SEX.

En presentation över ämnet: "SEX."— Presentationens avskrift:

1 SEX

2 /var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/com. apple. Preview
/var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/com.apple.Preview.PasteboardItems/bild sexualitetskomponenten.png

3 Sexualiteten är Medfödd nödvändig egen avlande njutningsfull skadande ursprunglig biologisk egoistisk beständig kul empatisk …………….. Off.Clinic 2012

4 Att arbeta med sexualitet är…
Obekvämt ??????????? hotfullt ????????? Svårt?????? sexuellt??? Pirrigt??? Off.Clinic 2012

5 Barns sexuella utveckling

6 Vad betyder egentligen sexualitet?
”Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller så väl man som kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller om summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår fysiska och psykiska hälsa.” (WHO)

7 Barns sexualitet Hur blir känslan när man sammanför orden“sexualitet” och “barn”. Barns tankarna, känslor, och motivation till sexuella beteenden har inte med vuxen sexualitet att göra. Det kan handla om ”pirr” men framförallt handlar det om en normal utvecklingsprocess. Det kallas sexuella beteenden för att det är beteenden som involverar sexuella kroppsdelar

8 Funktion & Sensation Barn är intresserade av alla funktioner och sensationer. Lika intressant att det kan klucka i magen om man dricker mycket som att snoppen kan bli ”stark”. Ex. onani. Barnet kanske av en slump upptäcker att det är skönt, vi lägger på vår kunskap, våra värderingar

9 Sexuella lekar Barnen är oftast i samma ålder, utvecklingsfas och har samma status. Frivillig lek. Någon som de normalt leker med nära kamrater eller syskon. Perioder av sexuella lekar och sexuellt utforskande återkommer under uppväxten. Det sexuella intresset är en del av barnets intressen. Har andra intressen också

10 Leken ska kunna avbrytas som vilken annan lek som helst.
Normalt att barnet känner sig generad eller förlägen om en vuxen avbryter, men de accepterar det snabbt och gör något annat. Leken brukar upphöra när en vuxen kommer in i rummet. Sexuella beteenden som observeras av vuxna och sker ganska öppen är vanligast upp till 5år, därefter blir barn oftast mer privata.

11 Hur bemöter man barns sexualitet
Var öppen och lugn när sexuella beteenden förekommer. Hjälp barnen med gränser, svara på nyfikna frågor och passa på att undervisa i anatomi när tillfälle ges. Barn behöver vägledning gällande sexuella känslor liksom med allt annat. Prata om kroppsregler och bra och dåliga hemligheter. Hjälp barnet att bli bekväm med sin egen kropp och att forma positiva, lämpliga beteenden och relationer. Du kan inte förstöra ett barns sexuella utveckling genom gränssättning om du har ett ickedömande förhållningssätt.

12 (Toni Cavanagh Johnson, psykolog, USA)
Tänk på att… Man ska inte använda sin egen barndoms sexuella erfarenheter som mall för vad som är normal sexualitet idag. Barn vet mycket mer om sex idag, exponeras för mycket mer (men de har inte större förståelse). (Toni Cavanagh Johnson, psykolog, USA)

13 Sexuella beteenden hos unga
Vad är normalt idag – vem bestämmer det?

14 Normalt sexuellt beteende
Sker som en del i ett informationsinsamlande Ungdomarna är i lika ålder och utvecklingsnivå Ungdomarna deltar frivilligt Är en trevlig, spännande, lustfylld upplevelse Off.Clinic 2012

15 SEX som skadar

16 Sexuella övergrepp Offer - förövare Off.Clinic 2012

17 Barn som begår sexuella övergrepp
Barn -11 år Flickor och pojkar Mot yngre barn, jämnåriga, och djur Ensamma eller i grupp Off.Clinic 2012

18 Barn förgriper sig sexuellt av olika anledningar
Egen utsatthet Sexuell nyfikenhet Med mera……………………. Off.Clinic 2012

19 Unga förgriper sig sexuellt av olika anledningar
Sexuell nyfikenhet Social oförmåga Testa sin sexualitet ”Jag gör som jag vill” Hämnd Begynnande sexuell avvikelse Med mera……………………. Off.Clinic 2012

20 Unga som begår sexuella övergrepp
Ungdomar år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga, vuxna och djur Ensamma eller i grupp Off.Clinic 2012

21 Unga som förgriper sig sexuellt
På barn Manipulation Sexuellt intresse för barn Dålig social kompetens Fler övergrepp På jämnåriga Hot / våld Annan kriminalitet Beteendeproblem Aggressivitet Off.Clinic 2012

22 Barn och ungdomars signaler – att de förgriper sig sexuellt
……………………………………………

23 Barns signaler – att de blir utsatta för sexuella övergrepp.
……………………………………………

24 Myter En ung förövare är alltid själv ett offer.
Att vara utsatt av en ung förövare eller om förövaren är flicka eller kvinna är inte lika skadligt. Kvinnor förgriper sig av andra anledningar än män Sexuella övergrepp handlar inte om sexualitet. Förövare missförstår andras signaler. Sexuella övergrepp handlar om maktutövning. ……………OSV Off.Clinic 2012

25 När det ofattbara händer
”Det handlar faktiskt om ett barn” ”Ord står mot ord” ”Vi kan inte tvinga…” ”Det handlar om ett behov av närhet” ”Föräldrarna verkar konstiga” ”Offret har anmält sådant här förut” ”Vi vet inte vad vi ska göra” Off.Clinic 2012

26 Motstånd Var tror ni att det finns störst motstånd och vilket motstånd är svårast att arbeta med? Förövaren Offret Föräldrarna Släkten Professionella Off.Clinic 2012

27 Barn med sexuella beteendeproblem

28 Barn med sexuella beteendeproblem
Barns sexuella problembeteenden är en uppsättning av funktionella beteenden som faller utanför det socialt accepterade normerna. Det är inte en diagnos. Generellt är SPB (CSBP på engelska) definierat som barn 12 år eller yngre som inleder beteenden som innefattar sexuella kroppsdelar som är utvecklingsmässigt olämpliga eller potentiellt skadliga….forts. (ATSA Report of the task force on children with sexual behaviour problems, 2006)

29 forts… Motivet till handlingen behöver inte ha med sexuell tillfredställelse att göra. De här beteendena kan relatera till andra faktorer som nyfikenhet, ängslan, imitation, söker uppmärksamhet och/eller för att lunga ned sig själv. Det sexuella beteendet kan vara fokuserat på sig själv eller involvera andra barn. (ATSA Report of the task force on children with sexual behaviour problems, 2006)

30 Barn med sexuella beteendeproblem
Pojkar och flickor I familjer överallt. Neuropsykiatriska diagnoser (autism mfl.) Beteende diagnoser (ADHD, CD) Trauma relaterade diagnoser (PTSD) Psykiatriska diagnoser (Depression, Ångest) Inlärningssvårigheter och verbala störningar

31 Avvikande sexuella beteenden
Om de sexuella beteendena kombineras med aggressivitet eller tvångsmässighet. Om det sker mellan barn i olika åldrar, utvecklingsnivåer eller storlek. Om barnen inte känner varandra så väl. Om det fortsätter efter lämplig tillsägelse/ tillrättavisning. Om det skadar något av barnen eller någon annan. Om det sker tillsammans med annan känslomässig affekt. Om det involverar djur. (Silvosky&Bonner, 2004)

32 Barn med sexuella beteendeproblem
I åldern 2 – 5 år, vanligare att flickor agerar ut. I skolåldern 6 – 12 år är det vanligare med utagerande pojkar.(Friedrich et al. 2001) Barn med SBP har i större utsträckning än ungdomar varit utsatta för sexuella övergrepp. 65 – 100%. (Burton et al.,1997, Friedrich&Luecke,1988, Gill&Johnson, 1994, Hunter, 1994) Barn med SPB; fysisk misshandel är oftare impulsiva exponerade för våld har dåliga färdigheter trauma många placeringar exponerade för sexuella stimuli - har varit lämnade utan uppsikt anknytningsproblematik

33 Tänk på att… Men om vi inte gör något…
Barn med sexuella beteendeproblem skiljer sig från ungdomar och vuxna förövare på viktiga sätt. Uttrycket är sexuellt, men beteendet grundar sig oftast inte i sexualitet. Det är inte klarlagt att barn med SBP blir förövare i vuxen ålder även om 50% av vuxna förövare säger att de börjat innan 15år. Men om vi inte gör något…

34 Barn med sexuella beteendeproblem behöver:
skydd bli bemötta av någon som vågar fråga och som inte är rädd för svaren få sina behandlingsbehov utredda behandling och eventuell placering uppföljning och eventuell booster sannolikt polisanmälas Off.Clinic 2012

35 Utredning av barn Finns inga validerade bedömningsinstrument
Utgår från att kartlägga beteenden och sexuell utveckling. Familjens omhändertagandeförmåga Gör alltid en traumabedömning Neuropsykiatrisk bedömning Bedöm behandlingsbehov Bedöm skyddsbehov (Chaffin et al.2008) Off.Clinic 2012

36 Unga med sexuella beteendeproblem

37 Unga som begår sexuella övergrepp
Skall ha adekvat behandling oavsett egen motivation Bör ha en yttre påtryckare tex dom, beslut av socialnämnd Avgör inte när behandlingen är slutförd

38 Avvikande sexuellt beteende
Allt som är tvingande mot någon annan Om det är tvångsmässigt – svårt att kontrollera Om det är olagligt. Off.Clinic 2012

39 Utredning av unga Finns validerade bedömningsinstrument
Utgår från att kartlägga beteenden Familjens förmåga Eventuellt en traumabedömning Neuropsykiatrisk bedömning Bedöm behandlingsbehov Bedöm skyddsbehov Off.Clinic 2012

40 risk och skydd

41 Varför skydd Inga nya övergrepp ska kunna begås
Ungas egen säkerhet ska kunna garanteras De unga är i behov av yttre kontroll Säkerheten har alltid högsta prioritet

42 Att tänka utifrån risk Övergrepp kan begås dygnet runt
Övergrepp sker fort Ifrågasätt när föräldrar/familjehem säger ”inga problem”. Hur gör man när man behöver gå på toaletten Hur sover familjen Var finns datorn Vad är att hålla barnet/ ungdomen under uppsikt? Off.Clinic 2012

43 Skyddsanalys Riskfaktorer hemmiljö - skola - fritid
Utredning gällande risksituationer i vardagen som ger förövaren möjlighet att återfalla i nya övergrepp och sexualiserade beteenden.

44 Strukturerad klinisk bedömning
Fastställt antal riskfaktorer Baserade på forskning och professionella riktlinjer Ytterligare faktorer vägs in. Off.Clinic 2012

45 Rekommendationer för det kliniska arbetet med unga förövare
Faniff & Becker, 2006 använda strukturerade riskbedömningar ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism, Worling & Curwen, 2001) J-SOAP II (Juvenile Sex Offender Assessment Protocol-II, Prentky & Righthand, 2003) Off.Clinic 2012

46 ERASOR ERASOR - Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism - är en checklista för bedömning av återfallsrisk i sexuella övergrepp för ungdomar mellan 12 och 18 år och är framtagen av Worling och Curwen på Sexual Abuse - Family and Education Treatment Program (SAFE-T) i Ontario Canada. (Svensk översättning; Långström/Blomkvist 2004.)

47 RISKFAKTORER Risk är en fara man har ofullständiga kunskaper om och vars uppkomst därför endast kan förutses med osäkerhet. sexuellt intresse, attityder och beteenden sexuell övergreppshistoria psykosocialt fungerande familjens/omgivningens fungerande behandling

48 Sexuellt intresse attityder och beteenden
Avvikande sexuella intressen Tvångsmässigt intresserad av sex Attityder som stödjer sexuella övergrepp Ovilja att förändra avvikande sexuella intressen / attityder

49 Sexuell övergreppshistoria
Någonsin sexuellt ofredat två eller fler offer Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång Tidigare påföljder för sexuella övergrepp Hot om eller användning av övervåld eller vapen vid sexuellt övergrepp Någonsin sexuellt ofredat barn Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön Varierade sexuella övergreppsbeteenden

50 Psykosocialt fungerande
Antisocialt förhållningssätt och livsstil Saknar nära relationer till jämnåriga / social isolering Negativa relationer och påverkan från jämnåriga Aggressiv mot andra Aktuell ökning av aggressivitet eller negativa känslor Dålig förmåga att kontrollera känslor och beteenden (Impulsivitet)

51 Familjens / omgivningens fungerande
Starkt stressande familjemiljö Problemfyllda relationer till föräldrar / avvisad av förälder Föräldrar stöder inte sexövergreppsspecifik utredning / behandling Omgivningen ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp

52 Behandling Ingen utveckling eller användning av realistiska återfallsförebyggande strategier Ej slutfört övergreppsspecifik behandling

53 Fallspecifika faktorer
Neuropsykiatriska diagnoser. Finns numera forskning på att svagbegåvade återfaller i högre omfattning. (Cecilia Kjellgren2009) Ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser begår oftare än andra sexuella övergrepp eller har sexualiserat beteende. Man bör göra neuropsykiatrisk utredning på ungdomar som förgriper sig sexuellt. (Gillberg)

54 Viktigast! Avvikande sexualitet Någonsin ofredat två eller fler offer
Tidigare påföljder för sexuella övergrepp Någonsin ofredat någon okänd person Saknar nära relationer till jämnåriga/ social isolering Ej slutfört övergreppsspecifik behandling

55 RISK HÖG MÅTTLIG LÅG Vid hög-måttlig risk = institution
Vid måttlig-låg risk = öppenvård

56 Institutionsvård vid någon av följande förhållanden
Måttlig till hög risk för återfall. Om det finns offer i hemmet. Om omgivningen ger möjlighet till återfall.

57 Handläggning av ärenden/konsultation

58 ’ Utgå från offrets berättelse
- Offrets berättelse närmre sanningen - Offer kan minimera

59 Skydda Om offer och förövare bor tillsammans
Om offer och förövare inte bor tillsammans Förövaren flyttas till omgivning där återfall inte är möjliga. Förövaren kan bo kvar hemma om omgivningen inte ger möjlighet till återfall.

60 Offers behov Skydd Berätta, bli trodd och få bekräftelse.
Begripa, integrera och verklighetsanpassa det som hänt. Eventuell terapeutisk kontakt Off.Clinic 2012

61 Förövarens behov Skydd Får sina behandlingsbehov utredda
Behandling och placering Eftervård och uppföljning Off.Clinic 2012

62 Föräldraförmåga Bedöm föräldrarnas motivation till utredning och behandling av barnet Utred föräldrars möjlighet till omvårdnad och skydd Vid brister använd nödvändig lagstiftning Off.Clinic 2012

63 Behandling Off.Clinic 2012

64 Det finns studier om lovande behandlingsresultat. (Fanniff/Becker2006)
KBT för vuxna, ungdomar och barn.(Elkovitch/Latzman mfl2009)(Schmucker, Lösel2008) (Worling/Littlejohn2010) Multisystemisk behandling.(Borduin2009, Worling2010) (Walker, McGovern, Poey & Otis, 2005) Det finns stöd för riskfaktorerna och litteraturen är överens om att behandling enl. individuella riskfaktorer är det som ska göras. KBT och multisystemisk teori inriktad på de individuella riskfaktorerna, generalisering, återfallsprevention är bra behandling. Off.Clinic 2012

65 Behandling barn Barngrupp kring ex. ja/nej- känslor Kroppsregler
Sköldis Individuell samtalsterapi Individuell beteendeterapi Traumabehandling Med mera….

66 Sköldis strukturerad behandlingsmetod riktad till barn 4 – 11 år
utgår från en KBT-baserad manual som är utarbetad och utvärderad i USA består av en barngrupp och en föräldragrupp som träffas parallellt. Finns en uppföljning som gör att behandlingen anses lovande.

67 Barnen lär sig; Namn på kroppsdelar Enkel sexualkunskap Sexuella beteenderegler Strategier för självkontroll Förebyggande av framtida utsatthet

68 Ämnen i föräldragruppen;
Hur de sexuella beteendeproblemen ser ut Känslor kring barnens svårigheter Relationen mellan barn och föräldrar Hur kan man hjälpa sitt barn att stoppa det sexuella agerandet

69 Behandling ungdomar Sexualitet - psykoedukation om sexualitet, sexuell identitet, sexuell tändning, sexuella attityder och könsroller. Min hjärna - hur fungerar jag och min hjärna i olika situationer. Mindfullness träning Konsekvenser av sexuella beteendeproblem/ sexuell avvikelse på kort och lång sikt. Tankarna och tankefel - Hur kan jag lära mig att vara uppmärksam på och kontrollera mina tankar bättre. Offermedvetenhet och offerempati - empati brist för sitt offer är ingen riskfaktor. Relationsfärdigheter - hur förhindrar man social isolering. Hur skapar man och behåller relationer. Känsloreglering - vad är känslor och hur hanterar jag dem. Hur påverkar min inre reptil mig och hur hanterar jag den. Stopp - plan - identifiering av personliga riskfaktorer och srtategier för att hantera dem. Generalisering av ovanstående komponenter genom beteendeterapi i vardagen samt genom exponering för risksituationer in vivo inom och utanför visslan/ Off.Clinic. Off.Clinic 2012

70 Koppla alla behandlingsinsatser till risk
Identifiera de individuella riskfaktorerna. Arbeta med riskfaktorerna i samtal och vardagliga situationer Utbilda föräldrar och andra viktiga personer Arbeta tillsammans med den unge fram strategier för hantera och vara medveten om risk – stopp –plan.

71 Behandlingsmål Den unge skall: FÖRSTÅ MOTIVATIONEN TILL ÖVERGREPPEN
KÄNNA IGEN KOGNITIVA FÖRVRÄNGNINGAR OCH URSÄKTER KÄNNA IGEN RISKFYLLDA TANKAR OCH ATITYDER VARA MEDVETEN OM RISKEN FÖR ÅTERFALL UTVECKLA STRATEGIER FÖR ATT HINDRA ÅTERFALL GÖRA EN STOPPLAN GÖRA EN KÖRPLAN

72 Reptilen – Trollkarlen – Roboten - ditt liv, ditt val…
Off.Clinic 2012

73 Komponenter Sexualitet - psykoedukation om sexualitet, sexuell identitet, sexuell tändning, sexuella attityder och könsroller. Min hjärna - hur fungerar jag och min hjärna i olika situationer. Mindfullness träning Konsekvenser av sexuella beteendeproblem/ sexuell avvikelse på kort och lång sikt. Tankarna och tankefel - Hur kan jag lära mig att vara uppmärksam på och kontrollera mina tankar bättre. Offermedvetenhet och offerempati - empati brist för sitt offer är ingen riskfaktor. Relationsfärdigheter - hur förhindrar man social isolering. Hur skapar man och behåller relationer. Känsloreglering - vad är känslor och hur hanterar jag dem. Hur påverkar min inre reptil mig och hur hanterar jag den. Stopp - plan - identifiering av personliga riskfaktorer och srtategier för att hantera dem. Generalisering av ovanstående komponenter genom beteendeterapi i vardagen samt genom exponering för risksituationer in vivo inom och utanför visslan/ Off.Clinic. Off.Clinic 2012

74 Pirret Off.Clinic 2012

75 Beteendeterapi Utförs konkret i stunden för att utsläcka oacceptabla beteenden och träna nya färdigheter DBT Känsloreglering Färdighetsträning Problemlösningsinlärning Shaping / formning Modellering Mm. Mål – ungdomen skall få bättre självkontroll

76 Sex och Samlevnad Anatomin, kroppen och dess funktioner
Könssjukdomar och preventivmedel Puberteten Hygien Relationer Lust Vad tänder man på? Hur har man sex? Onani Mål – ungdomen skall få kunskap om kroppsliga funktioner

77 Stil och charmskola Individuellt och i grupp
Allt från trevlig frisyr, hur man flirtar till ”nobelmiddag” Mål – ungdomen skall bli en attraktiv partner

78 Familjearbete Utgår från ERASORS riskfaktorer –
- Starkt stressande familjemiljö Problemfyllda relationer till föräldrar / Avvisad av föräldrar Föräldrar stödjer inte övergreppsspecifik behandling Omgivningen ger möjlighet till återfall Saknar nära relationer till jämnåriga / Social isolering

79 Nätverksarbete Familjen, Socialtjänsten, skolan, habiliteringen, psykiatrin mfl. Samtal och intervju Utbildning Studiebesök Nätverksmöten Handledning

80 Att arbeta med ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser
Inleds ofta med institutionsvård. Använder samma program men anpassat Repetition – koppla allt till konkreta situationer - generalisering - vidmakthållande Mer rollspel Mer exponering för fantasier Tar längre tid Kräver mer familjearbete – utbildning gällande skydd och säkerhet. Du som terapeut måste vara mycket mer kreativ.

81 Trauma

82 Hur kan man förstå trauma?
Trauma kan uppstå genom att man utsätts för – En traumatisk händelse - en extremt påfrestande händelse eller situation som inte kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser. Långvarig omsorgssvikt – genom att barn inte får möjlighet att utvecklas som de bör på grund av att de måste fokusera på att “överleva”. En kombination av yttre och inre faktorer som avgör hur individen reagerar på det som inträffar. Inte alla blir traumatiserade efter hemska händelser.

83 Behandlingsmetod för trauma
TF-KBT – Traumafokuserad Kognitiv Beteende Terapi Evidensbaserad metod för behandling av trauma. Gemensamma sessioner vars längd ökar efterhand. Barngrupp och föräldragrupp parallellt och tillsammans