Mångfald i frivilligverksamhet

En presentation över ämnet: "Mångfald i frivilligverksamhet"— Presentationens avskrift:

1 Mångfald i frivilligverksamhet
1

2 Utbildningens teman och innehåll
Presentation Normer och sociala förhållningsregler Fördomar Jämlikhet Tillgänglighet i frivilligverksamhet

3 Mångfald i frivilligverksamhet
Normer och sociala förhållningsregler Fördomar Jämlikhet Tillgänglighet i frivilligverksamhet

4 Normer och sociala förhållningsregler

5 Skriv ner förhållningsregler i någon av följande situationer:
Vid butikskassan Ombord på buss På en konsert Uppmana deltagarna att skriva ner regler för någon av situationerna (ett par minuter). Betona att det inte finns rätta eller fel regler. Därefter går ni igenom övningen tillsammans och funderar på hur många oskrivna regler och antaganden situationen var förknippad med. Hur många av de instruktioner som deltagarna skrev ned har på riktigt skrivits ned och satts upp någonstans så att man kan se dem i den aktuella situationen? 5

6 Normer Normer är antaganden om hurdana människor är och hurdana de borde vara. Normer anknyter till våra antaganden om vad som är ”normalt” eller ”normalt beteende”. Det är ofta svårt att definiera normens ursprung eller vem som har satt den. Det händer lätt att tanken om universalism finns inbyggd i normen – min tanke är sann för alla. Normer är också kopplade till maktställningar: Makthavare eller majoriteter har ofta en sådan ställning där man fastställer, producerar eller förnyar normer. Ju mångsidigare och större gruppen är, desto mera sannolikt är det att det finns flera normer. Då är det också möjligt att alla inte delar samma normer eller att det finns motstridiga normer. I stället för begreppet norm kan man också tala om förmodan eller antaganden om det känns mer ändamålsenligt med tanke på målgruppen. 6

7 Exempel på normer ”Finländsk kaffekultur”, del 2:
Bastu och nakenhet, fest och alkohol? FRK-slang Ifrågasättande av normer: ibland på sin plats. Man kan bryta mot normer av flera anledningar – ofta av misstag. Ge exempel på olika typiska sociala förhållningsregler. Påpeka att det kan finnas skillnader i reglerna också inom en kultur som antas vara enhetlig eller från familj till familj. Normer kan också vara till exempel förkortningar som används på arbetsplatsen, arbetsplatsens egen slang. Arbetsplatsen är också ett bra exempel, eftersom arbetet är förknippat med åtskilliga normer och förväntningar som alltid är tids-, plats- och kulturbundna. Eller använd ishockeyjämförelsen: Om en person har spelat fotboll hela sitt liv, vad händer om hen plötsligt ska spela ishockey (i fotbollsplagg)? I bland är det både hälsosamt och välkommet att ifrågasätta normer och vara normkritisk. På så sätt ger man utrymme för nya perspektiv och sätt att agera och lär sig nytt. Man kan bryta mot normerna avsiktligt men oftast gör man det dock troligen av misstag -> om man inte känner till normen, hur kan man följa den? 7

8 Reglerna för rent spel i frivilligverksamhet
Röda Korsets frivilliga ska i sitt arbete följa bland annat Röda Korsets principer, etiska regler och diskrimineringslagen (de frivilligas rättigheter och skyldigheter). Dessutom fastställer varje verksamhetsgrupp själv spelreglerna för respektive grupp. Dessa s.k. spelregler kan bygga på normativa förväntningar och antaganden som alla inte nödvändigtvis delar. Det är en viktig process att åstadkomma förtroende, växelverkan och samförstånd. Om du vill kan du dela ut den bifogade tipslistan till deltagarna. 8

9 Mångfald i frivilligverksamhet
Normer och sociala förhållningsregler Fördomar Jämlikhet Tillgänglighet i frivilligverksamhet

10 Fördomar

11 Övning om likheter Visa bilden:
Ta ett steg framåt för varje likhet med dig själv som du hittar på bilden. Man närmar sig temat fördomar genom likheter. 11

12 Henry Dunant, grundare av Röda Korset
12

13

14

15 Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors
15

16 Genomgång av övningen 16

17 YTLIGT, SYNLIGT, HÖRBART: Kön, hudfärg, klädsel, kropp, ålder, namn, språk, skada, kulturella drag: mat, musik, fester DJUPGÅENDE: Andra skillnader såsom familj, härkomst, uppfostran, geografisk plats, etniskt ursprung, nationalitet, tro/religion, människosyn, livsåskådning, social klass, utbildning, livserfarenhet, sexualitet, arbetserfarenhet, intressen, färdigheter, politiska åsikter, attityder, värderingar, resor, kultur, sociala förhållanden, inställning till makthierarkin, känslor m.m. HUMANITET: Glädje, sorg, förlust, motgångar, hälsa, sjukdom, kärlek, Behov: Att leva, att leva tillsammans, att leva som nödvändig PERSONLIGHET: Min unika erfarenhet, personlighet som skiljer mig från andra i min grupp I växelverkan kan vi sällan veta vad som är kulturbundet (och från vilken kultur) vad som beror på livssituationen och livshistorien (t.ex. flyktingskap och trauma, integrationsstress) vad som beror på person med vilka förväntningar, normer och antaganden den andra parten deltar i växelverkan …. Vi vet inte heller alltid hur mottagaren tolkar vårt budskap. Tolkningen ställs alltid i relation till tidigare erfarenheter och normer. 17

18 Övning i fördomar Alternativen för övningen enligt grupp A, B eller C (finns i instruktioner för utbildare) 19

19 Fördomar Alla har fördomar – och de uppstår på grund av vårt behov av att förstå världen, behovet av att kategorisera saker och fenomen skadligare är om man inte är beredd att avstå sina fördomar eller bearbeta dem Fördomar kan bli till vid första möten (till och med på några sekunder) eller som hörsägner (utan egen erfarenhet) En definition av en person kan räcka till för att väcka fördomar, t.ex. ”asylsökande” eller ”mamma”.

20 Fördomar och medier Yle.fi 12.9.2016
Hur förstärks fördomarna i medier och hur skapar medier fördomar? Vi rekommenderar att utbildaren använder aktuella nyhetsrubriker här! I utbildningen kan tidningsurklipp användas (färdigt skannade alternativ medföljer men gärna lokala nyheter). Hurdana tankar väcker rubriken? Är det relevant att berätta att de misstänkta är asylsökanden? Hurdan rubrik skulle du själv ha gjort av den här händelsen? Vem ansvarar för publiceringen? Fundera på vad, hur och var du skriver. Allt som är förbjudet i lagen är också förbjudet på internet. I de etablerade medierna har chefredaktören alltid ansvar och redaktörens namn är på en synlig plats. Privatpersoner har ansvar över sina egna inlägg, också över det som personen publicerar t.ex på den egna sidan på Facebook. Facebook-gemenskapens administratör har ansvar över inlägg och diskussioner. Yttrandefrihet vs. ansvar över yttrandefriheten vs. från ord till handlingar? Yle.fi 21

21 Avslutande diskussion
Vad är bra med fördomar? Vilka kan nackdelarna med fördomar vara? Hur kan man befria sig från fördomar?

22 Mångfald i frivilligverksamhet
Normer och sociala förhållningsregler Fördomar Jämlikhet Tillgänglighet i frivilligverksamhet

23 Varför grundades Röda Korset
Röda Korset och Röda Halvmånen grundades för att hjälpa (krigsoffer) utan åtskillnad utifrån hjälpbehovet. Behovet av jämlikhet/likabehandling var stort på slagfälten i Solferino i Italien år 1859, där varje part tog hand om endast sina egna skadade. Den schweiziska affärsmannen Henry Dunant, som omvittnade situationen, grundade RK/RH efter allt han upplevt år Man kan tänka sig att hela rörelsen bygger på jämlikhetsandan. 24

24 Jämlikhet och de grundläggande rättigheterna
Varje person har rätt att bli jämlikt bemött och alla har samma rättigheter. Internationellt: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. I Finland: Grundlagen: förbud mot diskriminering Övriga lagar : diskirimineringslagen, jämställdhetslagen, arbetsavtalslagen, strafflagen De mänskliga rättigheterna är grundläggande rättigheter och alla stater i världen har undertecknat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla människor omistligt samma rättigheter som de får utifrån sin mänsklighet. De mänskliga rättigheterna kränks hela tiden – därför är det viktigt att man försvarar dem (man har stiftat lagar men man bryter också mot dem). 2 kapitel i Finlands grundlag: Grundläggande fri- och rättigheter 6 § Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Barn ska bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet och i arbetslivet främjas enligt vad som närmare bestäms genom lag, särskilt vad gäller lönesättning och andra anställningsvillkor. Ingen får diskrimineras på de grunder som nämns i diskrimineringslagen – som exempel fallet med personen iklädd i romernas folkdräkt i en bar 25

25 Diskrimineringslagen
I diskrimineringslagen nämns följande grunder: • Ålder • Etniskt eller nationellt ursprung • Nationalitet • Språk • Religion • Övertygelse • Åsikt • Hälsotillstånd • Funktionsnedsättning • Sexuell läggning • Annan omständighet som gäller den enskilde som person Den förnyade diskrimineringslagen trädde i kraft 2015: Den nya lagen ger mer omfattande skydd mot diskriminering. Lagen tillämpas på såväl offentlig som privat verksamhet.  Lagen tillämpas dock inte på verksamhet som hör till privatlivet eller familjelivet och inte heller på religionsutövning.  I den nya lagen har man förändrat och preciserat begreppet diskriminering och förordningarna angående berättigande särbehandling

26 Jämlikhet och Röda Korset
Opartiskhet är en av internationella Röda Korsets och Röda Halvmånens sju grundläggande principer. Opartiskhet Röda Korset försöker lindra lidande enbart utgående från människors behov av hjälp, inte deras nationalitet, religion, ras, politiska åsikter eller samhälleliga ställning. Först i kön är de som lider största nöd. Röda Korsets och Röda Halvmånens verksamhet styrs av sju grundläggande principer: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, universalitet och enhet. Röda Korsets jämlikhetsplanering. Röda Korset hjälper och inkluderar utan åtskillnad. 27

27 Övning i hjälpbehov Vem hjälper du först? Varför?
Den grundläggande idén: Först hjälper man i regel den som är i största nöd, hjälpbehovet fastställer hur man gör. T.ex. 1) (En mörkhyad) man som håller på att kvävas eller (en ljushyad) kvinna som mår illa? 2) Ett gråtande (barn) eller en medvetslös (vuxen)? I hjälpuppdrag kan man inte tillåta att det görs åtskillnad. 28

28 Mångfald i frivilligverksamhet
Normer och sociala förhållningsregler Fördomar Jämlikhet Tillgänglighet i frivilligverksamhet

29 Tillgänglighet Hurdana tankar väcker ordet tillgänglighet?

30 Tillgänglighet 1) Tillgänglighet avseende rörlighet
inga fysiska hinder 2) Tillgänglighet avseende kommunikation att den nödvändiga informationen och kommunikation är tillgänglig (t.ex. klarspråk) 3) Attitydmässig tillgänglighet kan påverka tillträde till en grupp 4) Social tillgänglighet påverkar inställningar inom gemenskapen och individens funktionsförmåga där

31 Privilegiepromenad

32 Ingen har kallat dig för flicka i Röda Korsets verksamhet.
Du får information om Röda Korsets verksamhet på ditt eget modersmål eller på ett språk som du talar flytande. Du kan komma till styrelsens möte utan att du måste fundera på hur ska komma upp för trapporna eller över trösklarna. Din bakgrund eller någon annan av dina egenskaper har aldrig begränsat uppgifterna som du har blivit erbjuden vid Röda Korset. Du känner att dina vänner i avdelningen lyssnar på dig och tar dina åsikter på allvar. Även om du inte alltid har en frivilligväst eller en namnskylt på dig när du är verksam inom Röda Korsets uppdrag, kan människor ändå lätt tro att du är Röda Korsets frivillig. Du har aldrig känt att du måste förklara eller hemlighålla din sexuella läggning för dina frivilligvänner. I Röda Korsets reklamer och på webbsidor finns människor som du kan identifiera dig med. Du vill ta en halvfull Hungerdagsinsamlingsbössa till dina kompisar och samla in den full. Man litar på dig och du får insamlingsbössan utan frågor. Ingen har kallat dig för flicka i Röda Korsets verksamhet. Privilegiepromenads ”genomgångsdia”, påståenden som stöd för diskussion

33 Tillgänglig och jämlik verksamhet Frågor till avdelningen/gruppen
Hjälper vi utan att göra åtskillnad? Hur jämlika möjlighter har olika personer att delta i vår verksamhet? Är våra lokaler tillgängliga med rullstol? Kräver vår frivilligverksamhet hörsel eller syn? Använder vi oss av olika personers styrkor jämlikt? Hur når vår kommunikation ut till olika målgrupper? Hur gagnar mångfalden vår organisation?

34 Tillgänglig och jämlik verksamhet
Rimlig anpassning= Med rimliga anpassningsåtgärder avses förändringar och arrangemang som förverkligas från fall till fall för att förbättra tillgängligheten. Hurdana rimliga anpassningåtgärder är möjliga för avdelningen/gruppen att förverkliga? Med rimliga anpassningsåtgärder avses nödvändiga och ändamålsenliga förändringar eller arrangemang som genomförs vid behov och från fall till fall och som inte orsakar orimlig eller oskälig belastning och genom vilka vi säkerställer att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att på lika villkor som andra njuta av eller använda sig av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. När man utvidgar till övrig tillgänglighet: t.ex. när avdelningen strävar efter att ha språklig tillgänglighet behöver avdelningen inte översätta hela sitt material till alla språk men den måste sträva efter att kommunicera på tydlig finska och i mån av möjlighet också på andra språk.

35 Jämlikhet är ingen antingen-eller-fråga
Jämlikhet är ett paraplybegrepp för många av Röda Korsets centrala principer och värden (icke-diskriminering, opartiskhet, neutralitet, humanitet, hjälpbehov). Utan dessa skulle Röda Korset inte finnas till. Dessutom ger jämlikheten oss mervärde i sig. När vi har personer med olika bakgrund i vår verksamhet blir vår organisation starkare. Vi har bättre förutsättningar att känna igen människors olika behov och utveckla vår verksamhet. Kompetensen blir allt bredare, nya och nya slags perspektiv kommer fram, och vi får även ny slags expertis, till exempel språklig och kulturell. Genom att inkludera alla förebygger vi samtidigt diskriminering och främjar jämlikhet. Förmågan att kunna agera i ett pluralistiskt samhälle är idag en viktig färdighet för såväl individer som för organisationer. Inom FRK är jämlikheten ingen antingen-eller-fråga men den för också med sig mycket mervärde. 36