Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?

En presentation över ämnet: "Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?"— Presentationens avskrift:

1 Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?
Föreläsning Billingehus 060826 Kati Falk, Leg psykolog Universitetssjukhuset i Lund Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

2 Den tidiga barndomens betydelse
Misshandlade barn far illa Psykisk misshandel kan vara väl så ”farligt” Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

3 Teoretiska utgångspunkter
Anknytningsteori Affektteori Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

4 Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006
Kommunikation Interaktion Relation kräver ett fungerande affektivt system Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

5 Det affektiva systemets utveckling
Affekter är Biologi - medfödda, omedvetna, kroppsliga reaktioner på inre eller yttre förändring. De ändrar kroppens inre balans och yttre beteende som styr vår uppmärksamhet och motiverar till handling. Affekter blir Psykologi när barnet kan medvetet uppleva dessa till stånd i kroppen, och deras konsekvenser ( 7-9 mån) Affekter blir Biografi – när barnets kognitiva förmågor mognar. i form av språk, minne och tidsperspektiv och barnet kan börja sätta ord på sina känslor och erfarenheter och dra lärdom för framtiden Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

6 Affektsystemets utmärkande drag
Kortvarig, omedveten, kroppslig - involverar neurologiska och biokemiska reaktioner Kommunikativ – via ansiktsuttryck, blick, röstläge och kroppshållning. Kan kopplas till grundläggande behov, tankar och andra känslor. ”Smittosam” via spegelneuron: ”medfödd tendens att anpassa ansiktsuttryck, röstläge, gester och kroppshållning till personer vi är i dialog med. Tvingande - motiverar till handling Är mkt känsliga för inlärning tidigt i livet vad gäller: tröskelvärden för av och på kopplingen till våra behov och våra tankar Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

7 De medfödda affekterna
Intresse - nyfikenhet - upphetsning Lättnad - glädje - välbehag Förvåning - överraskning Oro - rädsla - skräck Ledsnad - förtvivlan Irritation – ilska – raseri Förakt –avsky/avsmak Skam Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

8 Anknytningssystemets funktion för affektsystemets utveckling
Garantera barnets fysiska och psykiska överlevnad och lära barnet Erfara och känna igen de olika affektiva tillstånden Reglera affekterna först med hjälp av andra sedan på egen hand På ett medvetet plan uppleva att olika känslotillstånd har med önskningar och avsikter att göra Sätta ord på känslor och tankar och kommunicera dem till andra Finna ett stabilt personligt sätt att uttrycka och reglera sina känslor och tankar Anpassa detta till den rådande socio kulturella omgivningen Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

9 Skamaffekten enligt Silvan Tomkins
Blicken bortvänd, sänkt huvud, slapp muskeltonus, rodnad, kognitiv förvirring Drabbar när de positiva affekterna intresse/nyfikenhet eller lättnad/glädje hindras eller avbryts Styrkan i skammen står i proportion till styrkan i de positiva affekterna Skammen utgör grunden i vår ”dåliga Självkänsla” Skammen medför psykisk smärta och vi utvecklar föregripande oro och strategier för att undvika skammen Att kunna erfara och reglera skam är en viktig ingrediens i socialiseringen Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

10 Vad hotar när skammen slår till?
När vi drabbas av skam Är det en kraftfull signal Att vi riskerar bli eller verkligen är Avvisade, bortstötta, utestängda ur den skyddande gemenskap vi alla behöver för får överlevnad. Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

11 Den utifrån kommande skammen
Väcks när vi uppfattar att andra, som vi ger legitimitet, kritiserar, nedvärderar, föraktar oss Sänker Självkänslan som återupprättas om vi försöker ändra vårt beteende, anpassa oss Om vi blir kritiserade av någon som ej ger rätt att göra det blir skammen till en kränkning För att bli fria från skammen krävs återupprättelse genom den andres ursäkt Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

12 Den inifrån kommande skammen
Kommer ur vad vi tänker om oss själva –nedvärdering och självförakt. Formas ofta tidigt i livet av skamfyllda erfarenheter silade genom ett barns oförmåga att ha perspektiv och begränsa i tid och rum För att neutralisera skammen krävs omvärdering och försoning med sig själv Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

13 Den lyhörde förälderns kärleksfulla omsorg medför att
Barnets erfarenhet av negativa affekter minimeras – föräldern lugnar, tröstar, tryggar Barnets grundläggande behov blir tillgodosedda – föräldern förstår vad som ”fattas” och tillfredställer behoven Barnets erfarenhet av positiva känslotillstånd maximeras – den kärleksfulle förälderns uppmuntran, bekräftelse och delaktighet gör: ”delad glädje till dubbel glädje” Detta utgör grunden för utvecklandet av en Trygg Anknytning mellan barn och föräldrar. Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

14 Skammens källor i livets början
Den bekräftande känslomässiga intoningen av i huvudsak positiva känslor uteblir Barnet blir sårbart för att ej ”bli sedd” Barnets upplevelse av att vara en egen person i dialog med andra blir ej befäst Barnet får svårt att tåla att inte få sin vilja igenom - bli behandlad som objekt Att stå tillbaka, vänta på sin tur, är viktiga sociala färdigheter som kräver att vi kan uthärda den åtföljande skammen Barnet som ej får lära detta riskerar bli mkt sårbar för svartsjuka och avundsjuka Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

15 Theory of Emotions and Minds Självreflektion
Behövs för att vi skall mogna som människor, kunna tänka efter före och bli reflekterande individer med ett empatiskt förhållningssätt till både oss själva och andra Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

16 Det som inte lärts in kan läras ut
Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006

17 Copyright Kati Falk,leg psykolog, Lund 2006