Allmän del - utbildningsmaterial

En presentation över ämnet: "Allmän del - utbildningsmaterial"— Presentationens avskrift:

1 Allmän del - utbildningsmaterial
Delegering Allmän del - utbildningsmaterial Denna utbildning är den allmänna grundläggande delen som du måste gå innan du får utbildning inom en eller flera olika delegerade arbetsuppgifter. Med delegering menas att en person överlämnar en arbetsuppgift till någon annan.

2 Delegeringsutbildning för:
Vård- och äldreförvaltningen (VÄF) - arbetar med omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av till exempel hemtjänst, vård- och omsorgsboende, trygghetslarm. Sociala omsorgsförvaltningen (SOF) - arbetar med stöd- och hjälpinsatser till enskilda personer med någon typ av funktionsnedsättning. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen (IFO) - arbetar med att ge stöd av olika slag till barn och deras familjer, samt vuxna som befinner sig i svåra och utsatta situationer. Delegeringsutbildningen är till för dig som jobbar inom Vård- och äldreförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen eller Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås Stad.

3 Definitioner Hemsjukvård - den hälso- och sjukvård som utförs i hemmet. Det kan vara medicinering, omläggning, provtagning, träning och utprovning av hjälpmedel. Allmän omsorg - åtgärd som är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Utförs av all personal. Vardagsrehabilitering – att brukare/patienter får göra det de klarar av i sin vardag. Utförs av all personal. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som utförs i patientens hem, både på vård- och omsorgsboende och i ordinärt boende, det vill säga vanliga bostäder. Inom hemsjukvården kan vi till exempel hjälpa till med mediciner, lägga om sår eller träning. Den som får hjälp av hemsjukvården kan komma i kontakt med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Allmän omsorg är åtgärder som är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling och som utförs av all personal. Vardagsrehabilitering innebär att brukare/patienter får göra det de själva klarar av i sin vardag.

4 Definitioner Baspersonal – till exempel undersköterskor, vårdbiträden, habiliteringspersonal, stödassistenter, personliga assistenter och rehab assistenter. Legitimerad personal - arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Du och alla andra som ska kunna utföra delegerade arbetsuppgifter inom hemsjukvården har många olika yrken, till exempel undersköterska, vårdbiträde, habiliteringspersonal, stödassistent, personlig assistent eller rehabassistent. I den här utbildningen kallar vi er med ett gemensamt ord för baspersonal. Arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor har gått olika högskoleutbildningar och har legitimation för sina yrken. Ett gemensamt ord för dessa yrken är legitimerad personal.

5 Definitioner Delegering - när legitimerad personal med formell kompetens överlåter en HSL-arbetsuppgift till en person med reell kompetens. Legitimerad personal kan överlåta vissa arbetsuppgifter till baspersonal, delegera en hälso- och sjukvårdsuppgift. För att du som är baspersonal ska få utföra en hälso- och sjukvårdsuppgift måste du ha en delegering. För att få en delegering behöver du både praktisk och teoretisk kunskap om arbetsuppgiften och du måste göra ett prov som visar att du kan. Först därefter får du utföra arbetsuppgiften. Det är lite som att ta körkort, du måste både övningsköra, läsa in teori och göra ett godkänt prov, först därefter får du köra bil på egen hand.

6 Reell kompetens Du har praktisk erfarenhet eller fortbildning Du har kunskap i att utföra en HSL-arbetsuppgift När du har fått delegeringen får du utföra arbetsuppgiften Reell kompetens - innebär att du genom praktisk yrkesverksamhet, det vill säga att du har jobbat inom vården, eller genom fortbildning visar att du har kompetensen, det vill säga kunskapen att utföra en hälso- och sjukvårdsuppgift. När du har bevisat detta i teori och praktik, ungefär som att göra teoriprov och köra upp för körkort, får du en delegering och får utföra arbetsuppgiften. Legitimerad personal har formell kompetens att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter eftersom de har sin utbildning och legitimation.

7 Tillhör hälso- och sjukvårdspersonal
När du har fått en delegering tillhör du hälso- och sjukvårdspersonalen Du har samma skyldigheter som legitimerad personal När du utför delegeringsbara uppgifter som du har fått delegering på är du hälso- och sjukvårdspersonal och har då samma skyldigheter som legitimerad personal.

8 Eget ansvar Det ställs höga krav på dig som skrivit på en delegering och du har själv ansvaret för hur du utför dina arbetsuppgifter Det ställs höga krav på dig som skrivit på en delegering och du har själv ansvaret för hur du utför dina arbetsuppgifter. Samtidigt måste du följa de instruktioner som du har fått från legitimerad personal om hur arbetsuppgiften ska utföras.

9 Exempel på delegerade arbetsuppgifter
Läkemedelshantering Som baspersonal arbetar du ofta närmare patienten än legitimerad personal. Därför är det vanligt att hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs ofta, ibland flera gånger per dag delegeras till baspersonal. Det kan till exempel vara läkemedelshantering

10 Exempel på delegerade arbetsuppgifter
Såromläggning Eller såromläggning

11 Exempel på delegerade arbetsuppgifter
Provtagning Eller provtagning

12 Exempel på delegerade arbetsuppgifter
Träning Eller träning

13 Exempel på delegerade arbetsuppgifter
Behandling med TENS Eller behandling med TENS

14 Lagar och föreskrifter
Delegering inom hälso- och sjukvården styrs av Socialstyrelsens föreskrift ”Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård”. När du har fått en delegering arbetar du under följande lagar och föreskrifter: Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Föreskrift om Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrift Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård styr hur delegering får gå till i den svenska vården. När du har fått en delegering och tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen finns det flera lagar och föreskrifter som styr ditt arbete; hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och föreskrift om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård.

15 Allmänt om delegering Delegering får inte ske mot din vilja. Undantag gäller i akuta nödsituationer när en sjuksköterska kan dela ut en tillfällig uppgift muntligt, om det handlar om liv och död för patienten. Om du inte vill ta emot en delegering utifrån verksamhetens behov kan det innebära att du förflyttas till en annan arbetsplats. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet och kan kräva att du ska ta emot viss utbildningar och övning för att sedan kunna ta emot en delegering. Arbetsgivaren uppmuntrar alla medarbetare att utbilda sig för att kunna ta emot delegeringar. Det innebär en utveckling för dig själv i din yrkesroll. Men delegering får inte ske mot din vilja, det innebär att du inte kan tvingas ta emot en delegering, enligt Socialstyrelsen. Om du inte vill ta emot en delegering, som behövs på din arbetsplats, kan det innebära att arbetsgivaren förflyttar dig till en annan arbetsplats inom din förvaltning.

16 Delegering i Borås Stad
MAS – Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska och MAR – Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering bestämmer övergripande rutiner för delegering och vad som kan delegeras ut. Det innebär att det kan se olika ut från kommun till kommun. De lokala reglerna kring delegering bestäms av MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska, och MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering, i varje kommun. MAS/MAR bestämmer till exempel vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter som får delegeras ut. Det innebär att det kan se olika ut från kommun till kommun och att en delegering aldrig gäller i en annan kommun.

17 Uppgifter utan delegering
Ge vätska och dokumentera i vätskelista Vända patient enligt vändschema Aktivitetsträning i vardagen Vissa uppgifter/instruktioner från arbetsterapeut, fysioterapeut och/eller sjuksköterska Patient med egenvård som hälso- och sjukvård enligt egenvårdsintyg. Baspersonal utför uppgiften Det finns arbetsuppgifter som utförs av baspersonal som inte kräver en delegering för att få utföra. Det kan till exempel vara att ge vätska och dokumentera i vätskelista, vända patienten enligt vändschema och hjälpa patienten med aktivitetsträning i vardagen, vilket är uppgifter som ingår i det dagliga omsorgsarbetet. Det kan också vara vissa uppgifter/instruktioner när arbetsterapeut, fysioterapeut och/eller sjuksköterska har gjort en bedömning utifrån eventuella risker att baspersonal kan utföra uppgifterna/instruktionen utan delegering. Vid egenvård som hälso- och sjukvård ska det finnas ett egenvårdsintyg där det står vem som ordinerar, vem som ger dig instruktioner och till vem du ska vända dig till vid problem.

18 Krav på dig som har en delegering
Tala om, om du känner osäkerhet inför arbetsuppgifterna. Arbetsuppgiften ska utföras på det sätt som legitimerad personal har visat dig eller enligt patientens vårdplan/rehabplan. Du får inte säga nej till att utföra en delegerad arbetsuppgift på grund av tidsbrist. Du måste meddela legitimerad personal om något har blivit fel och dokumentera i patientens HSL-journal. Din delegering är personlig, du får aldrig lämna över uppgiften till en arbetskamrat. Du måste tala om för den sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut som delegerar om du känner en osäkerhet inför arbetsuppgiften. När du skrivit på en delegering är det du själv som ansvarar för det du gör och att arbetsuppgiften blir korrekt utförd. Du måste alltid utföra arbetsuppgiften på det sätt som den som har delegerat har visat dig eller på det sätt som det står i patientens vårdplan/rehabplan. En delegerad arbetsuppgift går före andra arbetsuppgifter. Du får inte säga att du inte hinner utföra den. Du måste meddela legitimerad personal om något har blivit fel, till exempel om du har missat att ge läkemedel, om du inte har utfört träning enligt vårdplan/ rehabplanen samt dokumentera det som har hänt i patientens HSL-journal. Din delegering är personlig. Det innebär att du aldrig får lämna över arbetsuppgiften till en arbetskamrat.

19 Delegering upphör Bevaka när din delegering tar slut. Meddela i god tid innan den upphör. Du ska meddela på det sätt som det är bestämt på din arbetsplats. Din delegering upphör om du slutar ditt jobb inom förvaltningen. Bevaka när din delegering tar slut. Meddela i god tid innan den upphör. Du ska meddela på det sätt som det är bestämt på din arbetsplats. Din delegering upphör om du slutar ditt jobb inom förvaltningen.

20 Krav på den som delegerar
Legitimerad personal ska: Vara säker på att den som tar emot delegeringen kan utföra arbetsuppgiften Vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som har delegerats Ta tillbaka sitt beslut om delegering om det inte fungerar Uppdatera och skriva signeringslistor, vårdplaner och rehabplaner som baspersonalen kan följa Legitimerad personal ska: Vara säker på att den som tar emot delegeringen kan utföra arbetsuppgiften Vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som har delegerats Ta tillbaka sitt beslut om delegering om det inte fungerar Uppdatera och skriva signeringslistor, vårdplaner och rehabplaner som baspersonalen kan följa.

21 Delegeringsbeslutet Är alltid personligt
Är alltid tidsbegränsat, högst 1 år Ska alltid signeras av både den som tar emot en delegering och den som delegerar. Därefter gäller delegeringen Kan tas tillbaka om arbetsuppgiften inte sköts på rätt sätt Återkallas omedelbart om god och säker vård inte uppnås Delegeringsbeslutet Är alltid personligt, du kan inte låta en arbetskamrat utföra arbetsuppgiften Är alltid tidsbegränsat, högst 1 år. Sedan måste beslutet förnyas. Ska alltid signeras av både den som tar emot en delegering och den som delegerar. Därefter gäller delegeringen. Kan tas tillbaka om arbetsuppgiften inte sköts på rätt sätt. Återkallas omedelbart om god och säker vård inte uppnås.

22 Brukar/patientpärmen
Alla brukare/patienter har en pärm i sin bostad. Pärmen ser olika ut på olika enheter men innehålls-förteckningen är likadan. Pärmen innehåller viktig information, till exempel allergier, kontaktuppgifter till anhöriga och legitimerad personal. Alla brukare/patienter i Borås Stad har en pärm i hemmet både på vård- och omsorgsbonde och i ordinärt boende, som kallas brukar/patientpärm. Pärmen kan se olika ut på olika enheter men innehållsförteckningen är likadan. Pärmen innehåller viktig information om till exempel allergier, kontaktuppgifter till närstående och legitimerad personal, anamnes, det vill säga patientens bakgrund och sjukdomar, läkemedelsordination med mera.

23 Flik 1 brukar/patientkort
Kontaktuppgifter till patientens närstående Kontaktuppgifter till arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska m.m. Vilken vårdcentral patienten tillhör Varningsinformation/överkänslighet Under flik 1 finns ett brukar/patientkort där olika kontaktuppgifter ska finns. Kontaktuppgifter till sjuksköterska på dagtid klockan står på brukar/patientkortet. Kontaktuppgifter till sjuksköterska på helg finns på varje arbetsplats. Kontaktuppgifter till sjuksköterska på kväll och natt alla dagar i veckan går via samordnande sjuksköterska. Arbetsterapeut och fysioterapeut kontaktas i första hand via meddelandefunktionen i VIVA. Varningsinformation och överkänslighet innehåller bland information om brukaren/patienten är överkänslig mot läkemedel, förband eller mat. Där finns också varning för diagnoser, till exempel diabetes, begränsningar (restriktioner), information om blodförtunnande medel med mera.

24 Flik 7 SBAR Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation
Under flik 7 finns SBAR. SBAR är ett sätt att kommunicera inom vården där varje bokstav står för ett ord. S för Situation, B för Bakgrund, A för Aktuellt tillstånd och R för Rekommendation. Samtalet blir mer strukturerat och då är det mindre risk att information glöms bort eller misstolkas. Då minskar också risken för vårdskador. Det finns SBAR för icke akut situation och SBAR för akut situation.

25 Flik 8 HSL Sjuksköterska Läkemedel
Ordinationshandling = Läkemedelslista Signeringslistor, olika för olika insatser Under flik 8 finns patientens läkemedelsordinationer och signeringslistor. Ordinationshandling kan se ut på olika vis beroende på om den kommer från sjukhuset, från vårdcentralen eller något annat ställe. Det finns olika typer av signeringslistor, till exempel en stående som alltid gäller, en tillfällig, en som kan gälla för insulin, en som kan gälla för smärtplåster, en som gäller vid-behovsmedicin och så vidare. Borås Stad håller på att gå över till digitala signeringslistor i MCSS app. Vård- och omsorgsboende införde MCSS app i april 2019 och andra verksamheter inför MCSS app under hösten Innan MCSS app har införts signerar du på papperslistor.

26 Flik 9 Sjuksköterska Anamnes/Vårdplan
Anamnes – Patientens bakgrund och sjukdomar Vårdplan – all information om hur patienten ska vårdas Annan instruktion om vården av patienten, till exempel vård av patient i livets slut (palliativ vård) Under flik 9 finns anamnes och vårdplan. Anamnes är en beskrivning av patientens bakgrund och sjukdomar. Vårdplanen innehåller all information om hur patienten ska vårdas. Alla sjuksköterskeinsatser ska vara kopplade till vårdplanen, exempelvis var läkemedel förvaras. Var nycklar och eventuella koder finns kan du läsa i lokala rutiner för arbetsplatsen. Vårdplanen upprättas tillsammans med patienten. Under fliken finns också andra instruktioner som gäller vården av patienten, till exempel vård i livets slut, så kallad palliativ vård.

27 Flik 10 Fysioterapeut/Arbetsterapeut Rehabiliteringsplan
Rehabinsatser Instruktioner, exempel kring förflyttning, ortoser (är ett samlingsnamn för hjälpmedel som används som ett yttre stöd på en kroppsdel) och positionering (ställning i säng eller rullstol) Tränings- och behandlingsprogram Signeringslistor Under flik 10 finns patientens rehabiliteringsplan. Fliken innehåller information om rehabinsatser till exempel instruktioner om förflyttning, ortoser, som är ett samlingsnamn för hjälpmedel som används som ett yttre stöd på en kroppsdel, och positionering, till exempel ställning i säng eller rullstol. Tränings- och behandlingsprogram för patienten finns också under fliken liksom signeringslistor, om signeringen fortfarande utförs på papper.

28 Flik 11 HSL Hjälpmedel Gemensam för hemsjukvården och innehåller
Hjälpmedelsinformation och bruksanvisningar för till exempel för tryckavlastande madrass, rullstol, rollator och olika sittdynor Under flik 11 finns information om patientens hjälpmedel. Fliken är gemensam för hemsjukvården, det vill säga insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Under fliken finns information om hjälpmedel och bruksanvisningar för till exempel för tryckavlastande madrass, rullstol, rollator och olika sittdynor.

29 Ring 112 Om tillståndet är akut, till exempel om patienten:
är medvetslös har satt i halsen/inte kan andas har svåra hjärtbesvär har kraftig blödning som inte slutar trots tryckförband Skicka med läkemedelslista med ambulanspersonalen Ring tjänstgörande sjuksköterska och informera om att du ringt 112 Alla som jobbar med brukare/patienter ska kalla på ambulans i akuta lägen, det krävs ingen delegering för att få göra det. Kalla alltid på ambulans om patienten är medvetslös, har satt i halsen eller inte kan andas, har svåra hjärtbesvär eller har en kraftig blödning som inte slutar trots tryckförband. Det finns också andra situationer som kan vara akuta och då det är viktigt att kalla på ambulans. Skicka med patientens läkemedelslista med ambulanspersonalen. Sedan ska du ringa tjänstgörande sjuksköterska och informera om att du har ringt 112 och kallat på ambulans.

30 Kontakta sjuksköterska omgående då patient har:
fallit eller hittats på golvet hjärtbesvär andningssvårigheter kraftig blödning svimning/medvetslöshet kramptillstånd tecken på lågt/högt blodsocker (p-glucos) svår eller nytillkommen smärta svår oro/ångest Du skall omgående kontakta sjuksköterska om patienten har fallit eller hittats på golvet, eller har; Hjärtbesvär andningssvårigheter, kraftig blödning svimmat eller är medvetslös Kramptillstånd tecken på lågt eller högt blodsocker (p-glucos) svår eller nytillkommen smärta, svår oro eller ångest

31 Kontakta sjuksköterska omgående då patient har:
felaktig läkemedelshantering nytillkommen yrsel nytillkommen svaghet/känselbortfall avlidit Du ska också omgående kontakta en sjuksköterska om patienten har fått Felaktig läkemedelshantering Har nytillkommen yrsel har fått svaghet eller känselbortfall i del av kroppen Eller om patienten har avlidit.

32 Kontakta sjuksköterska så snart som möjligt då patient har:
problem med mat/vätskeintag problem med urin/avföring problem i samband med medicinering visat tecken på begynnande trycksår (rodnad, ömhet, blåsa på huden) visar tecken på infektion eller har feber smärta problem med sömnen försämrat allmäntillstånd Du ska kontakta en sjuksköterska så snart som möjligt om en patient har problem med mat- eller vätskeintag, med urin eller avföring, i samband med medicinering, om patienten visar tecken på begynnande trycksår (rodnad, ömhet, blåsa på huden), visar tecken på infektion eller har feber, har smärta, har problem med sömnen eller har ett försämrat allmäntillstånd.

33 Kontakta arbetsterapeut/fysioterapeut när patient:
förändras i sin funktions/aktivitetsförmåga och behöver utökat eller annat stöd, behöver använda ett hjälpmedel får förändrat behov vid pågående träning/behandling som utförs av baspersonal har varit på läkarbesök eller hos annan vårdpersonal och det finns behov av arbetsterapeut eller fysioterapeut samt när hjälpmedel har gått sönder eller är en säkerhetsrisk Du ska kontakta en arbetsterapeut eller fysioterapeut när en patient förändras i sin funktions/aktivitetsförmåga och behöver ett utökat eller annat stöd. Det kan till exempel handla om kognitiva funktioner, som krävs för att vi ska kunna förstå, tolka och minnas information, eller om ADL-förmågan, det vill säga aktiviteter i patientens dagliga liv, eller om patienten ramlar ofta eller har svårt att förflytta sig. Du ska också kontakta en arbetsterapeut eller fysioterapeut om patienten får ett förändrat behov vid pågående träning eller behandling som utförs av dig, om patienten har varit på läkarbesök eller hos annan vårdpersonal och det finns behov av insatser från arbetsterapeut eller fysioterapeut. Du ska också kontakta en arbetsterapeut eller fysioterapeut när hjälpmedel har gått sönder eller är en säkerhetsrisk.

34 Dokumentation I Borås Stad använder vi dokumentationssystemet Viva
Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att dokumentera Dokumentera fakta och information, inte egna åsikter I Borås Stad används i huvudsak dokumentationssystemet Viva, men det finns vissa undantag. Då använder man istället pappersjournal. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att dokumentera. Baspersonal med delegering är också skyldiga att dokumentera, eftersom den som har en delegering tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Baspersonal ska dokumentera hälso- och sjukvårdsrelaterade saker i HSL-åtagandet och under sökordet ”iakttagelser av omvårdnadspersonal” eller de förvalda sökord som kommer upp från vårdplan/rehabplan när du skriver en åtgärd. Det är mycket viktigt att det du dokumenterar är fakta och information om HSL-åtagandet. Du får inte skriva en egna åsikter.

35 Dokumentation Namn på patient ska inte skrivas i hälso- och sjukvårdsjournalen utan skriv ”patienten”. Namn på personal eller anhöriga ska inte skrivas i journalen om det inte är av betydelse för spårbarheten. Du ska inte skriva patientens namn i hälso- och sjukvårdsjournalen. Istället skriver du ”patienten”. Namn på personal eller anhöriga ska inte skrivas i journalen om det inte är av betydelse för spårbarheten. Spårbarheten kan vara viktig om det till exempel finns två döttrar och det måste framgå vem av dem som till exempel fått viss information.

36 Signering av utförda delegeringsuppgifter
De uppgifter som du utför på delegation signerar du på aktuell signeringslista för uppgiften. Du signerar på papperslista eller i MCSS app (Medication Care Support System). De uppgifter som du utför på delegation signerar du på aktuell signeringslista för uppgiften. Du signerar på papperslista eller i MCSS app (Medication Care Support System). Vård- och omsorgsboende införde MCSS app i april 2019 Övriga verksamheter inom VÄF och SOF:s verksamheter inför MCSS hösten 2019.

37 Hygien För att förhindra smittspridning och orsaka vårdskador är det viktigt att hygienrutiner och klädregler följs inom alla verksamheter som bedriver vård och omsorg.  Enhetschefen ansvarar för att rutinerna är kända av all personal. Läs mer om Borås Stads hygienrutiner på intranätet: För att förhindra smittspridning och orsaka vårdskador är det viktigt att hygienrutiner och klädregler följs inom alla verksamheter som bedriver vård och omsorg.  Enhetschefen ansvarar för att rutinerna är kända av all personal. Du kan läsa mer om Borås Stads hygienrutiner på intranätet, klicka på länken i bildspelet så kommer du till rätt sida.

38 Avvikelser När vi arbetar med människor kan vårt handlande ibland innebära risker för patienten. När det har hänt något som hade kunnat bli en vårdskada eller som blev en vårdskada för patienten ska det skrivas en avvikelse. När vi arbetar med människor kan vårt handlande ibland innebära risker för patienten. När det har hänt något som hade kunnat bli en vårdskada eller som blev en vårdskada för patienten ska det skrivas en avvikelse. Det är inte bara fysiska konsekvenser, till exempel en skada på ett ben som räknas som en skada. Även psykiska konsekvenser, till exempel oro hos den som har drabbats, kan räknas som en skada. En avvikelserapport skrivs för att utreda varför skadan inträffade eller varför det var en risk för att en skada skulle inträffa. En avvikelse skrivs alltid av den som upptäcker avvikelsen. Avvikelser skrivs i Viva, undantag gäller de som inte har journalsystemet Viva, till exempel privata personliga assistentföretag och privat daglig verksamhet.

39 Exempel på avvikelser Fallavvikelse
En fallavvikelse ska alltid skrivas. Är patienten inskriven i hemsjukvården skrivs avvikelsen i HSL-åtagandet annars i SoL-åtagandet. Sjuksköterska kontaktas alltid vid fall när patienten är inskriven i hemsjukvården. Om en brukare eller patient faller ska du alltid skriva en avvikelse. Är patienten inskriven i hemsjukvården skrivs avvikelsen i HSL-åtagandet annars i SoL-åtagandet. Sjuksköterska kontaktas alltid vid fall när patienten är inskriven i hemsjukvården.

40 Exempel på avvikelser Läkemedelsavvikelse
Den som upptäcker något avvikande, till exempel fel dos, missad dos, dubbel dos eller feldelad dosett, skriver en avvikelse och kontaktar sjuksköterskan. Vill patienten inte ha sina läkemedel är det ingen avvikelse men det ska dokumenteras på signeringslistan och i HSL- journalen och kontakt tas med sjuksköterska. Den som upptäcker något avvikande, till exempel fel dos, missad dos, dubbel dos eller feldelad dosett, skriver en avvikelse och kontaktar alltid sjuksköterskan. Vill patienten inte ha sina läkemedel är det ingen avvikelse men det ska dokumenteras på signeringslistan och i HSL-journalen och kontakt tas med sjuksköterska. Du får aldrig tvinga en patient att ta sin medicin.

41 Exempel på avvikelser HSL-avvikelse, övrigt är till exempel
uppkomst av trycksår informationsöverföring saknas eller har missats medicinteknisk produkt, felvänd sittdyna, uppfällda tippskydd hälso- och sjukvårdsinsats som inte har utförts (ingen avvikelse om patienten själv avstår från till exempel träning) Det finns många fler exempel på avvikelser, bland annat uppkomst av trycksår, brister i informationsöverföring, det villsäga att information saknas eller har missats, fel på medicinteknisk produkter eller fel hantering av medicintekniska produkter, till exempel felvänd sittdyna eller uppfällda tippskydd. En hälso- och sjukvårdsinsats som inte har utförts innebär också en avvikelse men om patienten själv avstår från till exempel träning eller såromläggning räknas det inte som avvikelse men det ska noteras på signeringslistan och dokumenteras i Viva, vid upprepande tillfällen kontaktas legitimerad personal.

42 Lycka till med kommande delegeringsutbildning!