Modul 6: Läsning Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som.

En presentation över ämnet: "Modul 6: Läsning Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som."— Presentationens avskrift:

1 Modul 6: Läsning Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.

2 Modul 6: Läsning Såg du vad det stod? Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Enligt en undersökning på ett engelskt universitet så spelar det ingen roll vilken ordning bokstäverna står i, det enda som är viktigt är att första och sista bokstaven står på rätt plats. Resten kan stå huller och buller och man kan ändå läsa texten utan problem. Detta beror på att vi inte läser varje bokstav för sig, utan orden som helhet.

3 Modul 6: Läsning Jo, så är det faktiskt.
Du kan träna dig att bli en bättre läsare!

4 Modul 6: Läsning Det finns två sätt att träna läsning
Vi ska i den här modulen titta på dessa två delar av att träna upp läsning. Lästeknik Snabbläsning

5 LÄSTEKNIK HELHET Om du sitter med en bok eller en text framför dig - hur ska du då ta dig an den? En bra grundregel är att börja med det stora och fortsätta i det lilla. Det vill säga börja i helheten och gå sedan till detalj. Att läsa är kul. DETALJ

6 LÄSTEKNIK 1. ÖVERSIKT 2. SKUMLÄSNING 3. INTENSIVLÄSNING
När du sitter med en bok eller en text framför dig kan du följa dessa fem steg. 1. ÖVERSIKT 2. SKUMLÄSNING 3. INTENSIVLÄSNING 4. FRÅGESTÄLLNINGAR 5. REPETITION

7 Börja alltid med att snabbt titta över boken/texten du ska läsa.
LÄSTEKNIK: Översikt Börja alltid med att snabbt titta över boken/texten du ska läsa. Ofta kan du se vad varje kapitel handlar om. Du kan också se sammanhang och stora drag. Om du har en bok: Läs innehållsförteckningen

8 LÄSTEKNIK: Översikt Bläddra igenom boken. Titta på sammanfattningar
och rubriker.

9 LÄSTEKNIK: Översikt Läs första meningen Om du har en kortare text:
i varje stycke. Om du har en kortare text: Tre lager hjärna De två första och äldsta lagren av hjärnan sysslar med livsuppehållande processer, medan den nyare delen är mer inriktad på nyskapande. Den äldsta delen är hjärnstammen (hela hjärnan hos många kräldjur). Den utvecklades för ca 500 miljoner år sedan och styr vakenhet och livsuppehållande mekanismer. Den ligger visserligen bakom den senare utvecklingen av hjärnan, men det är inte den vi har att tacka för förståndet eller intellektet. Över hjärnstammen ligger det limbiska systemet, som såg till att de havslevande djuren klarade att kravla upp på land för ungefär 200 miljoner år sedan. Nu måste kroppstemperatur och törst regleras mer exakt, och nya handlingsmönster och reaktioner på fara måste programmeras in. Sist utvecklades hjärnbarken, som ligger som ett hopvecklat täcke över de övriga delarna. Här fattas beslut, planering görs, språket tolkas, musik skrivs och matematiska problem löses. Ofta kan du där räkna ut vad stycket handlar genom att läsa början på ett stycke.

10 LÄSTEKNIK: Skumläsning
Här gäller det att få mer kött på benen och strukturera ditt läsande. Det är här snabb-läsningen kommer in. Den kan du träna dig på i den andra delen av den här modulen, men här berättar vi lite om tillvägagångssätt. Läs rubriker. Rubriken talar om styckets innehåll och är ofta ett nyckelord. Kristen kultur

11 LÄSTEKNIK: Skumläsning
Ofta beskriver de första meningarna vad som kommer i kapitlet/stycket. Läs de första meningarna i kapitlet.

12 LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Det är nu du verkligen börjar läsa. Läsa mer noggrant. Börja läsa med pennan i hand. Stryk under och anteckna i marginalen. Tänk på att inte stryka under för mycket. Det tar både för mycket tid och gör det svårare för dig att minnas det viktiga. Gör hellre markeringar i marginalen där du stöter på något intressant, svårbegripligt eller viktigt.

13 LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Du ska nu få försöka att själv stryka under i en text. Gör så här: Klicka fram texten i rutan nedan. Skriv ut den på ett papper. Klicka här och skriv ut texten på ett papper. Stäng därefter textrutan och gå vidare. läsning Har du texten framför dig nu? Gör följande: Läs texten. Stryk under det viktigaste. Tänk på att inte stryka under för mycket. Gör gärna anteckningar i marginalen.

14 LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Jämför nu med vårt förslag. Titta på understrykningar och fundera på olika alternativ. Klicka här så får du se vårt förslag. Förslag till understrykningar

15 LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Har du antecknat i marginalen skulle det kunna se ut så här: Klicka här och titta på förslaget. Förslag till marginalanteckningar

16 LÄSTEKNIK:Frågeställningar
Nu ska du börja jobba med texten. Börja med att gå igenom texten och se om det är något du inte förstått. Vänd dig till din lärare och fråga. Diskutera innehållet med dina studiekamrater. Finns det instuderings-frågor till texten som du kan använda? Gör sedan egna frågeställningar på sådant du tycker är viktigt? Förhör dig själv och ta gärna hjälp av dina studiekamrater. Gör frågor till varandra. Anteckna också det som är viktigt i texten. Kom dock ihåg att inte anteckna allt! Anteckna bara det viktigaste – dvs. det som får dig att minnas vad texten handlar om. Läs mer om detta i modul 7: Anteckningsteknik.

17 LÄSTEKNIK: Repetera Nu är det dags att repetera. Repetition är nödvändigt för att du ska komma ihåg det du lärt dig någon längre tid. För att det du lärt dig ska hamna i långtidsminnet krävs att du repeterar 4-5 gånger. (Läs mer om minnet i modul 8: Minnesknep.) Repetition är kunskapens moder.

18 LÄSTEKNIK: Repetera Försök att repetera effektivt. Läs på anteckningar. Kolla understrykningar och marginalanteckningar. Repetera instuderingsfrågorna. Titta på sammanfattningar. Om du har du förstått texten räcker det att göra detta för att du ska komma ihåg vad hela texten handlat om. Repetition är kunskapens moder.

19 SNABBLÄSNING Vi ska nu gå över till den andra delen av läsning: snabbläsningen.

20 SNABBLÄSNING Går det att lära sig att läsa snabbare och är det viktigt? Läs, lyssna och fundera över vad du själv tycker. Fenomenet ”Dynamic Reading” kan sägas ha upptäckts 1945 när Evelyn Wood lämnade in en uppsats vid University of Utah. Hon såg då hur handledaren läste igenom de 80 sidorna med en mycket hög hastighet samt skrev kommentarer utan att missa en enda detalj. Utan att ha tränat läste han ord per minut jämfört med medelstudentens 350. Han kunde inte förklara hur han bar sig åt. Evelyn Wood började systematiskt söka efter flera med samma förmåga. Efter två år hade hon funnit 50 personer med mycket skiftande bakgrund, vilka kunde läsa mellan och ord i minuten. En analys gav följande gemensamma karakteristiska: - De läste ordgrupper, kompletta tankegångar; inte ett eller två ord åt gången. - De stannade sällan till för att läsa om en mening eller ens ett ord. - De uttalade eller hörde inte varje ord "inom sig" medan de läste. - De varierade läshastigheten beroende på materialets svårighetsgrad. - Som ett resultat av den stora läshastigheten erhöll de en utomordentlig koncentrationsförmåga. En vanlig människa läser ungefär 200 till 250 ord i minuten - högskolestuderande omkring 100 fler. Evelyn Wood menar, att vår långsamma läsning beror på att vi i skolan får lära oss genom högläsning - och vi kommer aldrig över ovanan att uttala varje ord för oss själva. Den normale vuxne läser inte fortare än han gjorde i femte eller sjätte klass. De flesta människor rör omedvetet på läpparna, struphuvudet eller gommen när de läser. Det är inte deras fel - vi lär ut läsning på, i stort sett, samma sätt som på 1800-talet.

21 SNABBLÄSNING Ja, vad tror du?
Om du vill träna dig på att läsa snabbare ska vi ge dig några tips här. Vill du inte läsa om snabbläsning så hoppa över detta och gå vidare på nästa modul.

22 SNABBLÄSNING Om du klickar på länken kommer du till en lista med namn. Skriv ut listan, då övningen är svår att göra på dator. Klicka här för att få fram övningen. Leta namn

23 SNABBLÄSNING Har du namnlistan i pappersformat framför dig? Du ska nu snabbast möjligt i listan hitta två personer vars namn står med två gånger. Gå vidare efter övningen så får du se svaren.

24 SNABBLÄSNING Klicka för att se svaren. Sjöström Anneli Sune Haraldsson

25 SNABBLÄSNING Efter övningen Vilken metod använde du?
Hade du något hjälpmedel? Använde du fingret eller en penna? Det kan vara bra för då tappar du inte bort dig så lätt. Har du tänkt på att många använder fingret när de läser i spalter, t.ex. i en telefonkatalog. Du fixerar då ögat bara en gång per rad. En tidningsspalt är smal av samma anledning: att du endast ska behöva fixera ögat en gång. Även där skulle du kunna använda fingret för att läsa snabbare och inte tappa bort dig. Du kan använda samma metod även om du läser vanliga texter.

26 SNABBLÄSNING Nu kan du testa hur snabbt du läser.
Om du klickar på länken kommer du till en text. Skriv ut texten då övningen är svår att göra på dator. Be en kamrat ta tid eller ställ en timer på två minuter och se sedan hur många ord du hunnit läsa per minut. Klicka här för att få fram övningen. Snabbläsning

27 SNABBLÄSNING Principen är att man kan lära sig läsa utan att man säger ordet för sig själv. I stället för att läsa ett ord i taget lär man sig att läsa grupper av ord. Exemplet nedan visar hur naturligt detta är: Titta på punkten ovanför textraden: . gräs är grönt Man ser omedelbart alla tre orden. Titta nu nästa gång på punkten mellan de följande två raderna: och det växer när det regnar

28 SNABBLÄSNING Du ska alltså ha så få ögonfixeringar som möjligt.
Så här läser många av oss: Gräset är grönt och det växer när regnar. det Så här borde vi läsa: Gräset är grönt och det växer när det regnar.

29 SNABBLÄSNING Rör du läpparna när du läser? Tugga då tuggummi medan du läser. Sluta "lyssna" till vad du läser. Vissla istället. För ett finger snabbt under raderna i boken så att du tvingar blicken att fortsätta. (Sluta använda fingret när du finner att det bromsar din läshastighet.) Koncentrera dig på att gå framåt i texten. Om du märker att du tittar tillbaka så för, medan du läser, en pappersskiva eller handen snabbt nedför sidan och tvinga dig själv att följa med. Öva att läsa grupper av ord.

30 Modul 6: Läsning Det går alltså att träna läsning. Både teknik och snabbhet. Vi hoppas att du här fått lite tips på hur du kan träna. Modul 6 är nu klar. I modul 7 får du jobba vidare på anteckningsteknik.