Yrkesambassadörs- utbildning

En presentation över ämnet: "Yrkesambassadörs- utbildning"— Presentationens avskrift:

1 Yrkesambassadörs- utbildning
Modul 1 Introduktion för yrkesambassadör

2 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Program 13.00: Introduktion 13.20: Vård och omsorgscollege- Nationellt, regionalt och lokalt 13.40: Yrkesambassadör- definition och innehåll 14.00: Värdegrund-jämställdhet, inkludering, ickediskriminering 14.30: Fika och reflektionsuppgift 15.00: Möten 15.30: Hisspitch (hissamtal) 15.50: Utvärdering 16.00: Avslutning Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

3 Syfte med yrkesambassadörsutbildning
Syftet är att du som deltagare ska få möjlighet att utveckla en förståelse för uppdraget som Yrkesambassadör Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

4 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Introduktion Presentationsrunda Namn Arbetsplats Förväntningar på kursen och uppdraget Eventuell erfarenhet av att vara Yrkesambassadör Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

5 Modell för yrkesambassadörsutbildning
Modul 1: Introduktion Modul 2: Mässor och öppna hus Modul 3: Upplevelseverkstäder Modul 4: PRAO Vardera modul är cirka tre timmar lång. De kan ges var för sig vid olika tillfällen. De kan ges i valfri ordning och delar av moduler kan plockas ihop efter behov. Modul 1: Kan med fördel ges till alla på en arbetsplats för att alla ska ”agera” ambassadörer på arbetsplatsen. Skapa det välkomnande klimatet. Modul 2: Handlar om mässor och öppna hus som är vanliga sätt att informera om branschen. Modulen ger inspiration och tips på hur du som ambassadör kan agera i monter och hur du når målgrupperna. Modul 3: Handlar om Upplevelseverkstad, som är en metod för att nå både ungdomar och andra genom att de får uppleva och göra vård och omsorg. Under ca 3 timmar får de som kommer till verkstaden ”göra” fem till sex olika stationer, stationerna behöver vara representativa för branschens bredd, dvs funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. För mer information – se Idébanken på VO-College hemsida. Modul 4: Handlar om hur en gör en bra praoperiod för ungdomarna. Hur kan vi öka möjligheterna för fler ungdomar att göra prao inom vård och omsorg? Vad får ungdomar göra under sin prao och vad säger arbetsmiljölagen? Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

6 Vad är VO-College? Det är... ...mellan arbetsliv och utbildning!
Certifierad samverkan För mer information: Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

7 VO-College på flera nivåer – Över hela landet (nästan...)
Sjuhärad Skaraborg Skåne Södra Norrland Sörmland Uppland Värmland Västerbotten Västmanland Örebro län Östergötland Nationellt Vilket är ditt regionala VO-College? Dalarna Fyrbodal Gävleborg Göteborgsregionen Halland Jämtland Jönköpings län Kalmar län Kronoberg Norrbotten Region Stockholm Sjuhärad Skaraborg Skåne Sörmland Uppsala län Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland Regionalt Lokalt Börja på nationell nivå och berätta vilka organisationer som ingår i Föreningen Vård- och omsorgscollege – SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Sobona och KFO och att det finns ett kansli som har fyra anställda – VD, utvecklingsledare, en person som arbetar med marknadsföring/certifiering och en assistent. Kopplat till kansliet finns också certifierare som anställs på uppdrag för att certifiera och återcertifera regionala och lokala VO-College utifrån de tio kvalitetskriterierna. Håll informationen ganska kort. Beskriv det regionala VO-College du jobbar i samt de lokala collegen som tillhör. Ge en kort bild av vad som är aktuellt i ditt VO-College just nu. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

8 Varför samverkar vi? För kvalitet och status
För att utbildning ska leda till jobb och möjlighet till vidare studier För tydlighet och ett gemensamt synsätt För att elev och medarbetare ska ha förutsättningen att göra ett bra jobb, utvecklas och vara delaktig Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

9 Läs mer på: vo-college.se
Vill du veta mer? Yrkes-ambassadör Läs mer på: vo-college.se Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

10 Yrkesambassadör – vad kan det uppdraget innebära?
Vad tänker du att det innebär det att vara Yrkesambassadör? Vem är yrkesambassadör? När är en Yrkesambassadör? Vad gör en Yrkesambassadör? 20 minuter: Visa bilden med frågeställningarna och be deltagarna fundera ett par minuter enskilt på frågeställningarna. Be deltagarna prata med grannen i ca fem minuter om frågorna och tillsammans skriva ner svaren på frågorna, förslagsvis på post-it eller blädderblockspapper och sätter upp på väggen. Kursledaren följer upp dialogen genom att varje grupp redovisar sina reflektioner. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

11 Yrkesambassadör – en fantastisk möjlighet
Att vara yrkesambassadör innebär en fantastisk möjlighet att inspirera och motivera andra till VO-branschen – och det innebär också ett ansvar. Vi behöver fler människor som kan tänka sig jobba inom VO och alla ska känna sig välkomna och som att VO är en bransch som passar dem. Hur kan vi arbeta för det i rollen som yrkesambassadörer? En nyckel är att granska oss själva – vilka tänker vi är blivande kolleger inom VO och varför? 30 minuter: Viktigt att trycka på att det är i den professionella rollen som vi ska resonera om inte deltagarnas privata åsikter. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

12 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Fundera på Vad vet vi om de vi möter? Vad vet den här gruppen egentligen om varandra? Vad är kanske antaganden baserat på föreställningar? Svaret vi vill komma fram till: Vi vet egentligen väldigt lite om de vi möter, och absolut ingenting om de vi möter ute på stan, på mässor, på upplevelseverkstäder eller på andra platser. Vi vet ingenting om deras liv, eventuella funktionsvariationer, sexuella läggning, vad de röstar på eller vad de har för bakgrund. Vad vet vi egentligen om varandra? Det vi vill berätta vet vi, men det är väldigt olika vilken information vi delger våra arbetskamrater, våra ev. barn, släktingar, vänner. Gör uppgiften ”Yrkesenkäten” om ”vem som jobbar med olika yrken” ca fem minuter. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

13 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Kan normer påverka oss? För att VO-branschen ska bli öppen för alla behöver vi bli medvetna om fördomar, föreställningar och antaganden som ofta baseras på normer i samhället En norm = Oskrivna regler i samhället Kan vara både positiva och negativa Kan ni komma på något exempel? ”Normer är som oskrivna regler i samhället som kan vara både positiva och negativa. Inte det normala utan det vi förutsätter. Saker vi gör och tänker omedvetet. Att köa är en schysst norm t ex, det skulle bli så rörigt en fredagseftermiddag på Ica Maxi annars. Alla vill hem, men ingen skulle drömma om att tränga sig före i kassakön. Bra norm! Men - normer kan begränsa människor”. Exempel: normer, föreställningar, om vem som kan arbeta med vad. Om jag säger att jag var hos läkaren i morse kommer de flesta av er förmodligen se en man framför er, trots att det finns fler läkare som är kvinnor. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

14 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Normer Funktionsnorm = att vi förutsätter att alla människor har kroppar som fungerar enligt normen Samhället är anpassat efter människor som inte har en normbrytande funktionsvariation Språket spelar roll – att exempelvis säga rullstolsburen istället för rullstolsbunden Vad ger det dig för bild av person du möter? Be deltagarna fundera tillsammans i bikupa under två minuter. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

15 Hur kan vi tillsammans inspirera och motivera fler till branschen?
Vilket uppdrag har studie- och yrkesvägledare? Vilket uppdrag har vi, du och jag? Ges det olika val och möjligheter till killar respektive tjejer? Hur kan vi inspirera och motivera fler män? Studie- och yrkesvägledare är den som öppnar dörrar till studie- och yrkesval. Fundera på – ”Vilka utbildningsval ges till tjejer respektive killar?” Är det olika beroende på kön? Studie- och yrkesvägledning i skolan t ex, den handlar om att öppna dörrar till olika yrkesval - hur många yrkesvägledare tror ni rekommenderar VO för killar och byggprogrammet för tjejer? Det handlar om vilka föreställningar vi har om vad tjejer och killar “ska vilja” jobba med. Många killar och tjejer har inte ens funderat på möjligheten att göra otraditionella val till gymnasiet, en del kanske möter motstånd från familj eller vänner. Ibland sägs det att det behövs fler män inom VO för att de är starka, att det behövs en man på arbetsplatsen. Problemet med detta är att det riskerar att befästa könsroller och dessutom skrämma bort män som inte är normativt “manliga”. Varken män eller kvinnor vill rekryteras till en bransch enbart som representant för sitt kön. Män i förskolan förväntas t ex ofta vilja spela fotboll och klättra i träd - hur blir det för de män som inte främst är intresserade av detta? Jo - det blir faktiskt så att de söker sig bort från branschen. Samma sak gäller inom vården. Ibland när en försöker rekrytera män till vård- och omsorg gör man det på ett sätt som “spelar” på könsroller. T ex är det inte ovanligt att motivera killar att söka VO-utbildning för att det kan leda till spännande “blåljus”-uppdrag, att det är en bra grund för att läsa vidare till polis, ambulansvårdare och så vidare. Det förutsätts att det är just detta killar intresserar sig för. Konsekvensen av detta kan dels bli att de unga killar som söker blir besvikna om det inte är så spännande som det lät och därför avbryter sina studier/byter yrke- det kan också bli så att killar inte söker för att de inte intresserar sig för stereotypt manliga yrkesuppdrag. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

16 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Ni som yrkesambassadörer är så viktiga – att ni kan se alla, oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning, ålder, som potentiella kollegor! Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

17 Fika och reflektionsuppgift
Uppgift till pausen: 20-30 minuter: Diskutera Vad kan ni göra för att de ni möter i ert uppdrag som yrkesambassadörer ska kunna känna sig trygga och få ett bra bemötande oavsett kön, etnicitet, ålder, mm? Vad behöver du/ni tänka på utifrån ovanstående? På din/er arbetsplats och eller på andra platser där du/ni möter möjliga arbetskamrater? Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

18 Intresserade möten och möten för att intressera
Diskutera två och två: Hur var din väg in i branschen? Hur känner du igen en blivande kollega? Hur möter vi potentiella nya jobbarkompisar? När möter vi potentiella jobbarkompisar? Hur inspirerar och motiverar vi personer med en annan bakgrund eller väg än vår egen att söka arbete och utbildning i branschen? 30 minuter: ”Vård och omsorg präglas av möten, att jobba i VO är ett mötestätt arbete och ett relationsarbete. Vi har relationer med arbetskamrater, chefer, brukare/patienter, närstående, med flera. När du i ditt uppdrag som yrkesambassadör möter människor som kan bli potentiella arbetskamrater i VO, behöver du utgå från att möta dem normmedvetet, det vill säga utifrån diskrimineringsgrunderna – att du är medveten om ”fallgropar”. Be deltagarna diskutera två och två utifrån ovanstående frågeställningar. De ska skriva ner stödord på blädderblockspapper/whiteboard/post-it, eller annat för att åskådliggöra vad de pratat om. Deltagarna redovisar sedan för varandra alternativt i en mindre grupp – beroende på hur många som deltar på utbildningen och den tid som finns till förfogande. Vilka reflektioner ger det gruppen att få denna bild? Vad tar de med sig? Om tid finns: sammanfatta på blädderblock eller whiteboard. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

19 Hisspitch eller hissamtal
Hisspitch är en intresseväckare som sägs snabbt med några få meningar i möten med människor som är möjliga arbetskamrater och elever i vård och omsorg! 20 minuter: Hisspitch är en mening som du kan plocka fram och säga snabbt till någon du möter som du vill fånga och som ska bli intresserad av att ta reda på mer om det du börjat berätta. En hissmening är inte en livshistoria utan ett budskap som du snabbt vill förmedla och som fångar mottagarens intresse att få veta mer. Det är mer i en hisspitch än i en slogan, så det måste vara mer innehåll, du måste äga det du berättar- det måste vara ditt så du är övertygande när du berättar. För att ta fram ett sån budskap så måste följande finnas med: Vem är du? Kort presentation- varför just du är rätt person att berätta detta. Till exempel: jag heter KalleMaja och jobbar som undersköterska på Äldreboendet Solglimten. Vet du att mitt jobb som undersköterska är det bästa jobb jag vet, jag får göra skillnad för andra varje dag. Igår hade vi till exempel cruising med pensionärerna, de var riktigt nöjda med att kunna åka nercabbat runt stan. Oldisarna var piggare och mer pratsamma hela kvällen. Har du funderat på att jobba inom äo? Vill du veta mer kan du alltid höra av dig till mig eller så hittar du mer information här: Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

20 Jobba i grupp om två till tre personer
Besvara frågorna Vad är det bästa med ditt jobb? Ett till två ord Varför jobbar du med vård- och omsorg? Ett till två ord Varför ska ”den du möter” välja ditt jobb? Ett till två ord Beskriv med några tydliga ord på tavlan, varför och vad är det bästa med ditt jobb, varför ska den andra personen välja ”ditt” jobb? Sätt samman till din/er hissmening Vad är det du vill förmedla? Till vem vill du förmedla det? Deltagarna sätter sig sedan i två och två och formulerar två till tre hissmeningar som kan plockas fram i ”skarpt” läge. Meningen ska innehålla följande: Vem du är? (”Jag heter och jobbar med…” till exempel.) Detta för att den som lyssnar ska förstå varför just du berättar med stolthet om ditt jobb inom vård- och omsorg. Nyckelorden du/ni plockat fram med några fler ord. Hur personen kan få veta mer – vem personen kan vända sig till. En fråga som öppnar upp för den du pratar med att fråga dig. Det ger dig en bild av vad den här personen har uppfattat och vill veta mer om. När de slagkraftiga hissmeningarna är framtagna får deltagarna ett ”finpapper och en ”finpenna” för att skriva sin hissmening. Detta för att kunna spara sin mening och kunna ta fram den vid behov. Gärna i storlek så den ryms i plånbok eller telefonfodral. Hissmeningen kan lamineras för bättre hållbarhet. Deltagaren får sin pitch med sig. När hissmeningarna är framtagna så får deltagarna skriva ner dem på vitt papper med en bra penna, kanske även med nån symbol på eller som klipps ut. Pappret kan lamineras så deltagaren kan ta det med sig och kanske ha i fickan efter avslutad kurs. Eller så använder ni finpapper och ”finpennor” att skriva ner hisspitchen på. Det viktiga är att synliggöra hisspitchen, att deltagarna kommer ihåg att de tagit fram ett budskap som de kan och vill använda i framtida möten. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

21 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Utvärdering Hur har kursen påverkat dig? Har du utvecklat förståelse för uppdraget som yrkesambassadör? Motivera ditt svar Detta kommer jag att göra som en effekt av kursen? Tips på utveckling av innehåll, upplägg och metoder Utvärderingen gör du antingen utifrån dessa föreslagna frågor eller egna. Hopsamling och sammanställning görs utifrån det sätt ni bestämt i ditt VO-College. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1

22 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning
Avslutning Tack för idag! Mer information hittar du här: Följ oss gärna på Facebook & Instagram Kontaktuppgifter regional samordnare: XXXXXXXXXX Kommande uppdrag som yrkesambassadör hos oss: XXXXXXXXXX Fyll själv på det du tycker är angeläget att deltagarna behöver veta om uppdrag eller annat i din region Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 1