Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt - och dess framtid

En presentation över ämnet: "Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt - och dess framtid"— Presentationens avskrift:

1 Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt - och dess framtid
Joakim Palme Uppsala universitet

2 Vad är upplysning? (Kant)
Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmåga att göra bruk av sitt förstånd utan någon anledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annan anledning. Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd lyder alltså upplysningens valspråk.

3 Rowntrees fattigdomscykel - 100 år sedan

4 Generationskontrakt Legenden om hur barnet övertygar sin förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin förälder på livets höst Myter och verklighet Vårt gemensamma generationskontrakt

5 Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen I
K Marx – fördelningskonflikt M Weber – rationaliseringsprocess E Durkheim – social kontroll

6 Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen II
1930-talskriserna och välfärdsstaten: Keynes – depressionen och den ekonomiska politikens modernisering Myrdals - ’Kris i befolkningsfrågan’ och den moderna socialpolitikens grunder

7 Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen III
R H Tawney – strategi för jämlikhet, civilisationsprocess T H Marshall – det civila, politiska och sociala medborgarskapet R A Titmusss – ett samhället baserat på andra värden än egenintresset

8 Välfärdsstaten och samhällsutvecklingen IV
J Rawls – rättvisa S Johansson – resurser och handlingsutrymmen A Sen – ’capability’ (förmågor)

9 Välfärd Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

10 Välfärd ≠ Välfärdsstat

11 Ofärd i välfärdssamhället
Framstegstanke i förfall? Ojämlikhet Livskvalitet Miljöförstörelse

12 Framtidsstudierna I det kalla krigets skugga sökte vetenskapsmän och intellektuella alternativen i de stora politiska frågorna Svenska demokratiska framtidsstudier som en del av grundforskningen om samhällets långsiktiga utveckling Forma framtiden!

13 Kritiken mot välfärdsstaten
Nymarxismen – exploateringen och den sociala kontrollen Nyliberalismen – statens illegitima, destruktiva expansion

14 Välfärdspolitikens medel
Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

15 Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

16 Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön
Män Kv

17 Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid:
‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’

18 Hållbara lösningar kräver politiskt mod
Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

19 Europa

20 Lissabon agendan 2000-2010 - det gemensamma målet för EU
” Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

21 Den sociala investeringsagendan
Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Globala finankrisen ändrar synen på vad som är möjligt Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden – post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapitalinvesteringar har inte fått så stort utrymme I debatten

22 sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

23 Den nya framtidsagendan EU2020 lyfter tre prioriteringar:
Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv, grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings ekonomi för social sammanhållning

24 Fyra problem med EU2020 agendan
Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

25 Hur ser den ekonomiska livscykeln ut?
I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

26

27 Omfördelningar per capita 2003

28 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv
Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den ”lärande ekonomin” - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

29 Policy Press 2012

30 Nelson and Stephens: Länderjämförelser
Utfall: Lägsta 20% ”läskunnighet” Medel “läskunnighet” Sysselsättningsnivå Sysselsättning i “lärande” jobb Insatser: Resurser till ECEC (dagis och förskola) Resurser till skola, yrkesutbildning och högskola Resurser till aktiv arbetsmaknadspolitik Generösa trygghetssystem

31 Den sociala investeringsagendan
Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar ‘Lärande’ som en komponent i den europeiska integrationen – outnyttjad potential

32 Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna
bortom ett år bortom inkomst – välfärd resurser i flera dimensioner inkludera investeringar behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

33 Sverige

34 Åldrandet föryngrar 40-talisternas uttåg ger yngre arbetskraft
90-boomen träder in på arbetsmarknaden 60-talisterna ersätter 40-talisterna Utbildningsnivån höjs

35 Vår tids fattigdomscykel

36 Framtidskommissionens utmaningar
En åldrande befolkning Delaktighet och jämställdhet Grön tillväxt Rättvisa och sammanhållning

37 Den politiska agendan Social sammanhållning

38 Den politiska agendan Social sammanhållning Socialt kapital
Social inkludering Sociala investeringar Socialt medborgarskap

39 Dialogos förlag, 2011

40 Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

41 Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden. Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln We knew that, but int this analysis we show what these negative pathways might look like We find 3 important pathways by which the intitial risk factors are mediated: educational acheivement, health and delinquency Changes of resources (both positive and negative changes) appear to affect more disadvantaged groups stronger Contrary to what is sometimes claimed (e.g. Esping-Andersen) resource attainment is effective through the life course (Sampson and Laub)

42 Framtidsstudier

43

44 Framtidens politik på upplysningens grund?
Rationalitet och tolerans Universella värden och konkurrerande visioner - handlingsalternativen uttömda? Målstyrning och framtiden som managementfråga

45 Framtidsstudier på agendan
Upprätthålla de vetenskapliga kraven Samarbeten över disciplingränserna Former för samverkan mellan akademi, framtidsstudier, beslutsfattare och samhällsdebatt

46 Pluralism Hypoteser om framtiden på välgrundade uppfattningar om hur världen fungerar Historia som en paradoxal nyckel till framtiden, och förändring! Mot prognostisering! Klimatfrågan kräver samarbeten Metoddiskussion – vaksamhet mot framtidskommunikation

47 Framtidsstudierna har en framtid!
Avmystifiera framtiden genom att studera den Ogynnsamma trender kräver handling Osäkerheten stor globalt, EU, nationellt – möjligheter till påverkan också stora Förmågan att analyser samspelet mellan olika trender i samhällsutvecklingen allt viktigare

48 Dialogos förlag

49 Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras.
Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.