommunikation Begränsade intressen, fantasi

5 Autismspektrumtillstånd diagnoser
Klassiskt autism Asperger syndrom Autistiska drag Infantil autism Högfungerande autism Atypisk autism Kanners syndrom ofta i komb.m. ADHD, DAMP, Tvång Autismliknande (OCD) el Tourette syndrom tillstånd Mental retardation Normalbegåvning, Hög begåvning

6 Vad innebär de olika funktionshindren ?
Toppen av ett isberg Symptom och beteenden: aggressivitet, passivitet, frustration, inåtvändhet mm

7 forts. vad innebär de olika funktionshindren
Under ytan av isberget-en kognitiv funktionsnedsättning: svårigheter med kommunikation, social förståelse, informations processande, exekutiva svårigheter m.m. Man måste förstå svårigheterna under ytan för att kunna ge hjälp

8 Brister i socialt samspel
Svårigheter att förstå oskrivna sociala regler Svårigheter att anpassa sig till förändringar-rutinberoende

9 forts. brister i socialt samspel
Svårigheter med turtagning i samtalet Risk för missuppfattningar-kan leda till konflikter Blir ofta själva missuppfattade

10 Svårigheter med Kommunikation
Konkret –bokstavligt språk och språkförståelse. Normalbegåvade stort ordförråd men ofta svårt med förståelse.

11 forts. svårigheter med kommunikation
Svårt för, ironi, skämt, ordspråk och dubbeltydlighet. Sanningsägare-svårt att ljuga, ”vita lögner.” Oförmåga att tillkalla uppmärksamhet.

12 forts. svårigheter med kommunikation
Ibland avvikande ögonkontakt, mimik och kroppsspråk. Svårigheter förstå ickeverbal kommunikation t ex kroppsspråk, mimik och tonfall. Vaga uttryck såsom kanske, vi får se. Uppmaningar t ex (kan du….) Samtalsregler.

13 Fantasi, föreställningsförmåga
Svårt att föreställa sig, få en bild av något man inte har erfarenhet av

14 Brister inom tre områden
1. Theory of mind/mentalisering 2. Central Coherence 3. Exekutiva funktioner

15 Theory of mind/mentalisering
Förmågan att föreställa sig det mentala, medvetenheten om eget och andras tänkande. Svårigheter att intuitivt förstå hur andra människor tänker, känner och reagerar och avser med sina handlingar.

16 Forts. svårigheter med Theory of mind/mentalisering
Svårigheter att förstå att andra inte vet det man själv vet. Brister i att förstå konsekvenserna för andra människor av sitt handlande.

17 Brister i Central Coherence
Förmågan att bygga upp/förstå mening och sammanhang, att kunna smälta samman delkunskaper till nya helheter. Att skapa begripliga sammanhang.

18 Brister i Exekutiva funktioner
Att få en idé, planera, komma igång genomföra, avsluta och kritiskt granska

19 ADHD ”Han kan om han vill” ” Han kan skärpa sig”

20 ADHD AD/HD: Attention Deficit Hyperactivity Disorder Uppmärksamhet
Hyperaktivitet (aktivitetsreglering) impulsivitet

21 Kognitiva brister, ADHD
Exekutiva funktioner Arbetsminnet Tidsuppfattning

22 Perceptionssvårigheter
Annorlunda upplevelse av Ljud och ljus Beröring Smak och lukt

23 Hjärntrötthet Resultatet av de kognitiva svårigheterna leder ofta till hjärntrötthet (utmattning).

24 vardagsproblem Impulsivitet ( snabba och oövertänkta beslut)
Svårt passa tider Glömsk Tröttnar, gör inget färdigt

25 Forts. vardagsproblem Sociala relationer
Hett humör (explosiva utbrott, irritabilitet, otålighet) Relationsproblem, konflikter Svårt i kontakter med myndigheter

26 Forts. vardagsproblem Boende Svårt hantera pengar, räkningar
Svårt att planera, hitta och följa vardagsrutiner, hålla ordning

27 forts. vardagsproblem Arbete Många kortvariga jobb
Arbetslöshet, ingen inkomst

28 Konsekvenser Psykiska problem som pålagring Missbruk, kriminalitet

29 Sociala historier och tydliggörande pedagogik
Kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska svårigheter

30 Sociala historier För personer med neuropsykiatriska problem går oftast den verbala informationen förlorad Bra att använda penna, papper eller bilder för att visualisera och tydliggöra

31 Sociala historier Språk och tal är flytande abstrakt information
”Du talar…sedan är det borta”. Det skrivna, det ritade finns kvar Det går att läsa igen och igen tills det fastnar och är förstått

32 Sociala historier Syftet med en social berättelse är att ge lämpliga strategier för hur en situation skall hanteras Berättelsen ger information om en situation, varför det är som det är och hur man skall göra’ Ger ledtrådar och minneshjälp

33 Sociala historier för att…..
Förstå hur andra tänker, känner och handlar Förstå hur mitt beteende påverkar andra Motivera till att utföra något någon annan önskar (varför)

34 forts. sociala historier för att…
Förstå sammanhang Förbereda för en förändring Reda ut känslor och tankar

35 Sociala historier Hur är det att arbeta
Om man har en gymnasieutbildning är det en viss typ av jobb man kan få. När man är ung och skall komma ut på arbetsmarknaden är det svårt att hitta ett arbete. Det första arbetet jag får när jag slutat skolan är inte alltid det jag kommer att jobba med i framtiden. Jag kan jobba en tid med ett arbete för att få yrkeslivserfarenhet. Alla arbeten innehåller både roliga och tråkiga moment, så är det för alla som arbetar och det är något jag får acceptera. Det är bra att få referenser (betyg) från ett jobb om jag sedan vill ha ett annat jobb. På alla jobb lär man sig saker man kan ha nytta av i livet. Nu har jag fått en praktikplats på bilvårdscenter. Det är bra ! Jag har nu möjlighet att lära mig en massa saker jag kan ha nytta av i mitt yrkesliv i framtiden.

36 Sociala historier och skriven text
Beskriva vad ett möte kommer att handla om och vad som förväntas av brukaren Hur brukaren kan förbereda sig inför ett möte med t ex en läkare, socialtjänsten, person på funktionshinderverksamheten. Innehåll i mötet och tidsplanering Vad en specifik person på t ex en myndighet kan hjälpa till med

37 Kommunicera genom att visualisera
Whiteboardtavla, penna och papper Gör abstrakta situationer konkreta Ger utrymme-tid till reflektion och samtal kring situationer som är svåra att förstå

38 forts. Försök övertyga med bilder, skriven text inte med ord
Var lugn: ge dem tid att processa information och tid för dem att förbereda deras egen kommunikation Att skriva och rita underlättar för många

39 Tidslinje Förklarar dåtid, nutid och framtid Livslinje
Tidslinje över dagen, veckan Årsalmanacka

40 I möten Att undvika: Bildspråk Språk med dubbla meningar
För mycket information

41 forts. Att undvika: Vaga instruktioner
Instruktioner formulerade som frågor Öppna frågor

42 forts. Tala enkelt språk Var styrande och håll röd tråd
Kontrollera vad personen uppfattat Håll samtalet i en lugn miljö Dokumentera gärna så personen har med sig det som bestämts Påminnelser (sms)

43 Tydliggörande pedagogik. De fem frågorna
När ? Vem ? Var ? Hur ? Vad ?

44 Fördelar med Asperger syndrom
Noggranna Klarar och tycker ofta om monotont arbete Ovanlig förmåga att fokusera och koncentrera sig Detaljseende

45 forts. fördelar med Asperger syndrom
Innovativa, kan se lösningar ur en annan synvinkel Uthålliga Uppriktiga Kan ha unika specialkunskaper

46 Fördelar med ADHD Spontan, nyfiken Kreativ, nytänkande
Energisk, entusiastisk Snabb Kan hyperfokusera vid motiverande uppgift

47 Forts. fördelar med ADHD
Stimulerad av förändringar, utmaningar Vågar ta risker Gränsöverskridande Anpassningsförmåga

48 Personer med ADHD och Asperger syndrom behövs i arbetslivet och i det sociala livet !