Tågfärd – Allmänt Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd 4-04-01 Berätta – att regler för tågfärd finns i Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter.

En presentation över ämnet: "Tågfärd – Allmänt Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd 4-04-01 Berätta – att regler för tågfärd finns i Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter."— Presentationens avskrift:

1 Tågfärd – Allmänt Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att regler för tågfärd finns i Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF) framtagna för de båda trafikeringssystemen H och M, samt att reglerna som presenteras gäller båda systemen om inte annat särskilt anges.

2 Tågfärd – Allmänt Flera av reglerna som stod i gamla säo har av olika anledningar slopats. Här presenteras några exempel… möjligheten att anordna tilläggståg (SÄO § 38) är slopad i JTF. möjligheten att tillåta tågfärd att passera felaktig infartssignal - mellansignal eller i de fall infartssignal saknas passera driftplatsgränsen med hjälp av signalvakt och flaggning (SÄO § ) är slopad i JTF. möjligheten att omleda tågfärd med samma tågnummer (SÄO § 80) slopas i JTF tågfärd system H. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Beskriv kort: Det finns flera olika anledningar till att man tagit bort dessa regler. En del av dem anses otidsenliga och har nästan aldrig behövt tillämpas, andra har bedömts vara säkerhetsrisker och föranlett incidenter av olika omfattning. Diskutera, förklara och motivera slopningarna en i taget genom att ”klicka” fram dom gärna med stöd av nedanstående texter. 1, Syftet med att JTF slopar möjligheten att anordna tilläggståg SÄO § 38 är: Förändrade administrativa rutiner och en utvecklad teknik gör det möjligt för tågledaren att utan större problem anordna nya tåg. Banverket Trafik genomför för närvarande nya rutiner som bland annat innebär att: tåg inte ska anordnas på S5, alltså då ett befintligt tågläge används för extratåg en dag där det befintliga tåget inte går man inte längre ska anordna tilläggståg, alltså ytterligare ett tåg i ett annat tågs tidtabell man inte ska omleda tåg annan väg med bibehållet tågnummer förenklad S4, nytt tåg utan specificerad tidtabell, inte längre ska användas Syftet med förändringen är att trafikledningen innan ett tåg ska gå en viss sträcka, ser att det finns kapacitet för tåget så att prioriteringarna gör utifrån ett övervägande av behov, i stället för av vad som är möjligt att göra när kapacitetsbristen redan är ett faktum. Förfarandet med att alltid anordna ett nytt tåg med en ny tidtabell, underlättar registrering av tåg på rätt järnvägsföretag och med relevanta trafikuppgifter. Dessa förändringar innebär sammanfattningsvis att reglerna om att anordna tåg på S5, tilläggståg, omledning med samma tågnummer och på förenklad S4 kan utgå och att regelverket därmed kan göras enklare. 2, Signalvakt kan enligt SÄO § kan under vissa förutsättningar användas för att ersätta en felaktig eller saknad huvudsignal. Detta förfarande tillämpas sällan och skapar därför en osäkerhet hos förare och tillsyningsmän med en tänkbar säkerhetsrisk som följd. Idag används förfarandet med signalvakt vanligtvis vid större ställverksförändringar. Tågklareraren ska och kan hantera signalpassager (felaktiga eller saknade) enligt JTF regler för passage av huvudsignal som visar ”stopp”. 3, Syftet med att JTF slopar möjligheten att omleda tågfärd med samma tågnummer SÄO § 80 är: Att tåget på den aktuella omledningssträckan inte får någon realistisk tidtabell och därigenom kan påverka andra tåg negativt. Detta är inte acceptabelt ur kapacitetsfördelningssynpunkt. Omledning av tåg enligt SÄO § 80, ersätts i JTF med att extratåg anordnas och då med en realistisk tidtabell, där man tagit hänsyn till beviljade arbeten samt övriga tåg på sträckan. 4, Möjligheten att köra tåg med speciella undantagsregler vid linjeblockering ur bruk slopas. Eftersom undantagsreglerna används mycket sällan, saknar berörd personal den rutin som är nödvändig för en säker tillämpning av reglerna. Detta är särskilt allvarligt för regler som dessa som är starkt säkerhetskritiska eftersom de bland annat medför att tågen får föras förbi vissa signaler trots att de visar ”stopp”. Slopningen av reglerna innebär även att övriga regler kan förenklas eftersom en variant av trafikering i system H försvinner. Denna variant innebär inte sällan komplicerande tillägg till reglerna. Med framförhållning och god planering kan man utan större driftstörningar lösa uppkomna situationer genom ett medgivande från tågklareraren för varje huvudsignal som visar ”stopp” (SÄO § 70). Eftersom linjeblockering ur bruk tillämpas mycket sällan även idag, torde dess slopande inte medföra särskilt svåra konsekvenser. Större arbeten sker ofta med trafiken helt avstängd. Att ta linjeblockeringen ur bruk vid större akuta störningar blev i princip omöjligt i och med ATC införande, eftersom ATC-arbetsområde då måste projekteras och anordnas. möjligheten att ta linjeblockeringen ur bruk (SÄO § 71)är slopad i JTF.

3 Tågfärd – Allmänt I JTF finns bara två olika typer av uppehåll, ett som avspeglar trafikledningens behov - ”tekniskt uppehåll” samt ett som avspeglar järnvägsföretagets behov - ”uppehåll för trafikutbyte”. Skönt att bli avbytt! ”Det går bra, inga problem” Nu tar jag över tåget, Du får gå hem och vila! Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Förklara och ge exempel: – att en konsekvens av denna förändring blir att ett uppehåll för förarbyte som i SÄO har kallats ”fast uppehåll”, anses enligt JTF uppdelning vara ett uppehåll enbart av trafikoperatörens intresse, alltså ett ”uppehåll för trafikutbyte” - ett tågmöte däremot är ett uppehåll som avspeglar trafikledningens behov och alltså följaktligen ett ”tekniskt uppehåll”

4 Körplan för tågfärd i system H
Förbereda tågfärd Körplan för tågfärd i system H SÄO:s tidtabell ersätts i JTF av en ”körplan” Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Diskutera – vilka uppgifter en ”körplan” ska innehålla och jämför gärna med SÄO:s tidtabell. För varje tågfärd ska det finnas en körplan med följande uppgifter om tågfärden: en unik beteckning som trafikledningen tilldelar tågfärden vid vilken driftplats eller driftplatsdel och tidpunkt som tågfärden ska påbörjas respektive avslutas vilka driftplatser och driftplatsdelar som tåget ska passera vid vilka trafikplatser tåget har uppehåll och vid vilka tidpunkter samt vilka uppehåll som är avsedda för trafikutbyte om tågfärden är resandetåg.

5 Körplan för tågfärd i system M
Förbereda tågfärd Körplan för tågfärd i system M Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att körplanen för tågfärd i system M ska kompletteras med följande uppgifter: om tågfärden ska vända på en obevakad vänddriftplats vilka driftplatser som är obevakade vilka bevakade och obevakade driftplatser tågfärden ska passera och vid vilka tidpunkter vid vilka driftplatser som tågklareraren ska ge tågfärden handsignal ”körtillstånd” vid vilka driftplatser och med vilka tåg som tågfärden har kontrollmöten.

6 Förbereda tågfärd JTF anger att ett tågsätt ska vara iordningställt enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser samt kontrolleras före start. Järnvägsföretaget ska utse en ”tågsättsklargörare” som ansvarar för kontrollen. Järnvägsföretaget kan utse föraren eller någon annan person att ha funktionen som ”tågsättsklargörare”. Tågsättsklargöraren ska kontrollera att: tågsättet är rätt sammansatt draginrättningar och andra förbindelser är rätt kopplade fordon och laster är kontrollerade tågsättet har slutsignal uppgifter om tågsättet har upprättats. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att tågsättsklargörare är en ”ny funktion” som införs i JTF även om kravet på dessa kontroller vid iordningställande av tåg inte är nya och naturligtvis känns igen från SÄO.

7 Körtillstånd Innan ett tåg får starta ska det ha ett körtillstånd från tågklareraren. Ett körtillstånd krävs också för att ett tåg ska få fortsätta från den punkt där tidigare körtillstånd upphört att gälla. Ett ”körtillstånd” är inte ett tillstånd att passera en signal i ”stopp”. Skillnaden mellan SÄO och JTF är främst att se som en termändring. SÄO beskriver ”tillstånd för tågrörelse” och skiljer där på stationer där tågklareraren ”ger signal körtillstånd” och stationer där tågklareraren ”inte ger signal körtillstånd”. SÄO:s ”tillstånd för tågrörelse” ersätts i JTF av termen ”körtillstånd” oavsett om tillståndet erhålls genom ”kör” i en huvudsignal eller genom att tågklareraren ger ett körtillstånd muntligt eller i vissa fall med handsignal. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att JTF inför termen ”körtillstånd” som en generell benämning för det tillstånd som tågklareraren ger innan ett tåg får starta.

8 Körtillstånd Körtillståndet ges normalt med signalbilden ”kör” i en huvudsignal. I vissa fall ges körtillståndet muntligt av tågklareraren. Ett körtillstånd gäller till nästa huvudsignal, dock längst till en stoppbock, S-tavla eller slutpunktsstopplykta som utgör tågfärdvägens slutpunkt. På en driftplats upphör det normalt även då tåget stannar. Tågklareraren kan dessutom återkalla körtillståndet muntligt. I system M förekommer även att tågklareraren ger körtillstånd med handsignal ”körtillstånd”. I system M upphör inte ett körtillstånd om tåget stannar vid en huvudsignal på en obevakad driftplats utan gäller till nästa huvudsignal på en bevakad driftplats. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Exemplifiera på tavla – avsluta med att ställa kontrollfrågor

9 Plats med fortsatt körtillstånd
Om tåget stannar på en plats med tavla ”fortsatt körtillstånd” och föregående huvudsignal visade ”kör” fortsätter körtillståndet att gälla. Tåget får då sättas igång utan att föraren har inhämtat ett nytt körtillstånd. Om föregående huvudsignal inte visade ”kör” eller om tågklareraren muntligt har återtagit körtillståndet ska tåget ha ett nytt körtillstånd innan det får sättas igång. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Beskriv kort bakgrunden: I SÄO finns två situationer beskrivna där tåg har fortsatt körtillstånd efter uppehåll vid normal stopplats vid plattform, trots att huvudvillkoren i övrigt inte är uppfyllda. Den ena situationen beskrivs i § 63:3.4.3 b och gäller när det finns tågspårsskiljande växlar mellan stopplatsen och nästa huvudsignal och den andra situationen finns beskriven i § 63:3.5.1 och gäller start från hållställe. De båda situationerna förs samman i JTF och ansvaret för bedömningen om regeln kan tillämpas flyttas från föraren till projekteringen genom att det ska anges i linjeboken vid vilka platser fortsatt körtillstånd anses gälla. Därmed avlastas föraren en bedömning som kan vara svår att göra vid varje enskild situation. Regeltexten blir tydligare och det bör bli lättare att hålla i minnet vad som gäller. Förändringen kräver att det utformas ett dokument som anger vad signalanläggningen ska uppfylla för krav för att regeln om ”fortsatt körtillstånd” ska gälla och i förlängningen för att detta ska få anges i linjeboken. Berätta och Exemplifiera på tavla – att tavla ”fortsatt körtillstånd” bara kan förekomma på driftplats och den finns då uppsatt vid normal stopplats för tåg. Vid en plattform finns tavlan i regel placerad strax bortom plattformen, vid behov kan flera tavlor finnas placerade längs plattformen. Det ska anges i linjeboken vid vilka platser ”fortsatt körtillstånd” anses gälla.

10 Återkalla körtillstånd
Om tågklareraren behöver återkalla ett lämnat körtillstånd ska han göra detta muntligt. Ett återkallat körtillstånd skall bekräftas av föraren som ansvarar för att tåget står kvar på platsen tills att tågklareraren lämnar nytt körtillstånd. Tågklareraren får inte återta signalbeskedet ”kör” i en huvudsignal eller upphäva en tågvägslåsning för ett tåg i rörelse som kan ha nåtts av signalens försignalering utan att först samråda med tågets förare. Om föraren då kan avgöra att tåget kan stanna före den aktuella huvudsignalen får tågklareraren återta ”kör” i huvudsignalen. Om en akut fara hotar får dock tågklareraren alltid återta ”kör” i en huvudsignal utan att först samråda med föraren. Tågvägslåsningen får inte upphävas förrän tågklareraren har förvissat sig om att tåget har stannat. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att JTF har skärpt upp kraven (SÄO § 51.7 Återtagning av ”kör” framför tåg) för att undvika den stress som en lokförare upplever när en huvudsignal, plötsligt slår om till ”stopp” framför tåget. Ett hastigt påkommet oväntat ”stoppsignalbesked” leder också ofta till nödbroms, vilket i sin tur sannolikt leder till materiella skador. Om ”kör” i en huvudsignal återtas framför ett stillastående tåg får tågvägslåsningen inte upphävas förrän tågklareraren har förvissat sig om att föraren har uppfattat att tåget inte längre har körtillstånd.

11 Påbörja tågfärd En tågfärd får påbörjas när den har fått körtillstånd. Om det inte finns någon huvudspårskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen, får tåget körtillstånd genom att den närmaste huvudsignalen visar ”kör”. Om föraren inte ser att huvudsignalen visar ”kör” eller om det finns en huvudspårskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen, ska föraren ha ett muntligt körtillstånd innan tåget får starta. På vissa bevakade driftplatser i system M (vilka ska anges i körplanen) ska föraren få körtillstånd genom att tågklareraren ger handsignal ”körtillstånd”. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att framdragning i krypfart (SÄO § ), den så kallade ”krypfartsregeln” slopas i JTF. Regeln har tillämpats dels för att det skulle vara möjligt att starta från en plats där huvudsignalen inte syntes, dels för att det skulle var möjligt att köra fram till huvudsignalen. En inventering har genomförts och de platser där huvudsignalen inte syns från startplatsen och repetersignal saknas kommer att utrustas med repetersignaler. Att regeln slopas i JTF innebär att ett undantag från grundreglerna försvinner. Förändringen bedöms ge en klar förbättring av trafiksäkerheten, dels på grund av ”renare” regler, dels på grund av att tillämpningen orsakat en hel del tillbud.

12 Hastighet vid igångsättning
Efter start får tåget framföras som säkrad rörelse med tågfärdens största tillåtna hastighet (sth) om det tidigare körtillståndet inte har upphört. Om tåget är ett utgångståg eller om det tidigare körtillståndet har upphört ska tåget efter start på en driftplats framföras med hel siktfart tills föraren säkert kan se: att den närmaste huvudsignalen visar ”kör” att sträckan fram till huvudsignalen är hinderfri och saknar växlar eller att eventuella växlingsdvärgsignaler visar signalbilden ”lodrätt”. Undantag från ovanstående regel om hel siktfart får dock göras om något av följande villkor är uppfyllt: tåget har stått stilla i högst 5 minuter föraren har under hela uppehållet kunnat iaktta att nästa huvudsignal visar ”kör” Tåget får i detta fall framföras som säkrad rörelse. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Exemplifiera på tavla – avsluta med att ställa kontrollfrågor I system M får tåget framföras som säkrad rörelse med tågfärdens största tillåtna hastighet (sth) även i de fall tågfärden har fått körtillstånd genom att tågklareraren har gett handsignal ”körtillstånd”. Detta gäller även då ”körtillstånd” getts muntligt.

13 Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp”
Anmälan: När ett tåg har stannat vid en signal som visar ”stopp” ska föraren anmäla detta till tågklareraren när tåget står stilla. Om orsaken till stoppsignalen är uppenbar för föraren får han avvakta med anmälan. Om tåget finns vid normal stopplats på en driftplats på avstånd från huvudsignalen som visar ”stopp” får anmälan ske där trots att tåget inte står vid signalen. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att sedan tåget har stannat vid en linjeplatssignal som visar ”stopp” får det passera signalen och fortsätta med halv siktfart tills det har passerat den berörda växeln eller bron. Föraren ska kontrollera växellägen eller bron, kontrollen får göras under gång om föraren tydligt kan se växelläget respektive brosignalen. Efter att de berörda växlarna eller den berörda bron har passerats får föraren stanna tåget på lämplig plats och starta om ATC. Så länge körning sker utan ATC-besked får tågfärdens hastighet inte vara högre än 80 km/tim. Föraren ska vid lämpligt tillfälle meddela tågklareraren att signalen visade ”stopp” och om särskilda iakttagelser gjordes vid de berörda växlarna eller den berörda bron. Kommentar , Begränsningen till 80 km/tim gäller enbart utan ATC besked inom ATC område vilket inte framgår av JTF bilaga 8 M, avsnitt 4.4 JTF texten kommer att korrigeras vid tillfälle enligt JVS /MA Om det är en linjeplatssignal (system M) som visar ”stopp” ska föraren inte göra någon anmälan om att signalen visar ”stopp”.

14 Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp”
Medgivande: För att kunna tillåta en tågfärd att passera huvudsignal i ”stopp” krävs medgivande från tågklareraren. Medgivandet får bara ges för en huvudsignal i taget. Medgivandet ska repeteras och dokumenteras på särskild blankett. För en obevakad driftplats (system M) kan tågklareraren, till skillnad från på en bevakad driftplats, lämna medgivande att passera flera huvudsignaler. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att SÄO:s undantag och möjlighet (§ 70.2) för tågklareraren att i samma medgivande medge passage av flera huvudsignaler i ”stopp” är delvis slopad i JTF. Den del som finns kvar även i JTF är möjligheten att i samma medgivande medge passage av samtliga huvudsignaler på obevakad driftplats i system M. Däremot omfattar kravet på medgivande för att passera huvudsignal i ”stopp” även obevakad driftplats vilket är en förändring mot SÄO. Ett medgivande att passera en huvudsignal i ”stopp” innebär samtidigt att tåget får körtillstånd från den plats där tåget står och förbi huvudsignalen.

15 Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd 4-04-15
Blanketten – beskriv kort bakgrund till införandet samt gå igenom och diskutera blankettens innehåll och syfte. Enligt krav i TSD ska medgivande att passera en huvudsignal i ”stopp” lämnas enligt en fastställd blankett. Blanketten är utformad så att den ska styra samtalet mot de väsentliga uppgifterna som ska lämnas i samband med medgivandet och som anger villkoren för fortsatt färd. En blankett innebär också att medgivandet blir dokumenterat, vilket underlättar företagens och myndigheternas uppföljning av verksamheten. Berätta – att föraren i samband med att han tar emot medgivandet ska: repetera och dokumentera innehållet i medgivandet från tågklareraren samt de växellägen som tågklareraren eventuellt har angett på särskild blankett för passage av signal i ”stopp” uppge sitt namn.

16 Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System H
Vid passage av mellansignal och utfartsblocksignal i ”stopp” gäller följande i JTF. Medgivande 1 inhämtas vid mellansignalen Medgivande 2 inhämtas vid utfartsblocksignalen Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Diskutera – vad innebär förändringen: ett medgivande för varje signal, inga undantag.. att medgivandet ska dokumenteras på särskild blankett.. risken för missförstånd bör minska radikalt.. o.s.v. Påpeka även att en konsekvens av förändringen blir att kravet på ett särskilt tillstånd att lämna stationen (SÄO §70.2 3) efter passage av utfartsblocksignal på bevakad station är slopat, det behövs inte längre. SÄO:s undantag och möjlighet för tågklareraren att i samma medgivande kunna medge tågfärd i system H att passera mellansignal och utfartsblocksignal eller infartssignal (om mellansignal saknas) och utfartsblocksignal i ”stopp” är slopat i JTF.

17 Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System H
Vid passage av infartssignal (om mellansignal saknas) och utfartsblocksignal i ”stopp” gäller följande i JTF. Medgivande 2 Inhämtas framme vid utfartsblocksignalen Medgivande 1 inhämtas vid infartssignalen Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att här beskrivs motsvarande situation på en driftplats (X-station) som saknar mellansignal.

18 Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System M
Vid passage av mellansignal och ytterplacerad utfartssignal i ”stopp” på bevakad driftplats gäller följande i JTF. Medgivande 2 inhämtas vid den ytterplacerade utfartssignalen Medgivande 1 inhämtas vid mellansignalen Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att här beskrivs motsvarande situation på bevakad driftplats i system M. Även här innebär förändringen att kravet på ett särskilt tillstånd att lämna stationen (SÄO §70.2 3) efter passage av utfartssignal på bevakad station är slopat SÄO:s undantag och möjlighet för tågklareraren att i samma medgivande kunna medge tågfärd i system M att passera mellansignal och ytterplacerad utfartssignal i ”stopp” är slopat i JTF.

19 Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System M
För att få passera en eller flera huvudsignaler í ”stopp” på obevakad driftplats krävs ett medgivande från en tågklarerare. Medgivandet får gälla samtliga huvudsignaler som visar ”stopp”. Utan medgivande från tågklareraren får signalerna inte passeras. Föraren anmäler till tågklareraren för någon av bevakningsträckans gränsdriftplatser att infartssignalen visar ”stopp”. Obevakad driftplats Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att SÄO:s undantag och möjlighet (§ 70.3) för en tågfärd att tillåtas passera huvudsignaler i ”stopp” på obevakad driftplats utan anmälan och medgivande från tågklareraren är slopat i tågfärd system M. Påpeka – att utan medgivande från tågklareraren får signalen/signalerna inte passeras. Föraren ska framföra tåget i krypfart på driftplatsen och kontrollera att växlarna i tågfärdvägen sluter i rätt läge. På spåravsnitt där föraren med säkerhet kan konstatera att det varken finns växlar eller spårspärrar får föraren framföra tåget med halv siktfart. Hastighetsbegränsningen gäller fram till nästa huvudsignal som visar ”kör” eller längst till driftplatsgränsen. Innan jag som tågklarerare för en av bevakningssträckans gränsdriftplatser får lämna medgivande att passera huvudsignal på obevakad driftplats i ”stopp” måste jag kontrollera om driftplatsen har blivit bevakad.

20 Ett medgivande… ska repeteras och dokumenteras på särskild blankett
får bara ges för en huvudsignal i taget ska innehålla signalens beteckning ska innehålla beskedet ”växlarna ligger rätt” alternativt ”kontrollera växlarna” ska innehålla de växellägen som tågklareraren eventuellt har angett får på en driftplats kombineras med ett medgivande att passera enstaka eller samtliga växlingsdvärgsignaler och slutpunktsstopplyktor som visar ”stopp” och som finns före nästa huvudsignal att passera en huvudsignal som visar ”stopp” innebär samtidigt att tåget får körtillstånd från den plats där tåget står och förbi signalen Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Repetera – avsluta med att ställa kontrollfrågor Motiv för att slopa kravet på tillstånd att lämna driftplatsen (stationen) Det krävs inget särskilt besked om att tåget får lämna driftplatsen. SÄO:s krav på ett särskilt besked om att tåget får lämna stationen är slopat och får anses ingå i medgivandet att passera utfartsblocksignalen (system H) eller den ytterplacerade utfartssignalen (system M). Eftersom ett medgivande bara får ges för en huvudsignal i taget, är beskedet om till vilket spår (uppspåret eller nedspår) eller i riktning mot nästa station inte lika viktigt. Den särskilda anmälan vid varje enskild signal ersätter detta besked och blir en kontroll av att tåget verkligen befinner sig vid rätt signal. krävs även för passage av huvudsignal som visar ”stopp” på obevakad driftplats får på obevakad driftplats omfatta samtliga huvudsignaler som visar ”stopp”.

21 Särfall – Hjälpfordon behövs
Föraren ska enligt JTF begära hjälpfordon även när tåget befinner sig på en driftplats. Denna förändring mot SÄO har införts för att förfarandet ska bli detsamma oavsett var tåget befinner sig. Om tåget befinner sig på en driftplats, ska hjälpfordonet framföras enligt de normala reglerna för växling och det hjälpbehövande tågsättet föras undan på driftplatsen som växlingsrörelse Om tåget finns på linjen gäller i oförändrade regler jämfört med SÄO. Vilket bl.a. innebär att föraren inte får ange tågets plats mera exakt än på vilken bevakningssträcka tåget finns. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Diskutera och utveckla – konsekvenser av förändringen Berätta – att tågklareraren inte längre ska utföra någon avspärrning när en förare begär hjälpfordon till ett tåg som befinner sig på linjen. Avspärrningen sker först när spärrfärden går ut på linjen.

22 Särfall – Hjälpfordon behövs
Föraren ska vid begäran om hjälpfordon använda sig av och fylla i avsedd blankett och därefter kontakta tågklareraren. Sedan föraren begärt hjälpfordon hos tågklareraren, återkallar tågklareraren tågets körtillstånd. Föraren ska repetera och komplettera blanketten med uppgifterna om att körtillståndet är återkallat. Om orsaken till att tåget behöver hjälpfordon bortfaller ska föraren återta begäran om hjälpfordon hos tågklareraren. Tåget får inte fortsätta förrän det har fått ett nytt körtillstånd av tågklareraren. Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att körtillståndet återkallas är ingen egentlig förändring mot SÄO § 83, rutinerna bör ses som en konsekvens och anpassning mot JTF:s övriga regler gällande körtillstånd. Att tågklareraren återkallar körtillståndet i samband med att föraren begär hjälpfordon och att detta ska dokumenteras innebär att föraren tydligt påminns om kravet på att tåget ska stå stilla efter begäran av hjälpfordon. Diskutera – hur en begäran om hjälpfordon ska formuleras och dokumenteras.

23 Särfall – Backa tåg I SÄO medges under vissa förutsättningar och begränsningar en förare vid tågfärd att backa utan tillstånd från tågklareraren om sträckan är mindre än 200 meter. Denna möjlighet är nu slopad, JTF ställer krav på att om ett tåg måste backa ska föraren alltid ha tillstånd från tågklareraren, utom vid kortare backning av motorvagnståg vid plattform. U Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – förändringen mot SÄO, att JTF alltid kräver tillstånd från tågklareraren vid backning medför en enklare och enhetligare hantering, vilket bidrar till en ökad trafiksäkerhet. För att tillåtas tillämpa undantaget för motorvagnståg och kortare backning (en vagnslängd) vid plattform utan tillstånd, krävs även i JTF att backningen påbörjas omedelbart och att föraren vet att tågsättet inte passerar någon med- eller motriktad huvudsignal, dvärgsignal eller stopplykta. Undantaget får tillämpas även om det skulle vara möjligt för föraren att placera sig främst i rörelseriktningen.

24 Särfall – Obevakad vänddriftplats Ankomst till obevakad vänddriftplats
När tåget har kommit in till en obevakad vänddriftplats ska föraren lämna ankomstanmälan till den tågklarerare som anges i körplanen. Obevakad vänddriftplats S Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att om en driftplats (system M) ska trafikeras som obevakad vänddriftplats anges det i körplanen. Detta innebär ingen egentlig ändring, möjligheten att trafikera tågs slutstation/utgångsstation obevakad finns men regleras idag en tilläggsföreskrift BVF 918, vilken har anpassats och inarbetats i JTF. Här beskrivs rutiner vid tågs ankomst till obevakad vänddriftplats

25 Särfall – Obevakad vänddriftplats Lämna obevakad vänddriftplats
Innan tåget får lämna en obevakad vänddriftplats ska det ha ett muntligt körtillstånd från tågklareraren för nästa bevakade driftplats. Obevakad vänddriftplats Banverkets lärarledda utbildning i JTF, Bilaga 8 Tågfärd Berätta – att här beskrivs rutiner när tåg ska lämna en obevakad vänddriftplats.