Psykiatri i primärvården

En presentation över ämnet: "Psykiatri i primärvården"— Presentationens avskrift:

1 Psykiatri i primärvården
Christina Wånge Överläkare Psykiatriska kliniken SÄS

2 Till eftertanke Om jag vill lyckas att föra en människa
mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard

3 Förstämningssyndrom F30 – F39
Depressiva syndrom - egentlig depression, dystymi Bipolära syndrom – bipolär I-IV

4 Egentlig depression Nedstämdhet större delen av dagen
Minskat intresse eller minskad glädje för alla aktiviteter Viktförändring Sömnstörning Psykomotorisk agitation eller hämning Energibrist Skuldkänslor, värdelöshetskänslor Koncentrationsproblem Tankar på döden

5 Bipolärt syndrom I Kännetecknas förutom av depressioner av maniska episoder De maniska episoderna orsakar påtagliga problem såväl i arbete som privat och ska ha en varaktighet på minst en vecka Psykotiska symtom kan förekomma

6 Bipolärt syndrom II Återkommande depressiva episoder
Hypomana episoder om ett par dagar som inte medför sociala konsekvenser

7 Bipolärt syndrom II 1/2 Återkommande svåra depressionsinsjuknande
Stämningslägessvängningar där durationen är kortare än fyra dygn Diagnostiseras ofta felaktigt som emotionell instabilitet

8 Bipolärt syndrom III Patient med depression som regerar med mani/hypomani vid insättande av antidepressiv medicinering

9 Bipolärt syndrom IV Patient som under livet haft ett hypertymt temperament Insjuknar i djup svår depression

10 Mixed state Maniska och depressiva episoder som uppfyller kriterierna för mani respektive depression Kort duration - dagliga svängningar Dysfori och irritabilitet Rastlöshet och ofta flytande ångest eller panik Extrem trötthet Outhärdlig sexuell upphetsning Svårbehandlad insomnia Histerionisk framtoning samtidigt som depressivt upplevande Tvångsmässigt suicidala impulser och handlingar

11 Ångestsyndrom F40 – F43 Paniksyndrom Agorafobi Specifika fobier
Generaliserad ångest Social fobi Tvångssyndrom Post traumatiskt stressyndrom

12 Paniksyndrom Återkommande oväntade panikattacker
Attacken ska vara åtföljd av minst ett av följande: ihållande ängslan för ytterligare attacker, oro för attackens betydelse eller följderna av den, beteendeförändring Förekommer med eller utan agorafobi

13 Generaliserat ångestsyndrom
Överdriven rädsla, oro inför ett antal aktiviteter och händelser Svårigheter att kontrollera oron Besvären förknippas med minst tre av följande symtom: rastlöshet – spänning, uttröttbarhet, koncentrationsproblem, irritabilitet, muskelspänning, sömnstörning

14 Social fobi Uttalad och bestående rädsla för exponering i sociala sammanhang Exponering för situationen ger ångest Rädslan är överdriven och orimlig Undvikande eller uthärdande med svår ångest Stör fungerandet eller är plågsamt Varaktighet minst sex månader för personer under 18 år

15 Tvångssyndrom Om tvångstankar: återkommande tankar, fantasier eller impulser som är meningslösa men ger ångest Pat försöker motverka tankarna med andra tankar Pat förstår att det är egna tankar dvs inte något utifrån kommande - psykotiskt

16 Tvångssyndrom Om tvångshandlingar: upprepade konkreta eller mentala handlingar som måste utföras Utförs för att hindra eller reducera lidande eller förhindra en fruktad konsekvens

17 Posttraumatiskt stressyndrom
Förutsätter en traumatisk händelse Återupplevande i minnesbilder eller tankar Återkommande mardrömmar Känslor av verkligt återupplevande Intensivt obehag inför inre eller yttre signaler som liknar aspekt av traumat Fysiologiska reaktioner på signalerna Undvikande av stimuli som associeras med traumat Amnesi för delar av händelsen Minskat intresse för livet och medmänniskor Begränsade affekter Känsla att sakna framtid

18 PTSD - forts Symtom på överspändhet som indikeras av minst två av följande: Svårt att somna eller orolig sömn Irritabilitet eller vredesutbrott Koncentrationssvårigheter Överdriven vaksamhet Lättskrämdhet Störningen har varat mer än en månad Orsakar betydande lidande eller funktionsförlust

19 När skall psykiatrin konsulteras?
Diagnostiska oklarheter, samsjuklighet Aktiva suicidtankar Psykotiska symtom Hypomani/mani i anamnesen Biverkningar trots låg dos Barn – till BUP

20 Att våga tala om det svåra
O nej, sorgens ord dödar ingen. Det är ordlösheten som dödar. Talande lever vi, stumma dör vi. Lyssna då till min röst, en arm låga som lyser på grottans väggar. - Ingen är här, ingenting är att frukta så länge ordet finns och lågan lyser. Olof Lagercrantz

21 Lite statistik Antal suicid i Sverige 2004 = 1387
Könskvot män/kvinnor cirka 2,5 Antal suicidförsök i Sverige ca 15000 Suicidförsök vanligast ffa bland yngre kvinnor Såväl suicid som suicidförsök har ökat i åldersgruppen år

22 Bidragande orsaker Alkohol Drogmissbruk Psykisk sjukdom
Förekomst av suicidala medel i samhället Självmord bland nära anhöriga

23 Utlösande händelser Separation Arbetslöshet
Missbruk och dess konsekvenser Fråntagande av vårdnad om barn Rattfylleri Förskingring Konkurs

24 Suicidal kommunikation
Indirekt genom handling Indirekt genom ord Direkt genom handling Direkt genom ord

25 Självmordsriskbedömning
försök skapa en allians lyssna och var närvarande, förmedla respekt förmedla hopp utforska nätverket kring patienten sök kontakt med nätverket försök bedöma risken för självdestruktivitet ta ställning till akuta åtgärder

26 Rädsla Rationell rädsla Ansvarsrädsla Smärtsamma erfarenheter
Dödsrädsla Historiskt betingad rädsla

27 Fyra enkla samtalsregler
Struktur Omsorg Känslor Mening

28 Svårigheter för kommunikation kring suicidalitet
Hos Patienten: Hos Behandlare: Rädsla för avvisande Brist på tid Depressiv misstro Bekymrad över vårdresurser Skam över suicidtankar Osäkerhet på egen kompetens Ex religiösa tabun Rädsla för intagning Erfarenhet av suicid Provoceras av suicid

29 Statistiska riskfaktorer
Manligt kön Ensamstående/ensamboende Separation/dödsfall Annan social kränkning Psykisk sjukdom Psykisk störning med bristande impulskontroll Somatisk sjukdom Alkohol/drogmissbruk Tidigare självmordsförsök Självmord hos nära anhöriga

30 Medveten suicidbenägenhet-suicidstegen
Nedstämdhet, hopplöshet – Hur mår du? Dödstankar – Känns livet meningslöst? Dödsönskan – Har du önskat att du vore död? Suicidtankar – Har du tänkt göra dig själv illa? Suicidimpulser – Har du varit nära att skada dig själv? Suicidavsikter eller planer – När, var, hur? Suicidhandling – När, var, hur?

31 Aktuell livssituation
Relationer Ekonomi Arbete Övrigt, exempelvis nätverk

32 Åtgärder efter suicid Debriefing – inom 24-72 timmar
Retrospektiv genomgång – efter 4-6 veckor Händelseanalys – på organisationsnivå

33 Sorg Hur skulle det bli min kära om sorgen en dag kom nära
om livet gav dej tunga krav och ledsna ting att bära? Nå, inte behöver du svara, jag satt här och tänkte bara. Nils Ferlin