Begreppet Klass.

En presentation över ämnet: "Begreppet Klass."— Presentationens avskrift:

1 Begreppet Klass

2

3 Klass som kategorisering eller identitet?
Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass beror däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel övre medelklass, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklass.

4 Olika sorters stratifikation – Juridisk ojämlikhet
Apartheid Slavsamhälle Kastsamhälle Ståndsamhälle

5 Klassamhället – lika inför lagen, men olika makt och förutsättningar

6 Är förutsättningar olika? källa: tala om klass
Det är fem gånger så sannolikt att den med akademikerföräldrar studera vidare än den med arbetarföräldrar Löneskillnaden mellan tjänstemän och arbetare har ökat från 34% (94) till 43% (03) Förtidspension och långtidssjukskrivning är nästan 7ggr så vanligt bland kvinnliga arbetare än manliga högre tjänstemän Arbete på obekväm arbetstid är 10ggr vanliga bland kvinnor inom LO- yrken än SACO

7 Öka skillnaderna ?

8 Klassikerna: Durkheim
En specialisering behövs Klass är ett hot mot det jämlika och rättvisa samhället Skillnader beror på Ärvda sociala förutsättningar Ville avskaffa arvsrätten

9 Konsensusperspektiv enligt Parsons
Det finns olika viktiga uppgifter i samhället Vissa uppgifter måste belönas mer Detta ger upphov till ojämlikhet Social stratifiering Människor är överens om rollfördelningen = konsensus

10 Konsensusperspektiv Chef Arbetslag Administration Assientent

11 Marxism ett konfliktperspektiv
Arbetare Kapitalist

12 Max Weber Ekonomisk klass Position Status
 Klassposition är summan av dessa tre delar

13 Vardaglig indelning Överklass Medelklass Arbetarklass

14 Goldthorpes klass Schema

15 Indelning enligt SCB Arbetare Tjänstemän Företagare

16 Arbetarklass i Sverige
YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola Andel av befolkningen (2004) Andel kvinnor ANSTÄLLDA (OFTAST LO) Arbetare (yrken normalt organiserade inom LO) Ej facklärda, varuproducerande Ej facklärda, tjänsteproducerande Mindre än två år Enkla industrijobb Kassabiträde 32% 52% Facklärda, varuproducerande Facklärda, tjänsteproducerande Minst två år Elektriker Frisör 16% 38%

17 Tjänstemän och företagare i Sverige
YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola Andel av befolkningen (2004) Andel kvinnor Tjänstemän (yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO) Lägre tjänstemän I Lägre tjänstemän II Mindre än två år Två men ej tre år Kontorsjobb 13% 62% Tjänstemän på mellannivå Tre men ej sex år 22% 56% Högre tjänsteman Läkare, jurister, civiliekonomer Minst sex år 16% 43% Ledande befattning FÖRETAGARE 9% 28% Fria yrkesutövare med akademikeryrken Minst sex år + eget företag Företagare exkl. lantbrukare Lantbrukare

18 En äldre indelning Socialgrupp I: Högre tjänstemän och större företagare/lantbrukare Socialgrupp II: Övriga tjänstemän och företagare/lantbrukare. Socialgrupp III: Arbetare

19 Pierre Bourdieu Kulturellt kapital Ekonomiskt kapital
Symboliskt kapital Socialt kapital

20 Studier om klass och kön
Beverly Skeggs: Att bli respaktabel Ett 80- tal brittiska arbetarklass kvinnor som följdes under 12år De råbarkade Den respaktabla

21 De råbarkade De är oborstade. Du märker det direkt. Kvinnor är skitiga och billiga, alltid med en cigg hängande i mungipan. Männen är grova och rå typer. Citat: Skeggs

22 De respektabla ”Hela tiden måste du överväga varje sak. Är den för fnaskig? Kommer jag att se ut som en slampa i den? Vad ska folk tänka? … Citat: Skeggs

23 Dagens klassamhälle?? Arbetare och tjänstemän Elitgrupper
Arbetslösa, fattiga och sjuka

24 2/3-dels samhälle Elit 2/3 I arbete 1/3 Utan arbete

25 Vad är välfärd? Materiellt mått = hög levnadsstandard
Eller ett mått på livskvalitet? (lycka, harmoni och delaktighet)

26 Att mäta välfärd! Källa: HDI 2010, FN:s biståndsorgan UNDP.

27 Vägen till ett välfärdssamhälle
God ekonomi (tillväxt) Politisk vilja att fördela tillgångarna: 1930-tal och framåt? Socialpolitiska reformer på 60-talet Socialtjänstlagen 1982

28 Olika modeller Den universella modellen Den behovsprövade modellen
Grundtrygghets modellen Den korporativa modellen

29 Den universella modellen
Omfatta alla medborgare Generell välfärd som folkpension, barnbidrag och sjukförsäkring Ska även miljonärer få barnbidrag?

30 Den behovsprövade modellen
Bara den som behöver hjälp ska få den Exempelvis social- och bostadsbidrag Kräver en kontrollapparat

31 Grundtrygghetsmodellen
Alla garanteras en ersättning vid sjukdom och arbetslöshet Ersättningen är mycket låg För att få bidragstagaren att anstränga sig mer

32 Den korporativa modellen
Välfärdssystemet garanteras och sköts genom samarbete mellan stat, arbetsgivare och anställde Vanligt i USA & Japan

33 Ideologiska skillnader
Socialliberaler och socialdemokrater förespråkar en generell socialpolitik Konservativa och nyliberaler en selektiv socialpolitik

34 Socialt skyddsnät

35 Skyddsnät Socialt skyddsnät Ekonomiskt skyddsnät Barnomsorg
Äldre- och handikappvård Individ och familjeomsorg Socialförsäkringar Finansieras genom arbetsgivaravgiften Ska kompensera för förlorad inkomst vid sjukdom, ålderdom och föräldraledighet Sköt av försäkringskassan

36

37 Framtida utmaningar Undvika ökade klyftor – 2/3 delssamhälle
Åldersexplosionen Klarar vi kostnaderna

38

39

40