ATT VÄRVA MEDLEMMAR HUR BLIR VI STARKARE?.

En presentation över ämnet: "ATT VÄRVA MEDLEMMAR HUR BLIR VI STARKARE?."— Presentationens avskrift:

1 ATT VÄRVA MEDLEMMAR HUR BLIR VI STARKARE?

2 Arbetsplatsombud - uppdrag
Stödja och företräda medlemmar Engagera medlemmar Värva nya medlemmar Göra ST synligt på arbetsplatsen Förklara för deltagarna att värvningen är ett av deras allra viktigaste arbetsuppgifter. Utan fler medlemmar riskerar vi att urholka våra kollektivavtal. Nu över till en övning som vi gör tillsammans

3 Varför ska vi värva nya medlemmar?
Ställ frågan till åhörarna: Varför är det viktigt med värvning. Tänk efter själv och skriv dina bästa 3 anledningar. Be dem prata med grannen i fem minuter och samla sedan deras tankar på post it:s.

4 Historia Arbetsgivarna bestämde allt förr – inga lagar och grundregler fanns för svensk arbetsmarknaden. Arbetsgivarna beslutade om ersättning och betalade låga löner. De kunde lönedumpa fritt - billigast blev anställd Slutet 1800-tal och början 1900-tal: organisering, fackföreningar: LO SAF Statliga området: Extraordinaries förbund De tre bilderna om historian kan med fördel kokas ned till EN bild förslagsvis EN tidslinje istället. Historia Innan människorna i Sverige började samarbeta och organisera sig så bestämde arbetsgivarna allt. Det fanns inte många lagar för ca 150 år sedan som utgjorde bra och stabila grundregler för den Svenska arbetsmarknaden. Detta utgjorde stora svårigheter för arbetstagare som utsattes och var mycket sårbara. Blev man sjuk och inte kunde prestera lika bra som tidigare kunde man lätt sparkas utan konsekvenser. Arbetsgivarna beslutade om ersättning och hade låga löner och kunde lönedumpa utan svårigheter, den som var billigast anställde man. Mot slutet av 1800 början på 1900 talet började man tröttna som arbetstagare och man påbörjade en organisering, man bildade fackföreningar. Ett solidariskt system började byggas upp. Här påbörjades det långa vägen till sjysta villkor på arbetsmarknaden. 1898 bildades Landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbetsforum. Man såg helt enkelt att styrkan i att vara många och att samarbeta gav effekt. Landsorganisationens roll är att vara en paraplyorganisation för fackförbund. LO:s uppgift är, då som nu, att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna.

5 Historia -1906 Decemberkompromissen -1938 Saltsjöbadsavtalet
1906 Det rådde starka motsättningar mellan arbetstagare och arbetsgivare. Blev ett stort genombrott mellan arbetsgivare och arbetstagare genom att man då beslutade om rätten till att organisera sig. Alltså rätten att bilda fackförening. Genom detta kom även att arbetsgivare fick rätten att fritt leda och fördela arbete samt anställa och avskeda facket rätten att förhandla om kollektiva avtal om arbetsvillkor, såsom lön och arbetstider. Så för att försöka få till ett lugn träffades SAF och LO i december 1906 för att diskutera på vilket sätt man skulle kunna råda bot på vilda strejker och svartlistning utav fackliga medlemmar. Här kan man säga började ett frö gro till det vi idag kallar för den svenska modellen.  I huvudsak innebar överenskommelsen, som kallas för decemberkompromissen, ett erkännande av arbetsgivarens rätt att leda och fördela och att fritt anställa och avskeda, men att respektera arbetarnas rätt att organisera sig. Dessutom fick facket rätten att förhandla om kollektiva avtal om arbetsvillkor, såsom lön och arbetstider. 1928 lag om kollektivavtal fredsplikt 1931 skotten i Ådalen mm  1938 slöts Saltsjöbadsavtalet mellan arbetsmarknadens parter. Detta skapade än mer lugn på arbetsmarknaden och bägge parter kunde få arbetsfred under en lång period. Det var där grunden till den ”svenska modellen” byggdes. Detta avtal tecknades av arbetstagarorganisationen LO samt Arbetsgivarorganisationen SAF den 20 december Det avtalet reglerade stridsåtgärder, uppsägningar av arbetstagare samt förhandlingsordning men även vad som var samhällsfarliga konflikter. Så den 20 december 1938 på Grand hotell i Saltsjöbaden tecknade alltså LO och SAF återigen ett avtal för att få ordning på svensk arbetsmarknad. Här slutligen föds den svenska modellen. Det togs bl a beslut om att arbetsvillkor ska förhandlas mellan parterna på arbetsmarknaden utan delaktighet av regering eller riksdag. Dessutom tog man fram en förhandlingsordning. Det enades om att fredsplikt ska råda så länge ett centralt kollektivavtal är giltigt. Det fastställdes också ett regelverk för en central förhandlingsinstans för lösning av tvistefrågor.

6 Arbetsrättens uppbyggnad
GRUNDBULTEN. Här kan man prata mycket.

7 Kollektivavtal Alla tjänar på kollektivavtalet och det utbyte som detta innebär mellan arbetsgivare och arbetstagare. - VARFÖR? Arbetsgivaren tjänar på det genom att det är en försäkran om att arbetet löper på under kända villkor under avtalsperioden. Det råder fred och en arbetsro då man inte får strejka under pågående avtal, fredsplikt. De vet på förhand vilken budget de har att förhålla sig till i ex löneökningar, det blir lättare att planera verksamheten, samt att de vet vilka priser i övrigt de har att förhålla sig till då de köper arbetstagarens tid. Arbetstagaren, tjänar på det genom att man vet hur mycket de säljer sin tid för. De får ut ett mervärde genom de olika delarna i avtalet. De får villkor som inte godtyckligt rycks undan under avtalsperioden. Det skapar trygghet, stabilitet och tydliga spelregler.

8 Vad regleras i kollektivavtal?
Tror ni att vi hade fått fler medlemmar om fler kände till detta? Hur sprida informationen hos er? Fler medlemmar – starkare avtal Här kan vi tipsa om att de kan arrangera medlemsaktiviteter där de pratar svenska modellen/kollektivavtalets värde.

9 Varför värva? Vi behöver vara många för att få inflytande och kunna påverka arbetsplatsen. Det är lättare att bli lyssnad på om man är många som säger det samtidigt. Alla känner säkert igen den här bilden eller liknande. Men det viktiga här är ju att hjulet här inte snurrar av sig själv. Avtalet förhandlar inte sig självt, och avtalet värvar inte av sig själv. Vill därför bara understryka att lika lite som man kan ta något för givet vid förhandlingsbordet, lika lite kan vi ta för givet att bra avtal värvar av sig själv. Vi måste förklara, beskriva och visa på fördelarna med medlemskapet och kollektivavtalet. Träning ger färdighet! Vill ge reflektion från några undersökningar om unga i arbetslivet som jag nyligen studerat. Detta tror jag dock gäller för fler än unga. Undersökningar visar att yngre personer i arbetslivet inte är mindre positivt inställda till facket, men de har ett kritiskt förhållningssätt. Varför är detta bra? På vilket sätt bidrar mitt medlemskap till något bra? Vilka värderingar finns bakom? Mer tro på sig själva, men inte egoistiska. Vill ha utveckling, men först trygghet. T.ex i forma av tillsvidareanställning. Man vill kunna bygga ett liv, familj osv. Inte mindre engagerade, men engagerade på andra sätt.

10 HUR? Varför ska då en nyanställd på din arbetsplats välja just ST. Vad erbjuder vi som är till nytta för våra medlemmar? Här följer några bilder med information om våra medlemsförmåner som kan vara bra att känna till!

11 Kommunikation Hur? Och till vilka?
Vinsten Nöjda medlemmar Fler medlemmar Mer engagerade medlemmar Starkare position Dvs… Vi kan påverka och göra skillnad. Syftet med bilden är att medvetandegöra varför det är viktigt med kommunikation och vad det kan ge. Vinst med det är att vi kan få: Nöjda medlemmar Fler medlemmar Mer engagerade medlemmar Starkare position Om fler vet om att vi finns, vad vi gör och vad det ger att vara med i facket så kommer fler vilja vara med och det blir lättare att värva. Vet medlemmar om vad ni förtroendevalda gör för dem och vilken skillnad det gör så kommer de bli nöjda och stolta, och de kommer tala gott om facket. Det finns inget som är så bra i värvande syfte som medlemmar som talar gott om oss. De blir helt enkelt nöjdare medlemmar och de bästa ambassadörerna. Kunskap skapar delaktighet, tillsammans men nöjda och stolta medlemmar så kommer även bli fler som vill engagera sig och ni kan då göra mer och dela på ansvaret och arbetsuppgifterna. När ni blir fler och när arbetsgivaren ser att det finns ett ännu större engagemang så kommer ni även få en starkare position och ni kommer kunna leverera ännu mer nytta till medlemmarna. Och när de får veta det så blir de ännu mer nöjda – en positiv spiral. Vi har alltså mycket att vinna på att berätta att vi finns, vad vi gör och vad det ger att vara med i ST! .

12 Vem försöker vi värva? Medlemskåren: 20 % Ideologer/ambassadörer
30 % Gjort aktivt val av olika anledningar (engagerade men ”prismedvetna”) 35 % Följare – med för att andra är det 15 % Motsträviga/individualisterna Vi tenderar att fokusera på ideologerna eller de motsträviga. Mest kraft bör läggas på att övertyga och hålla nöjda de som göra aktivt val. Då får man också med följarna. Ideologerna är viktiga och bland de finns oftast f-valda och anställda men deras anledning till att vara medlem kanske inte alls funkar för övriga, därför kan man inte bara utgå från sig själv utan satsa på att lyssna och presentera lösningar för de som vill göra ett bra, aktivt val. Det är helt orealistiskt att alla medlemmar ska vara aktiva. Men alla behövs precis lika mycket för att upprätthålla och utveckla kollektivavtalsmodellen, även de som aldrig går på ett möte. Det är viktigt att engagera och organisera (få fler f-valda) men glöm aldrig att hela kollektivavtalsmodellen bygger på volymen medlemmar.

13 Hur göra? (på arbetsplatsen)
Vad karakteriserar en bra värvningsinsats? Engagerade förtroendevalda Samtal i mindre grupper, t.ex. över lunch eller fika. Samtal med enskilda personer Att man ställer frågan och ser nej som framgång (synlighet) Planerade insatser

14 Hur inte göra? (på arbetsplatsen)
Vad karakteriserar en mindre bra värvningsinsats? Stora grupper Grupper med många medlemmar Samtal med kalla potentiella medlemmar (motståndare, ideologer i andra förbund) Kvantitet istället för kvalitet "Informera" istället för värva Viktigt att göra skillnad på informativa aktiviteter och värvande aktiviteter! Värvande aktiviteter ökar också medlemsnöjdheten eftersom medlemmar också behöver ”återvärvas”, påminnas om förmåner och argumenten, rationalisera sitt val.

15 Framgångsfaktorer lokalt
Fokus på värvning – högt på agendan Regelbunden synlighet och kommunikation Satsa på nyanställda (rutiner och kvalitet) Orka hålla i!

16 Framgångsfaktorer lokalt
relativt hög organisationsgrad som kan bli högre aktiva lokala f-valda god kännedom om ST på arbetsplatsen Problemet är att inte tillräckligt många på våra arbetsplatser får frågan

17 Ordna värvande aktiviteter
Planering​ Våga välja målgrupp!​ Inbjudan med tydligt syfte och aktuellt ämne som når ”rätt” personer – (skriv ut att målgrupp även är icke-medlemmar!) ​ Samtal i mindre grupper och samtal med enskilda personer​ Återkommande evenemang ex. Månadsfika, juristlunch etc… Lyft vad ni gör!​ Ställ frågan och se ett Nej som ett uppnått delmål (synlighet)​ Återkoppling och uppföljning​ Undvik helst:​ Stora grupper med många medlemmar​ Informerande möten

18 Varför ST? När vi frågat våra medlemmar
Källa: Medlemsundersökning bland STs medlemmar 2017. Den viktigaste källan till medlemsvärvning är förtroendevvalda. Det stora värvningsarbetet sker ute på arbetsplatserna!

19 Övning! Medlem eller inte?
- Varför ska en nyanställd på din arbetsplats välja ST? - Varför ska en nyanställd på din arbetsplats inte gå med i ST? Syftet med denna övning är att deltagarna ska få öva sig på att hantera de argument/invändningar som kan komma från kollegor mot ett medlemskap. Deltagarna får även chansen att sammanfatta vad de har lärt sig under kursens gång genom att lista argument för ST JA eller NEJ-övning: 1. Dela upp gruppen i fyra grupper: 2 st "Nej"-grupper och 2 st "Ja"-grupper (utöka antal grupper vid behov. Lämpligtvis kan varje grupp ha 4-5 deltagare). Ge "Ja-grupperna i uppgift att ta fram så många argument för fackligt medlemskap (och/eller ST). Ge Nej-grupperna i uppgift att komma på så många argument mot ST som möjligt. 2. Be sedan grupperna samlas i två lag. Ett bestående av alla ja-sägare och ett lag bestående av alla nej-sägare. Varje lag ska nu enas om 10 argument för sin sak. 3. Redovisning av övning sker sedan i helgrupp. Kursledaren ber först Ja-sägarna om ett argument för medlemskap sedan får nej-sägarna ge ett. Efter det får ja-sägarna ta upp ett av sina och sedan får nej-sägarna ta upp ett argument etc etc. Under tiden skriver kursledaren upp argumenten för/emot på en tavla tills det finns 10 argument för och 10 mot medlemskap. 4. Sedan går kursledaren igenom nej-argumenten (invändningarna) och försöker med hjälp av gruppen och ”Nyfiken på ST-broschyren hantera dessa invändningar på ett lämpligt sätt. EX PÅ INVÄNDINGAR OCH HUR DE KAN HANTERAS: (Visa gruppen nästkommande slide om hantering av invändingar) Det är för dyrt att vara med i facket! Förslag på hantering: ”Jag förstår. Det är ju aldrig kul att lägga ut mycket pengar. Du får tänka på alla fördelar du har i ett medlemskap. Dessutom behöver du bara betala 300 kr för de första nio månaderna. Jag är akademiker och vill vara med i ett akademikerförbund! Förslag på hantering: ”Jag förstår. Det är många som känner som du. På ST så tror vi att det är arbetsplatsen som förenar oss och ju fler vi är som är med desto lättare blir det att göra skillnad. Våra medlemmar finns i hela organisationen oavsett vilken utbildningsbakgrund de har.” Jag behöver inte facket. Jag reder mig själv och tror inte att jag kommer ha en konflikt med min chef! Förslag på hantering” Jag förstår. De flesta av oss hamnar aldrig i en konflikt med vår chef och tur är väl det. Vi jobbar långsiktigt med ett förebyggande arbete på arbetsplatsen med arbetsmiljö, samverkan och kompetensutveckling för fack och chefer så att anställda ska känna en trygghet och riskerna för konflikter minskar. Jag behöver inte facket. Jag får ju ändå en massa förmåner utan att vara med! Förslag på hantering: ”Det stämmer! Ett kollektivavtal på arbetsplatsen gäller alla och det är ju bra så att anställda inte kan jobba på olika villkor. De villkoren är det facket som har förhandlat fram tillsammans med arbetsgivaren. Och blir vi för få så riskerar vi att förlora delar av de fördelaktiga villkoren. Finns det något speciellt som du tycker är bra med villkoren på din arbetsplats? Jag har en tidsbegränsad anställning och vet inte om jag blir kvar här. Förslag på hantering: ”Jag förstår. Det är säkert mycket nytt att ta in för dig samtidigt som du inte vet vad som händer i framtiden. Som medlem så har du alltid rätt till både stöd och förhandlingshjälp om frågor som rör din anställning. Oavsett om du har en tillsvidare eller en tidsbegränsad anställning.

20 Några tips på vägen Du pratar 30 % av tiden, din kollega pratar 70 % av tiden. Stäm av: ”Förstod jag dig rätt?” Rak, enkel och ett inkluderande språk – undvik facktermer/förkortningar Lova inte mer än du (ST) kan hålla! Ta till vara på informationen du fått. Anpassa argumenten. Max tre. Helst färre. Nästan alla framgångsrika säljande samtal bygger på att ”säljaren” är lyhörd och lyssnar till vilket behov kunden har. Det spelar ingen roll om ST kan erbjuda förmånliga försäkringar. Den du pratar med kanske har haft Förenade Liv eller Trygg Hansa och fick ingen bra hjälp av dem. Det spelar ingen roll om du påpekar att medlemskapet är det säkraste sättet att kunna ha någonting att säga till om på arbetsplatsen om inte personen tänker att de vill jobba kvar där i mer än ett år eller två. Tänk på att låta kollegan sköta den större delen av samtalet. Genom att du ställer öppna frågor. Då kommer din kollega med stor sannolikhet att ge dig information om vad hen vill. Denna information kan du sedan matcha med vad ett medlemskap i ST ger. I säljteori brukar man säga att det är kunden som sköter det mesta av pratet. En bra måttstock att hålla sig till är att du pratar 30% medan din kollega pratar 70%. Att just identifiera varje persons behov och därefter möta detta genom att hitta rätt argument är speciellt viktigt eftersom vårt medlemskap innehåller väldigt många olika delar, dvs vi skulle kunna berätta väldigt mycket (HÄNVISA TILL ALLA ARGUMENT!). Men allt kommer inte beröra personen och vi har även begränsat med tid i mötet. Så tänk på att : Hålla er till ett eller kanske två erbjudanden, sälj inte allt på en gång…..eftersom det annars finns risk för översälj, vilket innebär att det blir så mycket information att personen inte kan ta ställning till något av det. Ju enklare erbjudandet är och ju närmare lösningen ligger behovet, desto lättare är det för er att gå på avslut och att personen att fatat beslut om att bli medlem. Ge aldrig kollegan fler än tre argument. Har du gjort behovsanalysen på ett bra sätt så behöver du förmodligen bara ett. Se till att du ger din kollega korrekt information. Försök att förenkla. Det är lätt att hamna i fikonspråk när vi pratar om fackliga frågor. Försök att använda enkla termer. Lova aldrig mer än vad du/ST kan hålla! Lova inte guld och gröna skogar för att få en potenetiell medlem att gå med i facket. Förklara vad du kan göra för din kollega på ett sakligt och enkelt sätt.

21 Framgångsfaktorer för värvning
Fokusera på värvning Sätt mål för värvning, prata om medlemsvärvning, gör en plan Synlighet/kommunikation Anordna aktiviteter, var synliga, kommunicera kontinuerligt med medlemmar Välkomna nyanställda Delta på introduktionsutbildning, skicka välkomstmail, bjud på fika, fråga: ”Vill du bli medlem?” så fort det går Håll ut! Arbeta kontinuerligt efter er plan, det kan ta tid, till slut lossnar det! Dessa framgångsfaktorer är ett resultat från en insamling som vi gjorde bland de avdelningar som lyckats bra med värvningen. Många som lyckats öka medlemsantalet hade liknande erfarenheter och arbetssätt och vi kunde därför koka ner deras svar till fyra stycken faktorer som vi vet ger en bra grund för att lyckas växa. Som ni strax kommer att se är detta inget nytt eller revolutionerande men vi vet att det finns ett väldigt starkt samband mellan dessa faktorer och lyckad värvning, och samma sak gäller för det omvända. Där vi inte lyckas, där kan man sannolikt inte kryssa för att man jobbar med alla fyra framgångsfaktorer.

22 Nyanställd på arbetsplatsen
Hälsa välkommen Utskick i samband med att personen fått anställning Fysiskt material på arbetsplatsen Introduktionsutbildning Övriga tips/idéer? Det är viktigt att du som AO ser till att de som är nyanställda vet om att ST finns och vet vad det är vi gör. ST är kanske välkänt för de som har arbetat på arbetsplatsen men de allra flesta som kommer utifrån vet inte vilka ST är. Därför är det viktigt att du lägger lite extra tid på att se till att de nyanställda känner sig extra välkomna och vet vart de ska vända sig och förstå att ST är ett bra alternativ för dem. Hälsa välkommen: Se till att fysiskt gå och hälsa välkommen. Berätta vem du är och att hen är välkommen att kontakta dig. Passa gärna på att fråga om hen känner till ST. Utskick: Finns det möjlighet att göra ett utskick till de som har fått anställning? Detta är ett bra sätt att visa vilka vi är då kännedomen om ST är relativt låg utanför våra avtalsområden. Fysiskt material: Det kan vara en god idé att t ex lämna en folder eller gåva på personens arbetsplats. Material finns att beställa i ST-butiken. Introduktionsutbildning: Många arbetsplatser har s k introutbildningar för nyanställda. Se till att du kan vara med på dessa för att berätta mer om vad ni som lokalt fack jobbar med på arbetsplatsen.

23 Tack för att ni har lyssnat! marie.andersson@st.org 070-216 15 01
RDCSC

24 Värvningsstöd – st.org Hemläxa! Kolla igenom: st.org/fortroendevald/varvning Värvningstips från andra förtroendevalda Argument Material, mallar (t.ex. mejlmall och värvningsplan), tips och checklistor Guide om värvning av nyanställda Ppt-presentationer om ST Värvningsaktiviteter (färdiga upplägg, inbjudningar, material och fika-peng) Hur man kan få mer stöd från kansliet Värvningskampanjer – ”Värva en kollega” På st.org, under fliken Förtroendevald och värvning har vi samlat en massa bra information och hjälp för att du som förtroendevald ska kunna göra ett bra värvningsarbete. Vi jobbar kontinuerligt med att uppdatera utifrån erfarenheter och nya händelser i förbundet. Saknar du något så är det bara att höra av sig