Internationell media Samhällskunskap 2.

En presentation över ämnet: "Internationell media Samhällskunskap 2."— Presentationens avskrift:

1 Internationell media Samhällskunskap 2

2 Kommunikationsmodellen
Budskap Sändare Mottagare FEEDBACK

3 Vad är en nyhet? Nyhetsvärdet beror på:
Tidsavstånd- ju längre tid desto mindre värde Geografiska avståndet- ju längre bort… Kulturella avstånd- förståelse för, kunna identifiera sig

4 Värderingsfritt? Målet sakliga, allsidiga nyheter = omöjligt att nå, idag förnekar ingen detta. TT= tidningarnas telegrambyrå Fri från statliga och partipolitiska intressen

5 Internationella Nyhetsbyråer
AP= Associated Press, ägs gemensamt av ett stort antal USA-tidningar UPI= United Press International, ägs sedan 1992 av ett saudiarabiskt Tv-bolag med säte i London. Reuters, Svenska TT hämtar sina utrikesnyheter från Brittiska Reuters

6 USA-präglad bild Vår bild av världen präglas av det urval som nyhetsbyråerna gör och de värderingar som styr urvalet (vad är viktigt). Nyhetssäljande storföretag kritiseras ofta för att bara intressera sig för den rika delen av världen. Norra halvklotet, glömmer de fattiga länderna i syd. Kritiken gäller framförallt AP

7 Motvikt Som motvikt har grupper av utvecklingsländer startat egena nyhetsbyråer. INTER PRESS SERVICE, IPS

8 Sverige Dagstidningar Populärpressen Ca 5 miljoner/dag
Föreningstidningar Facktidsskrifter Ca 5 miljoner/dag I Sverige

9 USA Wall Street journal USA Today Los Angeles Times Ca 1 miljon/dag
New York Times o Washington Post Ca 1 miljon/dag I USA

10 New York Post & Washington Post
Är de mest kända, har mest betydande makt De har exklusiva nyheter som flitigt citeras VARFÖR? Undersökande journalistik  investigating reporters, medvetna läckor ALLA högt uppsatta amerikaner läser NYT & WP

11 USA TODAY ”Junk News” = feta rubriker och mycket färgbilder
Merparten av de amerikanska dagstidningarna ägs av några få stora koncerner. Största är Dow Jones (Wall Street Journal) och Gannet (USA Today)

12 2 moderna trender i europa & usa
1) Ägandet koncentreras till några få kedjor Springer i Tyskland Hersant i Frankrike Murdoch i Storbritannien (Fox News) Bonnier i Sverige 2) Större glapp mellan populära sensationstidningar och kvalitetstidningar för samhället, en välinformerad elit.

13 Medieideologier Massmedierna påverkar oss, direkt eller indirekt.
Men frågan är, vilka som styr medierna. Framförallt beror det på i vilket samhällssystem vi lever i. Grovt sett finns fyra olika ideologier, medieideologier: Auktoritär ideologi Frihetliga ideologin Sociala ansvarsideologin Marxistiska medieideologin

14 Auktoritär ideologi Massmedia ska uppfostra medborgarna och fungera som en propagandaapparat för den sittande regimen. Kritik mot det politiska styret bekämpas med censur. Press, radio och tv ägs ofta av privata intressen, men publicisterna står under stark press av det styrande partiet. Systemet var dominerande under och 1700-talets Sverige, då medierna var renodlade propagandaapparater för kungadömet.

15 Auktoritär ideologi Fanns även i Tyskland och Italien under WWII.
En variant, utvecklingsideologin med auktoritativa inslag, används idag. Där ses media som ett redskap för att påskynda landets utveckling. Media ska användas i kampen för olika ekonomiska och sociala mål, samt upplysning om utbildning och hälsa.

16 Frihetliga ideologin Utgår från att människor som får fri tillgång till information kring en fråga, själva kan urskilja vad som är sanning, och därefter göra sina val. Massmedierna är helt oberoende från stat och politiska makthavare. Media ska fungera som en tredje statsmakt vid sidan av regering och riksdag. Fri och öppen debatt, ingen censur. Kom i slutet av 1700-talet till Sverige, och ledde 1766 till världens första tryckfrihetslag. Tryckfrihetsförordningen garanterade frihet från censur och gav offentlighet åt myndigheters handlande.

17 Sociala ansvarsideologin
Accepterar den frihetliga synen på massmedierna, men har vissa kritiska invändningar. Friheten anses ha blivit en frihet för massmediernas ägare och den politiska makten. Här betonas istället ett samhällsansvar. Massmedierna måste även behandla och ta upp obekväma och udda nyheter, som inte alltid är så säljande.

18 Marxistiska medieideologin
Var dominerande fram till 1990-talets början i öststatsblocket. Försvann över en natt med muren. Alla medier ägdes, drevs och kontrollerades av staten. Samtliga arbetare var statsanställda och förväntades tjäna staten, dvs. kommunistpartiets intressen. Enligt Lenin skulle massmedia ställas i partiets tjänst och fungera som ett instrument i byggandet av det kommunistiska samhället. Alla medier censurerades innan de gick i tryck eller sändes. I dag har man infört allt fler inslag av den frihetliga ideologin, men vissa spår finns fortfarande kvar.

19 OUTFoxed