Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

En presentation över ämnet: "Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar"— Presentationens avskrift:

1 Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar
Namn Datum Uppdaterad Gällande utfodringsrekommendationer är de som nämns i denna presentation. 1

2 Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Använd potentialen - effektivare grisproduktion

3 Svenska Pig AB ägs av: Svenska Pig AB medfinansieras av: 3 3

4 Innehåll Bakgrund- varför är detta intressant?
Målet med gyltuppfödning Typer av rekrytering Inhysning Utfodring Växande gyltor Dräktiga gyltor Kom ihåg

5 Bakgrund Hälften av Sveriges 140-150 000 suggor slås ut årligen
Många slaktas oplanerat eller måste avlivas Reproduktionsstörningar 22% Hög ålder 18 % Juverproblem 16 % Suggor lönsamma tidigast efter 3:e kullen (fram till 6-8:e kullen)

6 Koketsu et al., 1999

7 Bakgrund (2) Ca 75 000 gyltor måste rekryteras varje år
Låg hållbarhet medför kostnader och är etiskt problem Lite dokumenterat om hur gyltor bäst föds upp Det finns uppfödningsfaktorer som påverkar hur gyltorna presterar som suggor

8 Egen studie Intervjuer med 55 besättningar
42 med egen rekrytering 13 inköpt rekrytering Produktionsdata från PigWin Sugg Jämförde bästa mot sämsta resultaten Frågeställning: Om och hur påverkas suggors produktion, hållbarhet och utslagning av rekrytering, inhysning, utfodring ?! Diagram och tabeller som visas i denna presentation är från Lina Hidås examensarbete ”Uppfödning av gyltor till hållbara suggor”, examensarbete 308, institutionen för husdjursgenetik.

9 Rekrytering REKRYTERING

10 Olika typer av rekrytering
Egen rekrytering Kräver extra stallutrymme Intresse och kunskap om avel och urval Extra arbetstid Inköpt rekrytering Risk för smittspridning Inköp av betäckningsklara och dräktiga kräver mindre stallutrymme

11 Planera din rekrytering!
Inköp av rekryteringsgyltor gav besättningar med låg årlig utslagning av suggor hög andel suggor som slogs ut för hög ålder Många underskattade behovet av antalet gyltmödrar och gyltämnen Tvingas frångå urvalskriterierna Inköpta gyltor hade bättre kvalitet

12 Val av gyltmödrar Grunden till hur bra gyltorna blir
PigSelect och Zikk-Zakk avelsvärden Maximalt 3 gyltämnen grisar in per gyltmoder besättningsspecifikt, utgå från dina förutsättningar! Ta hänsyn till andel omlöp och betäck extra Ex 8 % omlöp, betäck 8 % extra gyltmödrar! Välj rätt galt, för ett effektivt urvalsarbete

13 Hur många gyltmödrar behövs?
Om 20 % av suggorna i en grupp på 40 suggor byts ut efter varje grisning så behövs 8 gyltor som grisar in i gruppen. För att få 8 gyltor som grisar behöver 16 gyltämnen väljas ut under digivningen. Om 4 gyltor kan väljas ut per kull samtidigt som en vitseminerad sugga löper om, måste 5 suggor per grupp semineras med vit galt.

14 Vad tog man hänsyn till vid val av gyltämnen?
Urval för många spenar  fler utslagna för hög ålder Användande av avelsdataprogram  låg andel gyltkullar

15 Val av gyltämnen Minst 14 jämnt placerade spenar
Ingen onormal, defekter är ärftliga Helst tre par framför naveln Normalt utvecklad för sin ålder Normal klöv- och benställning Hela kullen fri från missbildningar Välj inte gyltor som har varit sjuka Välj de största gyltorna i stora kullar Undvik att rekrytera efter aggressiva suggor Gör senare gallringar

16 INHYSNING

17 Inhysningsform Ingen skillnad i resultat om man hade separat gyltavdelning eller inhyste med slaktgrisar Separat gyltavdelning att föredra Andra krav på utfodring Brunstkontroll måste kunna göras Mindre djurbeläggning för att stärka benen Omgångsvis uppfödning

18 Golvunderlag

19 Golvunderlag spelar roll!
Inhysning av dräktiga suggor i spaltgolvsboxar en hög årlig utslagning (D’Allaire et al., 1989) en stor andel utslagna suggor till följd av hältor (Karlén et al., 2007) Inhysning på djupströbädd under betäckning och dräktighet i denna studie flest levande födda grisar under suggans livstid lägst andel utslagna suggor för ben- och klövproblem

20 Utrymme Gyltor behöver stora ytor för att motionera och stärka benen
Rek. 2,0 kvm per (Close & Cole, 2000) Ofta totalt större yta i djupströbädd Djurskyddsföreskrifternas minimikrav för dräktiga gyltor: Om strödd liggyta:1,64 kvm resp. 1,81 kvm vid färre än sex gyltor respektive sex eller fler gyltor I djupströbädd ökar minimiutrymmet med ökad vikt, från 1,75 kvm per gylta vid 130 kg vikt

21 UTFODRING

22 Mål med utfodring av gyltor
Att de vid seminering/betäckning: Väger kg Har ett späcklager på mm (ska komma upp till mm vid ingrisning) Har uppnått en ålder av dagar Brunstar för andra eller tredje gången Utifrån besättningens förutsättningar anpassas utfodringen så att målen nås

23 Restriktiv eller fri tillgång?

24 Energitilldelning ”En hög utfodringsintensitet ger en större förekomst av benproblem” I denna studie: hög utfodringsintensitet (30-60 kg)  lägst andel utslagna suggor pga benproblem Benproblem kan ha uppträtt tidigare  bortgallring  gyltor som väl tas i produktion kan ha starkare ben Högst hållbarhet hade besättningar som gav stora fodergivor i betäckningsavdelningen Besättningarna kan ha tillämpat flushing  fler födda grisar  stannar längre i besättningen

25 Variation i råproteininnehåll 7,3-15,6 g/ MJ omsättbar energi men påverkade inte produktion, utslagning och hållbarhet

26 Utfodring av växande gyltor
Fram till kg kan gyltorna ha fri tillgång på smågris- och slaktgrisfoder. Om restriktiv utfodring tillämpas, se vägledande foderkurva i tabellen. Dag från avvänjning Vikt, kg MJ OE/dag MJ NEv/dag 1 10 2,8 2,1 7 11 8,8 6,6 14 13,3 10,3 7,7 21 16,7 12,3 9,2 28 20,6 14,3 10,7 35 25 16,5 12,4 42 30 19,3 14,5 Referens foderkurva: Näringrekommendationer vers

27 Utfodring av växande gyltor
Därefter och fram till första grisning utfodras gyltor restriktivt med ett enhets-/digivningsfoder: Lämpligt mineral- och vitamininnehåll Lägre innehåll av råprotein och aminosyror är slaktgrisfoder Ger lägre tillväxthastighet och större fettansättning. Rekommenderat lysininnehåll i digivningsfodret är 0,43-0,55 g Sis lysin per MJ OE (=0,57-0,73 g Sis lysin per MJ NEs). Utfodringen sker restriktivt, ca 10 % mindre fodergiva än SLU-norm för slaktgris dvs max 31,1 MJ OE (=23,3 MJ NE) per dag vid 60 kg vikt och fram till betäckning, under förutsättning att gyltorna är i gott hull. Om gyltorna är i dåligt hull kan de få extra foder från 90 kg och fram till betäckning, upp till 33 MJ OE (=25 MJ NEs).

28 Utfodring vid betäckning
Vid betäckning kan flushing tillämpas: Danska rek är att fodergivan höjs till ca 42 MJ OE (=31,5 NEs) per dag i 5-10 dagar före betäckning. Efter betäckning sänks givan och gyltorna utfodras som dräktiga gyltor (efter hull)

29 Utfodring av dräktiga gyltor
Gyltor växer fortfarande under dräktigheten, vilket kräver protein. Dräktighetsfoder täcker inte växande gyltors behov: Ex digivningsfoder: 0,46 g Sis lysin/MJ OE Ex dräktighetsfoder: 0,30 g Sis lysin/ MJ OE Utfodra dräktiga gyltor med enhets-/digivningsfoder Daglig tilldelning: MJ OE (=22-27 MJ NEs) per dag Magra gyltor ges minst 36 MJ OE (=27 MJ NEs) per dag Sis=standardiserad ileal smältbar= det protein som kan smältas i tunntarmen

30 Hullbedömning Hullet bör vara ”medel” vid grisning

31 Kom ihåg! Planera din rekrytering
Gyltor är inte slaktgrisar och ska inte födas upp som dessa! Hur du föder upp gyltor påverkar deras prestation som suggor Utfodra så att gyltor och suggor har ett bra hull vid betäckning och grisning

32 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR
32