Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan.

En presentation över ämnet: "Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan."— Presentationens avskrift:

1 Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan.
Jag heter Jenny Stengård och har blivit ombedd att komma hit idag och berätta för er om förskolan jag jobbar på. Det är en integrerad förskola och den heter Sportstugan. Jag har jobbat där i snart 3 år och innan dess hade jag aldrig träffat någon med C.I. Det första barnet med C.I som jag träffade gjorde mej verkligen förundrad, hon var 3 år då och som vilket barn som helst. En otroligt omtyckt kompis och med ordförråd och ordförståelse som sina jämngamla kamrater. Det var innan jag förstod hur mycket medvetet tänk och ”träning” det låg bakom…

2 Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan
Jag heter Jenny Stengård och arbetar som förskollärare på en integrerad förskola som heter Sportstugan och ligger i Enskede i södra Stockholm. Vår pedagogiska inriktning är utomhuspedagogik. Vi är medupptäckande pedagoger som ser barnen som kompetenta individer. Jag har arbetat inom skolan och förskolans värd i 13 år, men inte förrän jag började på Sportstugan kom jag i kontakt med barn med hörsel nedsättning. Hos oss går det just nu 25 barn och där av 4 barn med hörselnedsättning. Barnen på förskolan är mellan 1 och 5 år.

3 Sportstugans förskola
Sportstugan ligger i Enskede. 25 barn och 7 pedagoger varav 4 barn med hörselnedsättning, 2 med C.I på båda öronen och två med C.I och hörapparat. Vi har från 20 – 30 timmars resurs i veckan för våra barn med hörselnedsättning. Barnen har olika förutsättningar. Delar barnen i mindre grupper, ALLA pedagoger tar ansvar. Uteverksamhet- nästan allt vi gör inne går bra att göra ute. Medupptäckande pedagoger – Vi är där barnen är och upptäcker världen tillsammans med dem utan att servera svaren på deras frågor. Vi vill istället att de ska fundera och klura ut lösningar på sina funderingar, eller att vi söker svar tillsammans. Vår grundtanke är att barn är kompetenta och vi vill att de ska växa i att de kan själva. Exempel: Olles mössa På golvet i hallen ligger en mössa, det är Olles, Olle är 2 år och det är en enkel sak att bara ta mössan och lägga den på hans hylla. Men det finns många fördelar med att inte göra det. I stället går pedagogen fram till Olle och frågar var hans mössa är. Olle får då tänka efter en stund och säger sen att den är på hyllan. Ped. Kom vi går och tittar på hyllan. Olle följer glatt med. Han upptäcker mössan på golvet, blir glad. Ped. Var ska mössan vara? På hyllan svarar Olle Hur ska den komma dit? Olle tittar upp och hämtar sen en pall för att nå upp och lägga sin mössa där själv. Olle är nöjd och stolt! - Fånga situationer i vardagen för samtal, problemlösning och för att stärka barnets självkänsla genom att kunna själv!

4 Förhållningssätt & Medvetenhet
Tala tydligt Upprepa Använda ett varierat språk Tala framifrån Våga fråga igen Benämna ord i vardagen Få med de andra barnen Korrigera smidigt Uppmana barnen att säga till om de inte hör eller förstår Ge barnen tid Det viktigast är att barnen är trygga med oss pedagoger och med varandra i gruppen, att alla är accepterade och att vi ser olikheter som styrkor. - Tala tydligt – Vi pedagoger är språkliga förebilder så det är viktigt att vi är medvetna om hur vi pratar. Genom att tala tydligt utan att tala extra högt, gör att barnen har lättare att uppfatta det vi säger. Upprepa – att upprepa och kontrolera om barnen har förstått innebörden i ett samtal eller en uppgift är viktigt . Vi som jobbar med barnen måste vara lyhörda för att läsa av små signaler, barnet kanske inte har förstått. Använda ett varierat språk – Genom att vi använder ett rikt och varierat språk ger vi barnen ett större ordförråd och bättre ordförståelse. När vi läser för barnen och det dyker upp ord vi är osäkra på om de kan, är det lätt att bara lägga till en synonym eller brodera ut texten lite så ordet hamnat i ett sammanhang. Tala framifrån - eftersom barnen läser av våra läppar och ansiktsuttryck Och dessutom är mottagaren på C.I är riktad framåt Våga fråga – Detta gäller både barn och vuxna, vi måste fråga igen om vi inte hör eller förstår och uppmana barnen att göra det samma. Få med de andra barnen – barn lär av andra barn och det är det som är det fina med förskolan. Barnen hjälper varandra att förstå turtagning, lekregler och spelregler, genom att vara för naturliga förebilder. Benämna ord i vardagen – Det finns massor av föremål i vardagen som vi sällan benämner, som handfat tex vi använder det flera gånger dagligen, men hur ofta säger vi ordet? För de här barnen är det extra viktigt att benämna eftersom de behöver höra varje ord många fler gånger för att det ska ”fastna”. Korrigera smidigt - Bromsa när talet är för snabbt och otydligt, och säga ”nu gick det för fort, kan du ta det där igen så jag hör.” Eller ”Säg det igen lite högre så alla kan höra”. ”- På slaket. - Jaha, ligger det på Flaket?” Uppmuntra barnen att säga till om de inte hör eller förstår – Vår uppgift är att barnen ska känna sig så trygga i sig själva och trygga på förskolan att de frågar om nåt är oklart. Detta är något som är viktigt att lära sig för livet! Vissa barn är experter på att låtsas höra och förstå och det är inte alltid så lätt att se. Ge barnen tid – ibland förväntar vi vuxna oss att barnen ska svara på en fråga på en gång, men ibland kan det ta lite tid för barnen att sortera sina tankar och hitta rätt ord och då är det viktigt att de får den tiden.

5 Språk Efter som barnen med hörselnedsättning behöver mer språkligt stöd än andra barn är det viktigt att vi pedagoger har det med oss i tankarna jämt och att vårt förhållningssätt är därefter. Genom att talpedagogen och specialpedagogen Karin Lundh från hörsel habiliteringen, kommer ut till oss på förskolan 2 gånger i månaden och har hörsel och språkträning individuellt med barnen och en av deras föräldrar, samt en av oss pedagoger, så får vi hela tiden nya idéer på hur vi kan gå vidare och fortsätta träna. Men vi erbjuder barnen de roliga och ”nyttiga” aktiviteterna i mindre grupper och tillsammans med de övriga barnen. Genom att ändra reglerna lite i ett spel går det att göra det mycket mer språkligt utmanande, som det här Lottot vi ser på bilden… Exempel! Högläsning, sagor, rim & ramsor, sånger - sånglekar, bokstavslekar och Spel berikar barnens språk i vardagen. Att barnen pratar, berättar och använder sitt språk tillsammans. Enligt språkforskaren Veli Tuomela så talar barnen i förskolan endast 30 % och de vuxna 70 % och det måste vi ha med oss i vårt arbete med språket. Han menar också att utevistelsen är en akilleshäl vad det gäller språkutrymme, men att det optimala är att dela in barnen i mindre grupper med färre barn per vuxen så fler barn kommer till tals. Och det är ju faktiskt så vi jobbar ute med, i mindre grupper och i stationer och närvarande i verksamheten. Ställa vidarutvecklande och öppna frågor som Hur då?, berätta för mej, nu blir jag nyfiken, vad tror du? – barnen får utveckla sina tankar och berätta om dem, inte så mycket JA och NEJ frågor.

6 Hörsel Här ser vi ett spel som jag hittat på själv. Hörselmemory - Barnen ska skaka, lyssna och hitta lika. Ett uppskattat och nyttigt spel där det gäller att spetsa sina öron. Enligt Veli Tuomela är språkligt inflöde lika viktigt som språkligt utflöde, därför är det bra att vara i mindre grupper och träna på att lyssna på sina kompisar och vänta på sin tur. Ibland kan det vara svårt att skilja på ljud som låter lika, som M & N och P och B, F och S och då kan det vara bra att ta till handalfabelet för att förtydliga. Vi tänker på ljudmiljön. Inne - dämpade bord, tassar, plasttallrikar och uppmanar barn och vuxna att tala en i taget och att lyssna på varandra. Vi har olika rum och ”hörn” för olika aktiviteter, som en verkstad för skapande, en mysvrå för sagor och läsning, ett rum med rekvisita som mat, utklädningskläder, dockor och spis för att uppmuntra till rollek, och en vrå med bygg och konstruktion, osv. Med många spännande och stimulerande aktiviteter delar barnen upp sig i mindre grupper och det ger bra möjligheter till att kommunicera och utvecklas. Ute – Vi delar barnen i mindre grupper och har olika aktiviteter i stationer ute, som att en pedagog täljer med de barn som vill, och några spelar ett spel eller bygger pussel, några bygger en koja och leker i och så vidare. Vi pedagoger delar upp oss och är med barnen i de olika stationerna.

7 Hörhjälpmedel Portabel slinga Fast slinga utomhus
Fast slinga använder vi ibland när vi leker regellekar i grönområdet utanför staketet, som ”Vad är klockan Fru Lejon” och ” Kom under hökens vingar” Exempel: Fördelar med slingan är att barnet får ljudet direkt till sig och vågar lita på sin egen hörsel, annars är det lätt att titta på sina kompisar för att se om man verkligen hört rätt. Barnet blir mer aktivt i regellekar med slingan än utan. EXEMPEL! LEK, fördel att tjuvlyssna… Portabel slinga – I skogen, när vi skridskor och pulka, på teater och på museum. vågar lita på sin egen hörsel utan att behöva titta på sina kompisar. Vi har ett barn som använder slinga regelbundet, och ett barn som just börjat. När vårt första barn började med slinga märkte vi att hon gärna pratade tillbaka med den som hade sändaren, och eftersom slingan räcket 30 meter är det ju inte säkert att den vuxna hör då.. Så eftersom vi vill ha dialog med barnen skulle det vara bra att ha en slinga som gick åt båda håll. Kompisarna är nyfikna på utrustningen, både C.I och slinga Exempel! De andra barnen kan lyssna på slingan med lurarna. Barnet i samlingen, får jag höra? Om du tar av dina C.I vad hör du då?

8 Leken I den dagliga verksamheten följer vi pedagoger barnens lek och är även delaktiga i den. Men det är lätt att bli hemmablind och inte sa saker som en utomstående observatör kan se. Därför var vi väldigt glada när Anna Bergström som studerade vidare från förskollärare till specialpedagog på Universitetet, kom och ville göra observationer hos oss till sitt examensarbete. Arbetet heter ”Leken i focus” och handlar om just Barn med Cochleaimplantat och deras samspel med hörande kamrater i förskolan. Barnen har observerats i små grupper om ca 4- 5 barn vid flera olika tillfällen och Anna har även följt upp observationerna med samtal tillsammans med den delaktiga pedagogen efter lekobservationen. I sammanfattningen av studien beskriver Anna att det märks på barnen att omgivningen har ett audiotivt förhållningssätt till Barnen med C.i, eftersom barnen i stor utsträckning använder sig av talet i leken. Även att 2 av barnen har ett välutvecklat talspråk, i nivå med hörande jämnåriga barn. Barnen använder sig inte av tecken, bara av tal i leken. Barnen tar initiativ i leken och uttrycker vad de vill, känner och tycker både gentemot de andra barnen och mot den delaktiga pedagogen. Pedagogens deltagande och initiativ i leken är betydelsefull för barnens delaktighet och lekens utveckling. Resultatet pekar på att i minder grupper om cirka tre barn intar barnen en mer aktiv roll samt har lättare att hänga med kommunikativt i leken. En slutsats som går att dra av denna studie är att barnen under lekobservationerna ingår i meningsfulla sammanhang i interaktionen med sina hörande kamrater på förskolan. Vilket är samma sak som vi ser dagligen på förskolan, roligt att få det bekräftat från en utomstående blivande specialpedagog.

9 Vi väver in tecken så det blir naturligt och roligt
Tecken i verksamheten Vi väver in tecken så det blir naturligt och roligt De här barnen är 4 år. Uppgift i skogen: Att hitta samma färger i naturen som är målat i äggkartongerna. Barnen får sammarbeta och hjälpas åt att hitta, eller göra själva om de vill. När alla är klara samlas vi och visar och berättar för varandra för att det ska bli lite mer utmaning ändå så tecknar vi färgerna och det tycker alla är roligt. För barnen med hörselnedsättning tänker vi att det blir en naturlig och rolig lek att det inte bara är just de som behöver lära sig utan att det är kul för alla. Vi tecknar det vi kan, som bokstäver, färger, djur och frukt mm. Exempel! Det är roligt att hitta bokstäver bland tallrötterna i skogen också, eller att bygga bokstäver med pinnar och då blir det ett bra tillfälle att använda handalfabetet och barnen tecknar vilken bokstav de har hittat eller byggt. Att teckna sina namn är också roligt! Barn med munmotoriska svårigheter behöver träna mycket på en del specifika ljud, det kan vara till exempel F, K, eller V Då är det bra att ta till handalfabetet för att visa samtidigt som vi tränar ljudet, då blir det roligare och händerna är ju alltid med. Även när det är ljud som är svåra att skilja åt när man hör dem, som Tex M och N är det bra att förtydliga med händerna.

10 Föräldrakontakt Att det finns en god föräldrakontakt är A och O.
Att ha en bra daglig kontakt är väldigt viktigt, då är det lättare att prata med varandra när det kommer till lite svårare samtal. Föräldrarna måste känna förtroende för vårt arbete med deras barn på samma sätt som vi känner förtroende för dem. Exempel! Ibland i vårt yrke ställs man inför svåra dilemman, som den dagen jag sitter och äter lunch tillsammans med tre barn och ett barn säger: - När jag börjar skolan som min storasyster kommer jag inte ha mina C.I längre. Jag blev otroligt ställd, vad ska jag svara nu?? Är det nu hon kommer att förstå att det kommer att vara så här hela livet, och hur tar hon det?? Eftersom jag inte hade en aning om hur hon skulle reagera så ville jag inte svara riktigt, så istället sa jag bara Jaha, tänker du så? När hennes mamma kom för att hämta senare på eftermiddagen berättade jag om situationen som uppstått och bad henne återkoppla till det hemma. Dagen efter kom mamman till mej och sa: Vi pratade hemma om hennes C.I och att hon alltid kommer att ha dem, även i skolan. Och flickan hade bara svara -Jaha.

11 Samverkan med skolan Att föräldrakontakten är god är viktigt inför barnens skolstart också. Vi som pedagoger är med på överlämningssamtal tillsammans med föräldrar och lärare, och kanske även rektor och skolkurator. Att vi som pedagoger förmedlar vidare hur vi jobbar, och vad som är bra att veta kring just det här barnet, eftersom alla barn har olika behov och förutsättningar. Allt för att övergången mellan förskola och skola ska gå så smidigt som möjligt. Dock är det svårt att få resurs för de här barnen i skolan och ett mycket större ansvar vilar nu på barnen. Att de måste säga till om de inte hör eller förstår eller om slingan inte fungerar och det är ett stort ansvar när man är 6 år och vill va som alla andra. I höst går våra två första barn med C.I över från förskolan till skolan och ett barn börjar i helt vanlig klass med ca. 25 elever till, och det andra barnets föräldrar har valt hörselklass på Alviksskolan. Där är grupperna betydligt mindre och pedagogerna och miljön är anpassad efter barn med hörselnedsättning.

12 Läroplanen En förskola för alla Normer och värden
Lpfö 98 reviderad Läroplanen En förskola för alla Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Föräldrars inflytande Samverkan med skolan Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. I läroplanen formuleras förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen är vårt styrdokument och den innehåller mängder av strävansmål inom flera olika områden, som normer och värden, - Förskolan ska sträva efter att varje barnutvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja hjälpa andra. Utveckling och lärande: naturvetenskap och teknik, matematik, språk och kommunikation samt livsstil och hälsa. Barnsinflytande: Förskolan ska sträva efter att varje barnutvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och där med får möjlighet att påverka sin situation. Vårt mål är att ALLA barn ska kunna tillgodo se sig verksamheten och lära för livet!

13 Exempel ur Gudrun Malmers matematikordlista
liten – mindre – minst tung – tyngre – tyngst mycket - mera – mest dyr – dyrare – dyrast många - fler – flest smal- smalare – smalast gammal – äldre - äldst alla – hälften – några – ingen udda – jämna full – tom på – under – över – i – bredvid först – sist – efter – i mitten upp – ned - vänster - höger färger - former Matematikordlista: Genom att ha den här ordlistan i tankarna när vi jobbar med matematik så går det att göra det på ett lekfullt sätt. Ofta tänker vi siffror när vi tänker matematik, men det är så mycket mer än det. Genom att ge barnen uppdrag att jobba med enskilt eller i grupp ute i naturen, som hitta något stort och hitta något större så får barnen förståelse för de matematiska begreppen på ett lustfyllt sätt. Ställ er bakom något eller sitt på något, leken med uppdrag går att göra oändlig, och det enda man behöver är lite fantasi.

14 Exempel på öppna frågor
Vad tror du händer om…? Vad tänker du på? Vad hände här? Kan du visa mej? Kan du berätta för mej? Hur många…? Hur långt…? Vad blev annorlunda? Hur hjälpte ni varandra? Vad har du lärt dej? Skulle du kunna göra på ett annat sätt? Hur känns det? Genom att vi använder oss av öppna frågor får vi fatt på barnens tankar, och barnen får träna på att sätta ord på dem. Vi uppmuntrar barnen att vara nyfikna och att pröva sig fram, testa sina teorier. De här frågorna kräver lite mer eftertanke, det går inte att svara JA eller NEJ, som barnen ofta är vana vid. Exempel: Vi var ute i skogen, det hade regnat och det var många stora pölar. Barnen hittade på att de skulle gå över pölarna och de hittade plankor som de la mellan stenarna över vattnet för att balansera på. Rätt var det var så halkade ett barn till och blev lite blöt om ena foten. Jag frågade – Vad hände? Flickan sa – Det gick bra. Jag sa – Men vad var det som hände? Flickan tittade bestämt på mej och sa – Det gick bra! Hon är nog mest van vid att svara på ”Hur gick det?” Det gäller att vi är medvetna när vi ställer våra frågor, så vi ger barnen möjligheter att utveckla sitt språk genom att utmana dem. Så barnen inte bara tar den språkligt enklaste vägen.